Industriarbetarnas tidning

Kampen om din arbetstid

2 mars, 2020

Skrivet av

Avtal 2020. Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

Tre röster om tiden

”Vi vill att arbetstiden ska vara mer kundorderstyrd än den är i dag.”

– David Johnsson, vd på Trä- och möbelföretagen.

”Medlemmarna är inte alls intresserade av att ha varierad arbetstid.”

– Tony Johansson, styrelseledamot för GS på Elitfönster.

”Man går väldigt långt i yrkandet om varierad arbetstid.”

– Stefan Björnestöl, ansvarig för Trä- och Stoppmöbelindustriavtalen på GS.

AVTAL SOM LÖPER UT DEN 31 MARS

  • Träindustriavtalet
  • Stoppmöbelindustriavtalet
  • Sågverksavtalet
  • Skogsavtalet
  • Förpackningsavtalet
  • Infomediaavtalet

Makten över arbetstiden har länge varit en het fråga när avtalen ska omförhandlas. Så även i år, och det gäller för alla GS:s avtal. Arbetsgivarna tycker att de saknar verktyg för att anpassa produktionen efter efterfrågan, medan GS försöker stå upp för det som många av deras medlemmar tycker är särskilt viktigt: att kunna påverka hur och när man arbetar.

– Jag tror kanske inte att alla anställda förstår hur mycket arbetsgivarna vill lägga sig i och styra i frågan om arbetstiden. Det blir nog en hård kamp framöver, säger Sandra Särnholm, GS:s klubbordförande på Svenska Fönster och ledamot i avtalsdelegationen för Trä- och Stoppmöbelindustriavtalen.

Trä- och möbelföretagen, TMF, vill ha större möjlighet att anpassa arbetstiden efter företagens behov – det som brukar kallas för varierad eller säsongsanpassad arbetstid – men facket säger nej. De tycker att TMF:s krav på en ökning av dagens 44 minuter per dag till omkring 90 minuter per dag är alldeles för långtgående.

– Man går väldigt långt i yrkandet om varierad arbetstid. Redan avtalsrörelsen efter att vi gjorde upp om den varierade arbetstiden, ville man göra en revidering och utöka möjligheten till variation. Nu går man ännu längre, nästan ”all in”, säger Stefan Björnestöl, ansvarig för Trä- och Stoppmöbelindustriavtalen på GS.

David Johnsson, vd på TMF, menar däremot att en utökning är nödvändig och att anställda måste kunna gå upp och ner i arbetstid med kortare framförhållning.

– Vi vill att arbetstiden ska vara mer kundorderstyrd än den är i dag. Vi jobbar alltid med att förstärka våra företags konkurrenskraft. Och då måste man ge dem verktygen för att kunna konkurrera med omvärlden. Där är arbetstiden en nyckel, säger han.

– Jättenegativt. Medlemmarna vill veta hur arbetstiden ska vara. De är inte alls intresserade av att ha varierad arbetstid, säger Tony Johansson, styrelseledamot för GS på Elitfönster och ledamot i avtalsdelegationen för Trä- och Stoppmöbelindustriavtalen.

Foto: David Lundmark

Också frågan om arbetstidsförkortning, ATK, rör upp känslor bland GS:s medlemmar, säger han. Arbetsgivarna har länge velat begränsa eller helt avskaffa möjligheten att ta ut ATK-timmarna som ledig tid. Så även denna avtalsrörelse.

– Det är en jätteviktig fråga för medlemmarna, något de vill ha kvar eller till och med utöka. Jag kan nog känna att det är den hetaste frågan bland våra medlemmar i dag, säger Tony Johansson.

David Johnsson, å andra sidan, hoppas att parterna ska kunna enas om en omgörning av ATK:n. En som gör att en större andel väljer att pensionsspara i stället för att ta ut ledig tid.

– Vi tycker att det är märkligt att människor i så liten utsträckning väljer pensionslösningen i arbetstidsförkortningsvalet, samtidigt som det allmännas ansvar för pensionen bara kommer att bli mindre och mindre, säger han.

Detta handlar årets avtalsrörelse om

Arbetstiden

Arbetsgivarna vill ha mer flexibilitet och större inflytande över hur mycket och när de anställda arbetar. De vill också att anställda ska kunna gå upp och ner i arbetstid med kortare varsel. Facket säger nej.

Arbetstidsförkortning

Arbetsgivarna har länge ogillat möjligheten att ta ut ATK-timmarna i ledig tid. I stället vill de se att fler väljer pensionsalternativet. Facket säger nej.

Lönerna

Facken inom industrin, där GS ingår, kräver löneökningar på 3 procent. Utgångspunkten är ett ettårigt avtal. Industriarbetsgivarna är tveksamma och pekar på att vi är på väg in i en lågkonjunktur.

Lägstalönerna

Arbetsgivarna anser att ingångslönerna i Träindustriavtalet är höga och vill därför frysa dem. Facket säger nej och vill att lägstalönerna ska följa löneutvecklingen.

 

Punkterna är några av kraven i årets avtalsrörelse. Kraven kan skilja sig mellan de olika avtalen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

Lönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

”Känns bra med delpensionen”

”Känns bra med delpensionen”

GS:s ordförande Per-Olof Sjöö är nöjd med det treåriga avtalet och betonar delpensionen och låglönesatsningen. Arbetsgivarna fick igenom ett antal ändringar när det gäller arbetstider och skiftscheman.

Läsarnas frågor om avtalen

Läsarnas frågor om avtalen

Avtalsrörelsen är inne i sista fasen, den 1 april ska nya avtal vara på plats. Vi bad våra läsare om åsikter och frågor kring avtalen, förhandlingarna och villkoren i arbetslivet. Här får de svar från IF Metall, GS och Pappers.

Slutbud lämnat i kväll

Slutbud lämnat i kväll

Facken och arbetsgivarna inom industrin har på lördagskvällen fått ett slutbud att ta ställning till. Ett besked väntas tidigast söndag morgon.

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Förhandlingar om försäkringar igång – kamp mot klockan

LO kräver tjänstepension till fler och mindre krångel vid arbetsskador. Förhandlingarna om avtalsförsäkringarna ska vara på plats innan de vanliga avtalsförhandlingarna är klara.

Arbetsgivarnas lönebud: 1,4 procent

Arbetsgivarna inom industrin har lagt fram ett gemensamt bud för de årliga löneökningarna på 1,4 procent. Budet är långt under industrifackens krav.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”