Industriarbetarnas tidning

Regeringen: Korttidsarbete från 1 maj

11 mars, 2020

Skrivet av

Staten går nu in med ett paket med åtgärder för att minska smittspridning och stötta näringslivet i den ekonomiska kris som hotar i coronavirusets spår.

Regeringspartierna S och MP, tillsammans med samarbetspartierna C och L, presenterade i dag en extra ändringsbudget till följd av Coronautbrottet i Sverige. Det handlar om slopad karensdag, stöd till korttidsarbete från den 1 maj, stärkt smittbärarpenning och möjlighet för företag att skjuta upp skatteinbetalningar på upp till ett år.

Den största åtgärden är att karensdagen slopas. Den som blir sjuk, oavsett vilken sjukdom, kommer från och med dagens datum att få sjukpenning från första dagen. Syftet är att förhindra att människor går sjuka till jobbet.

De ökade sjukkostnaderna kommer inte att belasta arbetsgivare, utan ligga på staten. Karensdagen slopas till en början i en och en halv månad, vilket kan komma att förlängas. Åtgärden beräknas kosta staten en miljard kronor i månaden.

Slopad karensdag har fackföreningsrörelsen länge förespråkat. Så sent som i morse var LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson ute i media med samma krav. Thorwaldsson pekade på tidigare undersökningar från SCB/Arbetsmiljöverket som visat att så många som sju av tio kvinnor går till jobbet trots att de är sjuka. Främst handlar det om kvinnor i LO-yrken som helt enkelt inte har råd att vara hemma.

– Nu säger myndigheterna att har man symptom även om man inte vet att det är Corona så ska man vara hemma, och då kan vi inte ha en massa sjuknärvarande människor i Sverige. Här måste regeringen och alla partierna i riksdagen ta ett beslut på en gång, sa Karl-Petter Thorwaldsson i morse.

Svenskt Näringsliv har ställt sig mer skeptisk till slopad karensdag och i stället förespråkat en mer flexibel statlig smittbärarpenning som även kan utbetalas om någon måste stanna hemma om det finns risk för smittspridning.

I dag kan man få smittbärarpenning från Försäkringskassan om man bär på en smittsam sjukdom. Ersättningen är på knappt 80 procent av den sjukpenningsgrundande inkomsten. I åtgärdspaketet skjuter regeringen till en halv miljard kronor till smittbärarpenningen.

Regeringen har tidigare lagt fram ett förslag om korttidsarbete som bygger på före detta IF Metall-ordföranden Anders Ferbes utredning som presenterades 2018. Det planerade införandet den första augusti tidigareläggs nu till den första maj. Regeringen har tidigare fått skarp kritik för sin saktfärdighet, både av fack, näringsliv och branschorganisationer.

Den nya reformen innebär att regeringen kan ge enskilda arbetsgivare stöd om det finns en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare om att sänka arbetstiden vid en tillfällig kris.

Skillnaden från det system som redan finns sedan 2014 är att krisen inte måste vara konjunkturell och allmän, utan kan drabba enskilda arbetsgivare eller branscher. Syftet är att förhindra att företag går i konkurs under tillfälliga svackor.

En annan åtgärd, som även infördes under finanskrisen 2008, är att regeringen nu gör det möjligt för företag att skjuta upp sina skatteinbetalningar upp till ett år. Det handlar om anställdas arbetsgivaravgifter och preliminärskatt. Belopp för max två månader får nu skjutas upp i högst ett år. Syftet är att göra det möjligt för företag att minska kostnader i kristider.

I övrigt går staten in och kompenserar kommuner och regioner för sina extra kostnader samt skjuter till pengar till berörda statliga myndigheter som Folkhälsoinstitutet.

Förslagen beräknas kosta tre miljarder kronor i direkta utgifter. Skattekrediterna kan däremot handla om tiotals miljarder kronor som dock kommer in till staten i ett senare skede.
Enligt Folkhälsomyndigheten finns det nu en mycket hög risk för allmän smittspridning av coronaviruset Covid-19 i Sverige. 326 personer har hittills påvisats smittade i Sverige, flest i Stockholm och Västra Götaland.

En kommentar till “Regeringen: Korttidsarbete från 1 maj

  • Karensdagen slopas tillfälligt för att minska sjuknärvaron på jobbet under coronapandemin. Min vädjan är: låt denna förebyggande bestraffning aldrig återuppstå igen eller åtminstone, som en halvdan svensk kompromiss, bara som högst en halv arbetsdags löneavdrag!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Korttidsstödet räddade 40 000 jobb

Korttidsstödet räddade 40 000 jobb

Så lätt att glömma, att ta något för givet. Så lätt att tro att det som gäller idag alltid har funnits där. Som korttidsstödet. Testet kom under pandemin, 40 000 jobb räddades enligt en utvärdering.

Mest korttidsstöd till industrin

Mest korttidsstöd till industrin

Scania, Volvo och andra stora industriföretag är de som tagit emot mest korttidsstöd under pandemin. ”Stödet har haft en väldigt stor betydelse för jobben”, säger IF Metalls ordförande Marie Nilssson.

Privatiseringen måste stoppas

Privatiseringen måste stoppas

Resurser och arbetsro behövs för att klara massarbetslösheten, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

De nya avtalen är er förtjänst

De nya avtalen är er förtjänst

Utan er medlemmar hade inte vi inte kunnat teckna ett nytt avtal med bättre villkor och löner, skriver Marie Nilsson.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Anders Ferbe: Stora delar av industrin har kommit igång

Anders Ferbe: Stora delar av industrin har kommit igång

Många branscher har fortfarande gigantiska problem, enligt regeringens coronasamordnare Anders Ferbe. Däremot kan stora delar av industrin vara på väg att återhämta sig. I mars, två veckor efter att du hade utsetts till coronasamordnare, sa du att ”det känns som att jag har hållit på med det här i ett halvår”. Nu har du gjort […]

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

Akutstöden har varit nödvändiga, men vi måste vrida om så att insatserna framöver stöttar snabb återgång i arbete, skriver Klas Eklund, ordförande för omstartskommissionen.

Detta gäller vid korttidsarbete

Detta gäller vid korttidsarbete

Vad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

Om du skickar in en ansökan om a-kassa måste du på heder och samvete intyga att du verkligen är arbetslös. Precis som företag som söker krisstöd intygar att de är i en djup ekonomisk kris, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?