Avtalsrörelsen från a till ö
Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.
Industriarbetarnas tidning
2 mars, 2020
Skrivet av Rasmus Lygner
Avtal 2020. Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.
”Vi vill att arbetstiden ska vara mer kundorderstyrd än den är i dag.”
– David Johnsson, vd på Trä- och möbelföretagen.
”Medlemmarna är inte alls intresserade av att ha varierad arbetstid.”
– Tony Johansson, styrelseledamot för GS på Elitfönster.
”Man går väldigt långt i yrkandet om varierad arbetstid.”
– Stefan Björnestöl, ansvarig för Trä- och Stoppmöbelindustriavtalen på GS.
Makten över arbetstiden har länge varit en het fråga när avtalen ska omförhandlas. Så även i år, och det gäller för alla GS:s avtal. Arbetsgivarna tycker att de saknar verktyg för att anpassa produktionen efter efterfrågan, medan GS försöker stå upp för det som många av deras medlemmar tycker är särskilt viktigt: att kunna påverka hur och när man arbetar.
– Jag tror kanske inte att alla anställda förstår hur mycket arbetsgivarna vill lägga sig i och styra i frågan om arbetstiden. Det blir nog en hård kamp framöver, säger Sandra Särnholm, GS:s klubbordförande på Svenska Fönster och ledamot i avtalsdelegationen för Trä- och Stoppmöbelindustriavtalen.
Trä- och möbelföretagen, TMF, vill ha större möjlighet att anpassa arbetstiden efter företagens behov – det som brukar kallas för varierad eller säsongsanpassad arbetstid – men facket säger nej. De tycker att TMF:s krav på en ökning av dagens 44 minuter per dag till omkring 90 minuter per dag är alldeles för långtgående.
– Man går väldigt långt i yrkandet om varierad arbetstid. Redan avtalsrörelsen efter att vi gjorde upp om den varierade arbetstiden, ville man göra en revidering och utöka möjligheten till variation. Nu går man ännu längre, nästan ”all in”, säger Stefan Björnestöl, ansvarig för Trä- och Stoppmöbelindustriavtalen på GS.
David Johnsson, vd på TMF, menar däremot att en utökning är nödvändig och att anställda måste kunna gå upp och ner i arbetstid med kortare framförhållning.
– Vi vill att arbetstiden ska vara mer kundorderstyrd än den är i dag. Vi jobbar alltid med att förstärka våra företags konkurrenskraft. Och då måste man ge dem verktygen för att kunna konkurrera med omvärlden. Där är arbetstiden en nyckel, säger han.
– Jättenegativt. Medlemmarna vill veta hur arbetstiden ska vara. De är inte alls intresserade av att ha varierad arbetstid, säger Tony Johansson, styrelseledamot för GS på Elitfönster och ledamot i avtalsdelegationen för Trä- och Stoppmöbelindustriavtalen.
Också frågan om arbetstidsförkortning, ATK, rör upp känslor bland GS:s medlemmar, säger han. Arbetsgivarna har länge velat begränsa eller helt avskaffa möjligheten att ta ut ATK-timmarna som ledig tid. Så även denna avtalsrörelse.
– Det är en jätteviktig fråga för medlemmarna, något de vill ha kvar eller till och med utöka. Jag kan nog känna att det är den hetaste frågan bland våra medlemmar i dag, säger Tony Johansson.
David Johnsson, å andra sidan, hoppas att parterna ska kunna enas om en omgörning av ATK:n. En som gör att en större andel väljer att pensionsspara i stället för att ta ut ledig tid.
– Vi tycker att det är märkligt att människor i så liten utsträckning väljer pensionslösningen i arbetstidsförkortningsvalet, samtidigt som det allmännas ansvar för pensionen bara kommer att bli mindre och mindre, säger han.
Arbetstiden
Arbetsgivarna vill ha mer flexibilitet och större inflytande över hur mycket och när de anställda arbetar. De vill också att anställda ska kunna gå upp och ner i arbetstid med kortare varsel. Facket säger nej.
Arbetstidsförkortning
Arbetsgivarna har länge ogillat möjligheten att ta ut ATK-timmarna i ledig tid. I stället vill de se att fler väljer pensionsalternativet. Facket säger nej.
Lönerna
Facken inom industrin, där GS ingår, kräver löneökningar på 3 procent. Utgångspunkten är ett ettårigt avtal. Industriarbetsgivarna är tveksamma och pekar på att vi är på väg in i en lågkonjunktur.
Lägstalönerna
Arbetsgivarna anser att ingångslönerna i Träindustriavtalet är höga och vill därför frysa dem. Facket säger nej och vill att lägstalönerna ska följa löneutvecklingen.
Punkterna är några av kraven i årets avtalsrörelse. Kraven kan skilja sig mellan de olika avtalen.