Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Striden om arbetsrätten

Veli-Pekka Säikkälä, IF Metall, och Anders Weihe, Teknikföretagen.

”Vi måste våga snacka om Las”

Parterna förhandlar återigen om turordningsreglerna – nu under press från politikerna. En bit i pusslet kan bli att göra det dyrare att säga upp dem med lång anställningstid.

Så säger januariavtalet om arbetsrätten (punkt 20)

”Arbetsrätten moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls. Arbetsrätten ska ge företagen flexibilitet och skydda den enskilde arbetstagaren mot godtyckliga uppsägningar.

Lagen om anställningsskydd ska ändras genom tydligt utökade undantag från turordningsreglerna. Utredningen som får i uppdrag att utarbeta denna lagändring ska vidare lägga förslag som, särskilt för mindre företag, innebär lägre kostnader vid uppsägningar, samtidigt som rättssäkerhet och skydd mot godtycke upprätthålls.

Utredningen ska föreslå hur arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling och den anställdes omställningsförmåga stärks. Utredningen ska också arbeta med förslag som skapar en bättre balans i anställningsskydden för personal med olika anställningsvillkor.

Utredningen ska i dessa frågor och generellt särskilt beakta de små och medelstora företagens behov av flexibilitet och ska, utöver kontakter med arbetsmarknadens parter, ha kontakt med dessa företags organisationer. Om parterna når en överenskommelse om hur LAS ska reformeras på ett sätt som ger ökad flexibilitet ska regeringen istället lägga förslag i linje med parternas överenskommelse. I annat fall genomförs utredningens förslag.

(Utredningen tillsätts april 2019. Förändringarna i LAS ska genomföras 2021).”

Det ska bli fler undantag från turordningsreglerna, men ändå balans mellan parterna, så lyder budskapet från politikerna i januariöverenskommelsen. Parterna har ungefär ett och ett halvt år på sig att komma överens om en lösning, sedan blir det lagstiftning.

– Jag ser det som att vi förhandlar om ett gemensamt förslag till lag, säger Teknikarbetsgivarnas förhandlingschef Anders Weihe.

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, som själv sitter i förhandlingsdelegationen för LO, vill inte kommentera exakt vad som händer nu.

– Min kommentar är att förhandlingar pågår. Jag vill inte gå in på när och i vilka former det sker för tillfället.

De har förhandlat förr, egentligen påbörjades förhandlingarna om omställning och arbetsrätt för ett drygt år sedan. Under regeringsförhandlingarna har de legat i träda i avvaktan på politiska besked.

Under diskussionerna om ny regering var budskapet från både arbetsgivare och fack att politikerna skulle hålla sig borta från arbetsrätten. Så blev det alltså inte.

LO:s avtalssekreterare liknade det politikerna gjorde vid en buss som kör in i en landhockeymatch och ställer till det för lagen. Frågar man IF Metalls Veli-Pekka Säikkälä är han inte lika upprörd.

– Vi måste våga snacka om Las. Vår målsättning är att skapa trygghet, och dagens system är inte det bästa.

Han pekar på för mycket visstid och inhyrning och för lite kompetensutveckling. Turordningsreglerna skyddar inte helt, eftersom man ändå måste ha ”tillräckliga kvalifikationer” för att behålla jobbet.

På arbetsgivarsidan hade Teknikarbetsgivarnas förhandlingschef Anders Weihe gärna sett att den politiska pressen varit ännu hårdare.

– Jag är inte så intresserad av fler undantag. Jag tror man måste göra om Las i grunden.

Undantagen ska bli fler, men balansen ska upprätthållas, enligt politikernas överenskommelse. Hur är det ens möjligt? Turordningsreglerna har ju ofta ansetts vara det som ger facket inflytande.

Teknikarbetsgivarnas Anders Weihe tror i alla fall att det går att skapa en balans. I hans drömsystem skulle bestämmelser om saklig grund, personliga skäl och arbetsbrist inte finnas, utan rätten att säga upp skulle vara friare. Han menar att det enda sättet att vara trygg på arbetsmarknaden är att ha goda möjligheter att få ett nytt jobb om man förlorar det gamla.

– I ett sådant system kan man mycket väl anse det finns en balans mellan parterna, men det är ett helt annat system.

Om arbetsgivarna får uppluckrad Las, vad lägger man i den andra vågskålen för att det ska väga jämnt? Det finns en rad saker som skulle kunna stärka arbetstagarna, och som nämns av båda parter: kompetensutveckling och vidareutbildning, bättre omställning och ändrade uppsägningskostnader.

När förhandlingarna började för ett drygt år sedan sedan besökte parterna Danmark för att studera systemet där.

I Danmark är det lättare att säga upp vem man vill, men å andra sidan är trygghets- och omställningssystemen mer utbyggda. Det danska ”flexicurity-systemet” framhölls som en förebild i januariavtalet.

– Jag läser in att det öppnar för höjd a-kassa, säger Veli-Pekka Säikkälä.

En sak som de både han och Anders Weihe gillar med det danska systemet är möjligheten att studera med a-kassa.

– Om man har ett jobb inom räckhåll, men måste studera. Då kan man inte det i Sverige, säger Veli-Pekka Säikkälä.

En annan idé för att stärka arbetstagarsidan som de båda är inne på att göra det dyrare att säga upp personer som jobbet länge.

– I Sverige är det billigt att säga upp, som mest sex månaders uppsägningstid, och under den tiden jobbar man, så företaget tjänar på det, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Han har skissat på ett förslag, som han understryker står helt för honom själv. Där skulle det utöver uppsägningstiden finnas en omställningslön som arbetsgivaren betalar.

– Då kan det kosta mycket mer för den som jobbat längre än för den som jobbat kortare.

Enligt honom skulle det ha två effekter. Den ena är att det kan löna sig att behålla den som jobbat länge vid uppsägningar.

– Den andra är att man börjar tänka likadant som när det gäller maskiner. En maskin underhåller man och uppgraderar så att den inte går sönder, för det är jäkligt dyrt att köpa en ny. I ett sånt system får man se till att ge kompetensutveckling, för det är dyrt att säga upp.

Anders Weihe tycker att det definitivt bör vara dyrare att säga upp någon som varit anställd längre än någon som varit anställd kort tid.

– Då får du företagsekonomiska incitament i stället för konstruerade incitament. Det är bedömningar som företagen är mycket mer vana vid att göra.

I april ska den statliga utredningen sätta igång. Parallellt ska parterna förhandla. Det gäller att hinna klart till mitten av 2020 om man ska hinna före utredningen. Om parterna kommer överens ska det läggas ett lagförslag om det. 2021 ska de nya reglerna börja gälla.

– Jag tror det behövs ett politiskt tryck för att parterna ska komma fram till något, säger Anders Weihe.

– Nu finns det ett tryck på båda sidor, som ingen av oss tycker om, för vi vill ju lösa det själva. Problemet är att man löser ingenting förrän man måste, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Han, liksom Anders Weihe, pekar på att både Saltsjöbadsavtalet och Industriavtalet kom till under hot om lagstiftning.

Det låter nästan som du tycker det är bra att det finns ett politiskt tryck?

– Så får du inte skriva! säger Veli-Pekka Säikkälä och skrattar. Jag tycker att det är hög tid att parterna sätter sig ner och förhandlar. Otryggheten på arbetsmarknaden är för stor.

Anders Weihe säger att utgångspunkten är att man ska ha ett och samma anställningsskydd för alla. Det talar enligt honom för att det bör ske genom lagstiftning. Nu ska parterna förhandla fram ett gemensamt förslag hur det kan se ut.

Vad tror du om förutsättningarna att komma överens?

– Det har varit närmast tankeförbud från den fackliga sidan om Las. Så det är en svår förhandling, säger Anders Weihe.

Läs mer:


aj@da.se

3Kommentarer

stevO:

Ser inte vad problemet är med LAS. Undantag går ju att göra av olika anledningar. Kan någon ge ett konkret exempel när det är ett problem?

Dan Andersson Åmål:

Hotet om lagstiftning riktar sig enbart mot den fackliga sidan. Det säger sig självt att man kommer in i förhandlingen kraftigt försvagad. Är inte arbetsgivarsidan nöjda, så kommer de att luta sig tillbaka och inväntar politikerna klåfingriga inblandning!
Med tanke på vad IF Metall uppnått i sina förhandlingar de senaste åren är jag inte lugnad. Vi får hoppas att det finns andra förbund som kan sätta ner foten!

Mikael Ybert:

Det är klart att vi ska våga prata LAS. Frågan om motparten är verkligt intreserad. Motparten har ju konsekvent vägrat diskutera några som helst förändringar i våra gemensama försäkringar mer än att ta ut överkottet i utdelning. Och nu är de helt plötsligt villiga att gå en kompromiss runt LAS. Jag tvivlar.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

Fem LO-förbund lämnar Las-förhandlingarna – men IF Metall är kvar

ArbetsrättFacket gör för stora eftergifter mot arbetsgivarna om anställningstryggheten anser fem fackförbund och hoppar av förhandlingarna. Men IF Metall tänker vara kvar.

Oro när facket förhandlar om turordning

Håller facket på att sälja ut en hjärtefråga – eller finns det en chans till ökad trygghet på arbetsmarknaden? När fack och arbetsgivare nu förhandlar om arbetsrätten väcker det starka känslor.

5

Pappers hoppar av Las-förhandlingar

Pappers hoppar av de centrala förhandlingarna om arbetsrätten, som nu pågår mellan fack och arbetsgivare.

3

”Kompetens är en överlevnadsfråga”

ANALYSI veckan korsades två samhällsdebatter, den om arbetsrätten och korttidsarbete. Men egentligen handlar de om samma sak, skriver DA:s Harald Gatu: förmågan till ställa om i en föränderlig värld.

Svenskt Näringsliv vill ha fri uppsägningsrätt

Skrotad las, bättre a-kassa, bättre omställning, bättre kompetensutveckling och privatiserad arbetsförmedling. Det är Svenskt Näringslivs önskelista inför de fortsatta förhandlingarna med LO.

3

”Det är bara tokerier”

Höjd a-kassa och bättre omställning är bra förslag. Men att slopa saklig grund för uppsägning är bara tokerier. Så kommenterar LO:s Torbjörn Johansson förslaget från Svenskt Näringsliv.

”Låt staten garantera kompetensutveckling”

Låt staten garantera medel till kompetensutveckling för alla som jobbar, tycker universitetslektor Carin Ulander-Wänman, som utarbetat en egen modell över hur parterna kan samverka med staten.

”Vi ska inte vara rädda för att prata om las”

DEBATTUppgörelsen med C och L kommer inte att leda till de förändringar som befaras, med hotet om ett nyval så nära. Och att diskutera las är tvärtom viktigt, så att lagen tillsammans med krav på omställning och höjd a-kassa faktiskt skyddar arbetarna. Det skriver Alexandar Srndovic, på Pappers i Hallstavik.

1

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

DebattArbetsrätten har nu blivit en central politisk fråga. Men det är inte las som är krånglig och otidsenlig, det är slimmade personalavdelningar och minskad tro på fackliga förhandlingar som ställer till det, skriver Mikael Ybert, avdelningsordförande på Pappers i Skutskär.

1

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

VAL 2018Både arbetsgivare och fackförbund är missnöjda med Lagen om anställningsskydd (Las), trots att den har filats på i decennier. Nu kan det vara dags igen - och anställningstryggheten har blivit en valfråga. DA reder ut hur lagen fungerar.

Läs mer från Dagens Arbete:

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Knarket i industrin

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

4

”Knarklangarna får det tuffare om vi bryr oss om varandra”

GÄSTKRÖNIKADet är ingen lätt sak att förhålla sig till när arbetskamrater är en del av en organiserad kriminalitet – som bryter ner andra människor på jobbet, skriver Volvoarbetaren  Lars Henriksson.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

”Det är en jävla tur att det finns händiga människor”

KRÖNIKATill alla er händiga, som jobbar så att vi andra har en fungerande maskin att köra eller en travers att åka i: I salute you, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Mer nerv, mindre splatter

SKRÄCKFILMModern skräck drar samtiden till sin spets. Visst är filmerna fasliga, men också underhållande. Och framför allt säger de någonting om världen i dag.

Han ser varför döds­olyckorna sker

DA MÖTERMichael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Nu drömmer han om ett ännu större legobygge

VAD HÄNDE SEN?Legofabriken är fortfarande det största skogsarbetaren Anders Nilsson hittills byggt. Men nu hoppas han kunna överträffa den med ett drömprojekt.

När kan jag gå i pension?

FRÅGA OM JOBBET | NYA REGLER Det talas om en ny pensionsålder men jag kan inte räkna ut om jag påverkas. Det verkar som om det är flera åldrar som diskuteras. Jag är född 1962 och vill veta vad som gäller.

1

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Barhäng i gamla fabriken

INDUSTRIDESIGNI Ungerns huvudstad Budapest får fallfärdiga industrilokaler i stadens centrum nytt liv genom fenomenet romkocsma. De så kallade ”ruinbarerna” har blivit en av stadens främsta turistsensationer.

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Rädda dina favoritjeans

Proffset tipsarFörr var jeans arbetskläder och slets ofta sönder över knäna. I dag är det vanligare att byxgrenen spricker. Skräddaren Kerstin Neumüller visar hur du enkelt kan laga dem själv.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

När slutade jag vara svensk?

GÄSTKRÖNIKA | SVERIGEBILDENAtt det med tiden skulle bli vår lite mörkare hudfärg som skulle definiera oss fanns aldrig i våra vildaste fantasier, skriver IF Metallaren Emma Eriksson.

3

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.