Industriarbetarnas tidning

Brunnsvik har fått tillbaka sin bokstuga

19 februari, 2020

Skrivet av

När LO för sju år sedan stängde Brunnsviks folkhögskola slängdes bibliotekets unika boksamling i containrar. Men nu är en av arbetarrörelsens mest omskrivna kulturskatter tillbaka. Bokstugan på Brunnsvik har öppnat igen.

Foto: Harald Gatu

Utbildningsminister Anna Ekström, för dagen titulerad folkbildningsminister, talade vid återinvigningen som fyllde biblioteket i Brunnsviks folkhögskola utanför Ludvika.

– Utan folkbildningen, studieförbunden och folkhögskolorna hade Sverige inte fått en generation politiker som kunde ta och förvalta makten på ett så klokt och humanistiskt sätt, sa Anna Ekström, väl medveten om den klassiska mark hon stod på.

Här startade LO sin folkhögskola 1906, här bildades ABF 1912, här har regeringschefer, ministrar, författare och framför allt generationer av fackliga medlemmar fått sin utbildning. När LO sålde Brunnsvik för sju år sedan väckte det en omfattande diskussion om fackföreningsrörelsens ansvar för folkbildning och kultur.

Idag ägs anläggningen av Ludvika kommun. Men folkhögskolan lever kvar och har fått nytt liv. Fyra av de sjutton byggnaderna hyrs nu gemensamt av ABF, LO och den regionala arbetarrörelsen i Dalarna, Gävleborg och Örebro län. Jörgen Hammarin är tillbaka som lärare.

– Fantastiskt att vara tillbaka. Nu har vi fullbokade kurser och kan se framtiden an. Det finns ett sug efter bildning och kunskap i denna tid av rykten, nätskvaller och fake news.

Hammarin berättar om bedrövelsen över att bevittna hur bokskatten okänsligt hamnade i containrar när LO stängde skolan 2013, men också om glädjen över att nu kunna ta fram böckerna igen och återuppliva Brunnsviks klassiska bokstuga, ett bibliotek öppet även för allmänheten.

– Det har varit ett jättejobb att sortera och få alla böcker på plats igen. Men vi har haft god hjälp av alla volontärer som har ställt upp.

Bredvid står skoleleven Vilho Pitkänen och lyssnar. Han valde att göra sin prao på Brunnsvik och självklart är han på plats vid återinvigningen.

Av alla böcker du sorterade, var det någon som du fastnade för?

– Ja det fanns en som jag lånade hem. Den handlade om Rosa Luxemburg.

Biografin över den mördade polsk-tyska revolutionären är bara en av 20 000 titlar som återtagit sin plats i hyllorna.

– En unik bokskatt, inte minst när det gäller arbetarlitteratur, påminner Jörgen Hammarin. Många författare har ju själva gått här.

Skoleleven Vilho Pitkänen gjorde sin prao på Brunnsvik och var en av alla som hjälpte till att återställa bokstugan. Han passade på att låna hem en bok om Rosa Luxemburg. Här betraktar han bildutställningen med läraren Jörgen Hammarin. Foto: Harald Gatu

En av dem, poeten Stig Sjödin, citerades av folkbildningsministern. Uppväxt på tolfte våningen i Stockholmsförorten Farsta, berättade Anna Ekström hur hon och hennes kompisar kunde stoja i trappuppgången men hur de hyssjades av mamman: ”ni måste vara tysta, annars stör ni poeten”. I grannlägenheten bodde just Stig Sjödin.

Sedan läste Anna Ekström Stig Sjödins klassiska och folkkära dikt Bandvalsaren om arbetaren vars söner får möjlighet att ta studenten och läsa vidare. ”Han andades och levde genom dem, de blev trappor mot solen”.  Men, de kommer hem på helgerna och talar med främmande röster och ”deras kvinnor har kalla ögon och föraktar honom när han äter med kniv. Han ska aldrig förstå vem som murat hans ensamhet”.

Ministern såg närmast förlägen ut när den välfyllda bibliotekssalen utbrast i en spontan applåd efter dikten.

”Strindberg lockar.” Vilda Sjöberg botaniserar bland böckerna i Alf Ahlberg-rummet, uppkallat efter en av Brunnsviks legendariska rektorer. Hon är en av volontärerna som hjälpte till att återställa folkhögskolans bokstuga. Foto: Harald Gatu

En del av bokskatten finns inrymd i ett särskilt rum uppkallat efter en av Brunnsviks legendariska rektorer, filosofen och författaren Alf Ahlberg. Bokstugans Alf Ahlberg-rum har iordningställts av bland andra volontären Vilda Sjöberg från Ludvika, en av många ungdomar som har hjälpt till.

– Helt fantastiskt att få röra sig bland alla dessa böcker som handlar om livets viktigaste frågor, om psykologi, religion, filosofi, historia. En kunskapsskatt, helt enkelt.

Men bland de 70 hyllmetrarna, med böcker från 1823 och framåt, är det ändå samlingen med August Strindberg som fängslat henne mest.

– Han är svår att motstå. Man känner sig oerhört peppad att läsa honom när man står här bland de här vackra gamla böckerna.

Många ville hälsa Bokstugan välkommen tillbaka denna kväll. Den mest bejublade hälsningen kom från en som inte fanns på plats, 107-årige Gösta Vestlund, Brunnsviks äldste nu levande lärare. Från hemmet i Gagnef lät han hälsa: låt inte Bokstugan bli ett museum, det ska vara liv kring böckerna!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Strejktalare dömdes till straffarbete på Långholmen

Strejktalare dömdes till straffarbete på Långholmen

Sverige har haft politiska fångar. De flesta hamnade på Långholmen. En ung metallarbetare var en av dem.

Första kvinnan på gjuteriet

Första kvinnan på gjuteriet

1960-talet hade precis börjat när småbarnsmamman Anna-Lisa Misker klev in på Pentaverken i Skövde. ”Jobba på fabrik fanns inte på min karta”, berättar hon. Men hon blev kvar i 32 år.

Den franska pappersrevolutionen

Den franska pappersrevolutionen

Louis-Nicolas Robert var missnöjd med sina arbetare och skapade därför den första pappersmaskinen. Men han tjänade aldrig några pengar på sin uppfinning.

Spionförfattaren som själv var agent

Spionförfattaren som själv var agent

John le Carrés romaner är lika vindlande och ­snåriga som den värld av spioner han skildrar. DA:s deckarexpert Lennart Lund följer under­rättelseagenten George Smiley genom decennierna.

”Det går att göra något annorlunda”

”Det går att göra något annorlunda”

Att återvända till Ådalen handlar om mycket mer än att komma hem för serietecknaren Mats Jonsson. Nu ska han starta något nytt.

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Bug Montage är beredd att gå långt för att rädda sin familj undan fattigdomen. I S. A. Cosbys Asfaltsland blir konsekvenserna snabbt större än någon kunnat räkna med. 

Redo för disken i det nya folkhemmet

Redo för disken i det nya folkhemmet

Ramnäs bruk i Surahammar är mest känt för sina kättingar, men tillverkade även diskbänkar.

Lastbilar ut –  strumpor in

Lastbilar ut –  strumpor in

Det är kortfrisyrens år 1929, på Malmö strumpfabrik.

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Den frågan ställdes på Fabriksarbetareförbundets kongress 1971 och orsakade våldsamt uppseende. En ny bok förklarar varför.

Visst låg man mer förr

Visst låg man mer förr

DA:s Marcus Derland läste boken ”Alla tiders sex” och fick fördomar bekräftade – men också en och annan överraskning.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.