Industriarbetarnas tidning

Hon forskar om kvinnor i gruvan

6 mars, 2020

Skrivet av

Jämställdhet Var kaxig tillbaka. Eller stäng öronen. Kvinnor i gruvan använder olika strategier när jargongen går överstyr. Men trots hårda skämt trivs de flesta bra. Och kvinnorna under jord blir fler och fler. Lisa Ringblom har undersökt arbetet med jämställdhet i svenska gruvor.

Lisa Ringblom

Yrke: Doktor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Ålder: 35 år.

Familj: Man och ett barn.

Bor: I Luleå, snart Malmö.

Tidigare jobbat: Som särskilt sakkunnig i jämställdhetsfrågor på länsstyrelsen i Blekinge.

Bakgrund: Examen i genusvetenskap och statsvetenskap vid Lunds universitet.

Fritidsintressen: Umgås med familj och vänner. Läsa. Resa. ”Blir alltid imponerad av folk som har intressanta hobbies. Vilken insats att både orka arbeta och vara så aktiv på fritiden.”

Mycket har hänt. Inte minst sett till andelen kvinnor som jobbar under jord, 17 procent i dag. Majoriteten av kvinnorna som Lisa Ringblom intervjuat tycker om sitt jobb och sina arbetskamrater. Men det finns fortfarande ett motstånd.

– Uppfattningar som att kvinnor inte är lika lämpade att utföra den här typen av arbete. Att de inte har på de här arbetsplatserna att göra. Att något är skevt. Det finns misstankar om orättfärdig kvotering, att man plockar in kvinnor bara för att de är kvinnor och inte har kompetensen eller de meriter som krävs.

Vad bromsar jämställdheten i gruvan?

– Arbetet har karaktäriserats av att det är tungt och hårt. Vad händer när fler kvinnor kommer in? Vad händer med våra löner? Med yrkets status? Gruvarbetare har hållits högt i den svenska arbetarrörelsen, historiskt. Det är en position man vill försvara.

Hur yttrar sig detta?

– Jargongen går överstyr. Det som är tänkt att vara roligt är inte roligt. Kvinnorna i gruvan berättar om olika strategier. Direkta ifrågasättanden är en risk. Då blir man den där surkärringen. Dessutom sätter man strålkastarljuset på sig själv. Ska man markera så måste man vara grov tillbaka. Vad fan pratar du om? Vad fan är det med dig? Är du dum i huvet! Så de flesta stänger öronen och låtsas att de inte hör vad som pågår. Andra lämnar rummet. Det är en vanlig strategi.

Vad är lösningen?

– Förut hette det: Om vi får in fler kvinnor. Då! Men jämställdhet handlar inte bara om kvinnor. Så en ny felsökning gjordes med en ny förklaring: Det är männen på golvet som är problemet. Synen och värderingarna hänger ihop med att de inte har högre utbildning och att de är uppvuxna i glesbygden. Hela den här diskursen om land och stad och att folk på landet skulle vara lite bakom flötet. ”Vi måste få ordning på de här gubbarna!”

Helt fel, understryker Lisa Ringblom.

– Ska man jobba med jämställdhet så bör man inte peka ut syndabockar, enskilda grupper eller individer, utan titta på hela organisationen och dess processer och strukturer.

Varför valde du jämställdhet i gruvan som forskningsfält?

– Jag har en bakgrund som genusvetare och statsvetare med ett väldigt stort intresse för frågor som rör kön och organisation, men även arbete och arbetsliv. Doktorandtjänsten vid Luleå tekniska universitet dök upp och där finns ett långtgående samarbete med gruvindustrin. Eftersom jag kommer från södra Sverige så hade jag ingen relation till gruvnäringen. De här åren har varit enormt spännande.

Vad blir ditt nästa projekt?

– Nu ska jag flytta från Luleå ner till Malmö och forska om arbetsmiljö. Det kommer bli mer mot mobbning och trakasserier, inte helt klart ännu. Men det känns viktigt med tanke på den psykiska ohälsan. Hur folk egentligen har det på sina arbeten.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Mens är en arbetsmiljöfråga

Mens är en arbetsmiljöfråga

Att industrin är en mansdominerad bransch innebär inte att vi kan strunta i arbetsmiljön för de som har mens, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Han vill få de tysta att prata

Han vill få de tysta att prata

Regionala skyddsombudet Dan Torkelsson är uppmärksam på problem som bubblar under ytan.

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

Kvar efter metoo finns något viktigare än debatten om rätten att skuldbelägga enskilda personer, skriver sex förtroendevalda i IF Metall.

Han var i gruvan när det rasade

Han var i gruvan när det rasade

Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Två timmar senare skulle de ha varit flera hundra.

”Vi får lätt storhetsvansinne”

”Vi får lätt storhetsvansinne”

Längst upp i ett hus i Kungsbacka, mellan duntäcken och frottéhanddukar, gör tre killar arbetsrätt begripligt i sin nystartade podd.

”Metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften”

”Metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften”

Under sina fem år på Arbetsmiljöverkets har Erna Zelmin-Ekenhem sett hur de psykosociala arbetsmiljöproblemen uppmärksammats allt mer.

”Största skillnaden är ljudnivån”

”Största skillnaden är ljudnivån”

Gruvbolaget Boliden satsar på eldrift i Aitik. Med fyra truckar som går på el från vattenkraft sparar bolaget 800 000 liter diesel per år.

”Jag tänker inte skämmas”

”Jag tänker inte skämmas”

Som första kvinna och bara 26 år gammal blev hon ordförande för IF Metall i Malmfälten. Ödet verkade utstakat, men Elin Näslund valde en annan väg.
Offentlig kärleksjakt i Ensam mamma söker.

”Vi kvinnor inte ska behöva ta kampen själva”

”Vi kvinnor inte ska behöva ta kampen själva”

Svetsaren och feministen Maria Höök funderar över gränslandet mellan okej och kränkande skämt, och när man själv blir en del av problemet.

Fixar din chef tampongerna?

Fixar din chef tampongerna?

Att ha mens och jobba inom industrin är inte alltid lätt. Kvinnor vittnar om svårigheten att ta en paus vid värk eller att få tid till att gå på toaletten.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.