Industriarbetarnas tidning

Kampen om din arbetstid

2 mars, 2020

Skrivet av

Avtal 2020. Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

Tre röster om tiden

”Vi vill att arbetstiden ska vara mer kundorderstyrd än den är i dag.”

– David Johnsson, vd på Trä- och möbelföretagen.

”Medlemmarna är inte alls intresserade av att ha varierad arbetstid.”

– Tony Johansson, styrelseledamot för GS på Elitfönster.

”Man går väldigt långt i yrkandet om varierad arbetstid.”

– Stefan Björnestöl, ansvarig för Trä- och Stoppmöbelindustriavtalen på GS.

AVTAL SOM LÖPER UT DEN 31 MARS

  • Träindustriavtalet
  • Stoppmöbelindustriavtalet
  • Sågverksavtalet
  • Skogsavtalet
  • Förpackningsavtalet
  • Infomediaavtalet

Makten över arbetstiden har länge varit en het fråga när avtalen ska omförhandlas. Så även i år, och det gäller för alla GS:s avtal. Arbetsgivarna tycker att de saknar verktyg för att anpassa produktionen efter efterfrågan, medan GS försöker stå upp för det som många av deras medlemmar tycker är särskilt viktigt: att kunna påverka hur och när man arbetar.

– Jag tror kanske inte att alla anställda förstår hur mycket arbetsgivarna vill lägga sig i och styra i frågan om arbetstiden. Det blir nog en hård kamp framöver, säger Sandra Särnholm, GS:s klubbordförande på Svenska Fönster och ledamot i avtalsdelegationen för Trä- och Stoppmöbelindustriavtalen.

Trä- och möbelföretagen, TMF, vill ha större möjlighet att anpassa arbetstiden efter företagens behov – det som brukar kallas för varierad eller säsongsanpassad arbetstid – men facket säger nej. De tycker att TMF:s krav på en ökning av dagens 44 minuter per dag till omkring 90 minuter per dag är alldeles för långtgående.

– Man går väldigt långt i yrkandet om varierad arbetstid. Redan avtalsrörelsen efter att vi gjorde upp om den varierade arbetstiden, ville man göra en revidering och utöka möjligheten till variation. Nu går man ännu längre, nästan ”all in”, säger Stefan Björnestöl, ansvarig för Trä- och Stoppmöbelindustriavtalen på GS.

David Johnsson, vd på TMF, menar däremot att en utökning är nödvändig och att anställda måste kunna gå upp och ner i arbetstid med kortare framförhållning.

– Vi vill att arbetstiden ska vara mer kundorderstyrd än den är i dag. Vi jobbar alltid med att förstärka våra företags konkurrenskraft. Och då måste man ge dem verktygen för att kunna konkurrera med omvärlden. Där är arbetstiden en nyckel, säger han.

– Jättenegativt. Medlemmarna vill veta hur arbetstiden ska vara. De är inte alls intresserade av att ha varierad arbetstid, säger Tony Johansson, styrelseledamot för GS på Elitfönster och ledamot i avtalsdelegationen för Trä- och Stoppmöbelindustriavtalen.

Foto: David Lundmark

Också frågan om arbetstidsförkortning, ATK, rör upp känslor bland GS:s medlemmar, säger han. Arbetsgivarna har länge velat begränsa eller helt avskaffa möjligheten att ta ut ATK-timmarna som ledig tid. Så även denna avtalsrörelse.

– Det är en jätteviktig fråga för medlemmarna, något de vill ha kvar eller till och med utöka. Jag kan nog känna att det är den hetaste frågan bland våra medlemmar i dag, säger Tony Johansson.

David Johnsson, å andra sidan, hoppas att parterna ska kunna enas om en omgörning av ATK:n. En som gör att en större andel väljer att pensionsspara i stället för att ta ut ledig tid.

– Vi tycker att det är märkligt att människor i så liten utsträckning väljer pensionslösningen i arbetstidsförkortningsvalet, samtidigt som det allmännas ansvar för pensionen bara kommer att bli mindre och mindre, säger han.

Detta handlar årets avtalsrörelse om

Arbetstiden

Arbetsgivarna vill ha mer flexibilitet och större inflytande över hur mycket och när de anställda arbetar. De vill också att anställda ska kunna gå upp och ner i arbetstid med kortare varsel. Facket säger nej.

Arbetstidsförkortning

Arbetsgivarna har länge ogillat möjligheten att ta ut ATK-timmarna i ledig tid. I stället vill de se att fler väljer pensionsalternativet. Facket säger nej.

Lönerna

Facken inom industrin, där GS ingår, kräver löneökningar på 3 procent. Utgångspunkten är ett ettårigt avtal. Industriarbetsgivarna är tveksamma och pekar på att vi är på väg in i en lågkonjunktur.

Lägstalönerna

Arbetsgivarna anser att ingångslönerna i Träindustriavtalet är höga och vill därför frysa dem. Facket säger nej och vill att lägstalönerna ska följa löneutvecklingen.

 

Punkterna är några av kraven i årets avtalsrörelse. Kraven kan skilja sig mellan de olika avtalen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

Lönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

”Känns bra med delpensionen”

”Känns bra med delpensionen”

GS:s ordförande Per-Olof Sjöö är nöjd med det treåriga avtalet och betonar delpensionen och låglönesatsningen. Arbetsgivarna fick igenom ett antal ändringar när det gäller arbetstider och skiftscheman.

Läsarnas frågor om avtalen

Läsarnas frågor om avtalen

Avtalsrörelsen är inne i sista fasen, den 1 april ska nya avtal vara på plats. Vi bad våra läsare om åsikter och frågor kring avtalen, förhandlingarna och villkoren i arbetslivet. Här får de svar från IF Metall, GS och Pappers.

Slutbud lämnat i kväll

Slutbud lämnat i kväll

Facken och arbetsgivarna inom industrin har på lördagskvällen fått ett slutbud att ta ställning till. Ett besked väntas tidigast söndag morgon.

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Förhandlingar om försäkringar igång – kamp mot klockan

LO kräver tjänstepension till fler och mindre krångel vid arbetsskador. Förhandlingarna om avtalsförsäkringarna ska vara på plats innan de vanliga avtalsförhandlingarna är klara.

Arbetsgivarnas lönebud: 1,4 procent

Arbetsgivarna inom industrin har lagt fram ett gemensamt bud för de årliga löneökningarna på 1,4 procent. Budet är långt under industrifackens krav.

DA granskar skuggsamhället i en smutsig bransch

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Så har skugg­samhället vuxit fram

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder.
Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.

Chilo städade hos stats­ministern fyra gånger

Chilo städade hos stats­ministern fyra gånger

Chilo blev rikskänd för att ha städat svart hos statsminister Magdalena Andersson. Här är hennes ord från tiden i Migrationsverkets förvar.

Städ­branschen Sverige: Vi uppskattar Magdalena Anderssons fadäs

Städ­branschen Sverige: Vi uppskattar Magdalena Anderssons fadäs

För att stoppa bolag som inte gör rätt för sig måste upphandlare bli bättre på att upptäcka fifflet, anser Städbranschen Sveriges ordförande Matthias Lindholm.

Shakhzoda bröt högerarmen, fick städa med vänster

Shakhzoda bröt högerarmen, fick städa med vänster

Städarnas berättelser: Shakhzoda, Uzbekistan. ”Arbetsgivaren tvingade mig att jobba trots att jag var sjukskriven. Jag fick städa med vänsterarmen.”

Aziza blev sjuk under pandemin – tvingades jobba ändå

Aziza blev sjuk under pandemin – tvingades jobba ändå

Städarnas berättelser: Aziza, Uzbekistan. ”Jag blev inte behandlad som en människa.”

Rebecca terroriserades av chefen

Rebecca terroriserades av chefen

Städarnas berättelser: Rebecca, Venezuela. ”’Jag sparkar skiten ur dig och skickar dig till helvetet’, sa min chef om vi protesterade.”