Staten går nu in med ett paket med åtgärder för att minska smittspridning och stötta näringslivet i den ekonomiska kris som hotar i coronavirusets spår.
Regeringspartierna S och MP, tillsammans med samarbetspartierna C och L, presenterade i dag en extra ändringsbudget till följd av Coronautbrottet i Sverige. Det handlar om slopad karensdag, stöd till korttidsarbete från den 1 maj, stärkt smittbärarpenning och möjlighet för företag att skjuta upp skatteinbetalningar på upp till ett år.
Den största åtgärden är att karensdagen slopas. Den som blir sjuk, oavsett vilken sjukdom, kommer från och med dagens datum att få sjukpenning från första dagen. Syftet är att förhindra att människor går sjuka till jobbet.
De ökade sjukkostnaderna kommer inte att belasta arbetsgivare, utan ligga på staten. Karensdagen slopas till en början i en och en halv månad, vilket kan komma att förlängas. Åtgärden beräknas kosta staten en miljard kronor i månaden.
Slopad karensdag har fackföreningsrörelsen länge förespråkat. Så sent som i morse var LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson ute i media med samma krav. Thorwaldsson pekade på tidigare undersökningar från SCB/Arbetsmiljöverket som visat att så många som sju av tio kvinnor går till jobbet trots att de är sjuka. Främst handlar det om kvinnor i LO-yrken som helt enkelt inte har råd att vara hemma.
– Nu säger myndigheterna att har man symptom även om man inte vet att det är Corona så ska man vara hemma, och då kan vi inte ha en massa sjuknärvarande människor i Sverige. Här måste regeringen och alla partierna i riksdagen ta ett beslut på en gång, sa Karl-Petter Thorwaldsson i morse.
Svenskt Näringsliv har ställt sig mer skeptisk till slopad karensdag och i stället förespråkat en mer flexibel statlig smittbärarpenning som även kan utbetalas om någon måste stanna hemma om det finns risk för smittspridning.
I dag kan man få smittbärarpenning från Försäkringskassan om man bär på en smittsam sjukdom. Ersättningen är på knappt 80 procent av den sjukpenningsgrundande inkomsten. I åtgärdspaketet skjuter regeringen till en halv miljard kronor till smittbärarpenningen.
Regeringen har tidigare lagt fram ett förslag om korttidsarbete som bygger på före detta IF Metall-ordföranden Anders Ferbes utredning som presenterades 2018. Det planerade införandet den första augusti tidigareläggs nu till den första maj. Regeringen har tidigare fått skarp kritik för sin saktfärdighet, både av fack, näringsliv och branschorganisationer.
Den nya reformen innebär att regeringen kan ge enskilda arbetsgivare stöd om det finns en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare om att sänka arbetstiden vid en tillfällig kris.
Skillnaden från det system som redan finns sedan 2014 är att krisen inte måste vara konjunkturell och allmän, utan kan drabba enskilda arbetsgivare eller branscher. Syftet är att förhindra att företag går i konkurs under tillfälliga svackor.
En annan åtgärd, som även infördes under finanskrisen 2008, är att regeringen nu gör det möjligt för företag att skjuta upp sina skatteinbetalningar upp till ett år. Det handlar om anställdas arbetsgivaravgifter och preliminärskatt. Belopp för max två månader får nu skjutas upp i högst ett år. Syftet är att göra det möjligt för företag att minska kostnader i kristider.
I övrigt går staten in och kompenserar kommuner och regioner för sina extra kostnader samt skjuter till pengar till berörda statliga myndigheter som Folkhälsoinstitutet.
Förslagen beräknas kosta tre miljarder kronor i direkta utgifter. Skattekrediterna kan däremot handla om tiotals miljarder kronor som dock kommer in till staten i ett senare skede.
Enligt Folkhälsomyndigheten finns det nu en mycket hög risk för allmän smittspridning av coronaviruset Covid-19 i Sverige. 326 personer har hittills påvisats smittade i Sverige, flest i Stockholm och Västra Götaland.
