”Vi måste våga snacka om Las”

Parterna förhandlar återigen om turordningsreglerna – nu under press från politikerna. En bit i pusslet kan bli att göra det dyrare att säga upp dem med lång anställningstid.

Det ska bli fler undantag från turordningsreglerna, men ändå balans mellan parterna, så lyder budskapet från politikerna i januariöverenskommelsen. Parterna har ungefär ett och ett halvt år på sig att komma överens om en lösning, sedan blir det lagstiftning.

– Jag ser det som att vi förhandlar om ett gemensamt förslag till lag, säger Teknikarbetsgivarnas förhandlingschef Anders Weihe.

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, som själv sitter i förhandlingsdelegationen för LO, vill inte kommentera exakt vad som händer nu.

– Min kommentar är att förhandlingar pågår. Jag vill inte gå in på när och i vilka former det sker för tillfället.

De har förhandlat förr, egentligen påbörjades förhandlingarna om omställning och arbetsrätt för ett drygt år sedan. Under regeringsförhandlingarna har de legat i träda i avvaktan på politiska besked.

Under diskussionerna om ny regering var budskapet från både arbetsgivare och fack att politikerna skulle hålla sig borta från arbetsrätten. Så blev det alltså inte.

LO:s avtalssekreterare liknade det politikerna gjorde vid en buss som kör in i en landhockeymatch och ställer till det för lagen. Frågar man IF Metalls Veli-Pekka Säikkälä är han inte lika upprörd.

– Vi måste våga snacka om Las. Vår målsättning är att skapa trygghet, och dagens system är inte det bästa.

Han pekar på för mycket visstid och inhyrning och för lite kompetensutveckling. Turordningsreglerna skyddar inte helt, eftersom man ändå måste ha ”tillräckliga kvalifikationer” för att behålla jobbet.

På arbetsgivarsidan hade Teknikarbetsgivarnas förhandlingschef Anders Weihe gärna sett att den politiska pressen varit ännu hårdare.

– Jag är inte så intresserad av fler undantag. Jag tror man måste göra om Las i grunden.

Undantagen ska bli fler, men balansen ska upprätthållas, enligt politikernas överenskommelse. Hur är det ens möjligt? Turordningsreglerna har ju ofta ansetts vara det som ger facket inflytande.

Teknikarbetsgivarnas Anders Weihe tror i alla fall att det går att skapa en balans. I hans drömsystem skulle bestämmelser om saklig grund, personliga skäl och arbetsbrist inte finnas, utan rätten att säga upp skulle vara friare. Han menar att det enda sättet att vara trygg på arbetsmarknaden är att ha goda möjligheter att få ett nytt jobb om man förlorar det gamla.

– I ett sådant system kan man mycket väl anse det finns en balans mellan parterna, men det är ett helt annat system.

Om arbetsgivarna får uppluckrad Las, vad lägger man i den andra vågskålen för att det ska väga jämnt? Det finns en rad saker som skulle kunna stärka arbetstagarna, och som nämns av båda parter: kompetensutveckling och vidareutbildning, bättre omställning och ändrade uppsägningskostnader.

När förhandlingarna började för ett drygt år sedan sedan besökte parterna Danmark för att studera systemet där.

I Danmark är det lättare att säga upp vem man vill, men å andra sidan är trygghets- och omställningssystemen mer utbyggda. Det danska ”flexicurity-systemet” framhölls som en förebild i januariavtalet.

– Jag läser in att det öppnar för höjd a-kassa, säger Veli-Pekka Säikkälä.

En sak som de både han och Anders Weihe gillar med det danska systemet är möjligheten att studera med a-kassa.

– Om man har ett jobb inom räckhåll, men måste studera. Då kan man inte det i Sverige, säger Veli-Pekka Säikkälä.

En annan idé för att stärka arbetstagarsidan som de båda är inne på att göra det dyrare att säga upp personer som jobbet länge.

– I Sverige är det billigt att säga upp, som mest sex månaders uppsägningstid, och under den tiden jobbar man, så företaget tjänar på det, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Han har skissat på ett förslag, som han understryker står helt för honom själv. Där skulle det utöver uppsägningstiden finnas en omställningslön som arbetsgivaren betalar.

– Då kan det kosta mycket mer för den som jobbat längre än för den som jobbat kortare.

Enligt honom skulle det ha två effekter. Den ena är att det kan löna sig att behålla den som jobbat länge vid uppsägningar.

– Den andra är att man börjar tänka likadant som när det gäller maskiner. En maskin underhåller man och uppgraderar så att den inte går sönder, för det är jäkligt dyrt att köpa en ny. I ett sånt system får man se till att ge kompetensutveckling, för det är dyrt att säga upp.

Anders Weihe tycker att det definitivt bör vara dyrare att säga upp någon som varit anställd längre än någon som varit anställd kort tid.

– Då får du företagsekonomiska incitament i stället för konstruerade incitament. Det är bedömningar som företagen är mycket mer vana vid att göra.

I april ska den statliga utredningen sätta igång. Parallellt ska parterna förhandla. Det gäller att hinna klart till mitten av 2020 om man ska hinna före utredningen. Om parterna kommer överens ska det läggas ett lagförslag om det. 2021 ska de nya reglerna börja gälla.

– Jag tror det behövs ett politiskt tryck för att parterna ska komma fram till något, säger Anders Weihe.

– Nu finns det ett tryck på båda sidor, som ingen av oss tycker om, för vi vill ju lösa det själva. Problemet är att man löser ingenting förrän man måste, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Han, liksom Anders Weihe, pekar på att både Saltsjöbadsavtalet och Industriavtalet kom till under hot om lagstiftning.

Det låter nästan som du tycker det är bra att det finns ett politiskt tryck?

– Så får du inte skriva! säger Veli-Pekka Säikkälä och skrattar. Jag tycker att det är hög tid att parterna sätter sig ner och förhandlar. Otryggheten på arbetsmarknaden är för stor.

Anders Weihe säger att utgångspunkten är att man ska ha ett och samma anställningsskydd för alla. Det talar enligt honom för att det bör ske genom lagstiftning. Nu ska parterna förhandla fram ett gemensamt förslag hur det kan se ut.

Vad tror du om förutsättningarna att komma överens?

– Det har varit närmast tankeförbud från den fackliga sidan om Las. Så det är en svår förhandling, säger Anders Weihe.