Industriarbetarnas tidning

Hon forskar om kvinnor i gruvan

6 mars, 2020

Skrivet av

Jämställdhet Var kaxig tillbaka. Eller stäng öronen. Kvinnor i gruvan använder olika strategier när jargongen går överstyr. Men trots hårda skämt trivs de flesta bra. Och kvinnorna under jord blir fler och fler. Lisa Ringblom har undersökt arbetet med jämställdhet i svenska gruvor.

Lisa Ringblom

Yrke: Doktor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Ålder: 35 år.

Familj: Man och ett barn.

Bor: I Luleå, snart Malmö.

Tidigare jobbat: Som särskilt sakkunnig i jämställdhetsfrågor på länsstyrelsen i Blekinge.

Bakgrund: Examen i genusvetenskap och statsvetenskap vid Lunds universitet.

Fritidsintressen: Umgås med familj och vänner. Läsa. Resa. ”Blir alltid imponerad av folk som har intressanta hobbies. Vilken insats att både orka arbeta och vara så aktiv på fritiden.”

Mycket har hänt. Inte minst sett till andelen kvinnor som jobbar under jord, 17 procent i dag. Majoriteten av kvinnorna som Lisa Ringblom intervjuat tycker om sitt jobb och sina arbetskamrater. Men det finns fortfarande ett motstånd.

– Uppfattningar som att kvinnor inte är lika lämpade att utföra den här typen av arbete. Att de inte har på de här arbetsplatserna att göra. Att något är skevt. Det finns misstankar om orättfärdig kvotering, att man plockar in kvinnor bara för att de är kvinnor och inte har kompetensen eller de meriter som krävs.

Vad bromsar jämställdheten i gruvan?

– Arbetet har karaktäriserats av att det är tungt och hårt. Vad händer när fler kvinnor kommer in? Vad händer med våra löner? Med yrkets status? Gruvarbetare har hållits högt i den svenska arbetarrörelsen, historiskt. Det är en position man vill försvara.

Hur yttrar sig detta?

– Jargongen går överstyr. Det som är tänkt att vara roligt är inte roligt. Kvinnorna i gruvan berättar om olika strategier. Direkta ifrågasättanden är en risk. Då blir man den där surkärringen. Dessutom sätter man strålkastarljuset på sig själv. Ska man markera så måste man vara grov tillbaka. Vad fan pratar du om? Vad fan är det med dig? Är du dum i huvet! Så de flesta stänger öronen och låtsas att de inte hör vad som pågår. Andra lämnar rummet. Det är en vanlig strategi.

Vad är lösningen?

– Förut hette det: Om vi får in fler kvinnor. Då! Men jämställdhet handlar inte bara om kvinnor. Så en ny felsökning gjordes med en ny förklaring: Det är männen på golvet som är problemet. Synen och värderingarna hänger ihop med att de inte har högre utbildning och att de är uppvuxna i glesbygden. Hela den här diskursen om land och stad och att folk på landet skulle vara lite bakom flötet. ”Vi måste få ordning på de här gubbarna!”

Helt fel, understryker Lisa Ringblom.

– Ska man jobba med jämställdhet så bör man inte peka ut syndabockar, enskilda grupper eller individer, utan titta på hela organisationen och dess processer och strukturer.

Varför valde du jämställdhet i gruvan som forskningsfält?

– Jag har en bakgrund som genusvetare och statsvetare med ett väldigt stort intresse för frågor som rör kön och organisation, men även arbete och arbetsliv. Doktorandtjänsten vid Luleå tekniska universitet dök upp och där finns ett långtgående samarbete med gruvindustrin. Eftersom jag kommer från södra Sverige så hade jag ingen relation till gruvnäringen. De här åren har varit enormt spännande.

Vad blir ditt nästa projekt?

– Nu ska jag flytta från Luleå ner till Malmö och forska om arbetsmiljö. Det kommer bli mer mot mobbning och trakasserier, inte helt klart ännu. Men det känns viktigt med tanke på den psykiska ohälsan. Hur folk egentligen har det på sina arbeten.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Sprickan i Malmfälten

Sprickan i Malmfälten

Gruvkvinnorna visste att de skulle stöta på hinder. De ville förändra arbetsvillkoren inifrån. Men motståndet kom från oväntat håll.

Sprickan i Malmfälten

Gruvkvinnorna visste att de skulle stöta på hinder. De ville förändra arbetsvillkoren inifrån. Men motståndet kom från oväntat håll.

”Jag tänker inte skämmas”

”Jag tänker inte skämmas”

Som första kvinna och bara 26 år gammal blev hon ordförande för IF Metall i Malmfälten. Ödet verkade utstakat, men Elin Näslund valde en annan väg.
Offentlig kärleksjakt i Ensam mamma söker.

Nu blir tvätteriet forsknings­projekt

Nu blir tvätteriet forsknings­projekt

På Berendsen i Ockelbo ska arbetsrotationen bli ännu bättre. Det ska ett nytt forskningssamarbete mellan tvätteriet och Högskolan i Gävle se till.

Ursäkta – men vilket jävla jobb vi gör

Ursäkta – men vilket jävla jobb vi gör

Jag har inte känt mig så patriotisk sen senaste gången vi sjöng nationalsången inför någon match i fotbolls-VM, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

”Brukens bemanning är nästan anorektisk”

”Brukens bemanning är nästan anorektisk”

En bransch som marknadsför hållbarhet måste ändå anse att hållbarheten också ska gälla de anställda, skriver Lars Wåhlstedt på Pappers.

Lag om minimilön – ja och nej!

Lag om minimilön – ja och nej!

Sverige måste införa EU:s nya regler om minimilön. Samtidigt försöker man stoppa dem via domstol. Hur går det ihop? Vi har träffat utredaren Carina Gunnarsson.

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

Det är dags att jämställdhet och kvinnors rätt till ett jämlikt skydd prioriteras och tar utrymme i debatten, skriver Europaparlamentarikern Ilan De Basso (S).

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Helene Ugland – braständaren som försvann

Helene Ugland – braständaren som försvann

I det här avsnittet berättas historien om en kvinna som haft stor påverkan på historien, men som också valde fel strider och därför fick sitt arbete sopat under mattan för att glömmas bort.