”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Regionala skyddsombud

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Ciczie Weidby och Ali Esbati är ledamöter (V) i Arbetsmarknadsutskottet.

DEBATT Det är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

Januariavtalet kan leverera sänkt skatt för rika, men inte skydd för de mest utsatta arbetstagarna. Reaktionerna från både centerpartiet och liberalerna mot regeringens förslag om utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud gör det tydligt.

De regionala skyddsombuden spelar en viktig roll för det systematiska arbetsmiljöarbetet. I dag krävs det dock att ett fackförbund har minst en medlem på en arbetsplats för att dess regionala skyddsombud ska ha tillträde. Inom vissa branscher medför medlemskravet betydande problem: Det gäller dels branscher med rörliga eller tillfälliga arbetsplatser, dels branscher med stor personalomsättning och låg organisationsgrad.

Ett exempel är byggbranschen, där det inte är ovanligt med företag som enbart anställer utstationerad arbetskraft. Bland de utstationerade är rädslan för att gå med i facket ofta stor, då man kan bli av med jobbet. Resultatet: massvis av arbetsplatser slipper undan de regionala skyddsombudens kontroller.

Problemet har länge framhållits av fackföreningsrörelsen och Vänsterpartiet. Trots detta, och trots en oroande ökning av antalet arbetsmiljörelaterade olyckor på senare år, har den socialdemokratiskt ledda regeringen länge förhalat frågan. En utredning lämnade förslag redan 2017. Vänsterpartiet påminde regeringen om kravet i en skriftlig fråga till arbetsmarknadsministern så sent som i januari.

När regeringen nu slutligen lägger förslaget ser vi hur det riskerar att tas som förevändning för förnyad antifacklig offensiv från de borgerliga partierna. Januariavtalet rymmer högerförslag efter högerförslag, medan i princip varje förändring som skulle gynna arbetande människor i sin vardag sätts på vänt.

Liberalernas arbetsmarknadspolitiske talesperson Gulan Avci har motiverat partiets motstånd med att (L) inte har ”något emot regionala skyddsombud”, men som skäl för avslag tillagt att ”det finns så många andra problem på arbetsmarknaden i dag, som psykisk ohälsa”.

Centerpartiets Alireza Akhondi, arbetsmarknadsutskottet, har än så länge inte motiverat varför hans parti säger nej, bara att så är fallet, med tillägget att (C) ”självklart ser allvarligt på frågorna kring dödsolyckor”.

Bakom undanflykterna finns de borgerliga partiernas motstånd mot den svenska modellen för arbetsmiljöarbetet. Detta motstånd bygger i grunden på Svenskt Näringslivs uppfattning, att de fackliga organisationernas rätt att överhuvudtaget utse skyddsombud ska ifrågasättas.

Den linjen driver nu Moderaternas Saila Quicklund genom att argumentera för att ”de anställda”, i motsats till facket, ska vara de som utser skyddsombuden. I praktiken handlar detta om att man vill öka arbetsgivarens makt över vem som utses på fackets bekostnad. Moderaterna ger också understöd till en idé från Sverigedemokraterna, som står för den tydligaste antifackliga hållningen i frågan: de vill ersätta skyddsombuden med ”arbetsmiljörådgivare”.

Det underliggande resonemanget är att arbetsgivare och löntagare har gemensamma intressen i arbetsmiljöfrågor. Det stämmer förvisso att företag ofta kan tjäna på att ha ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, och att de anställda mår bra.

Men det finns många exempel där högt uppdrivet tempo och vinstjakt gör att arbetsmiljön får stryka på foten. Att slita ut anställda och byta ut arbetskraften mot ny kan också vara ”ekonomiskt” för den mindre nogräknade arbetsgivaren.

Att marknadskrafterna systematiskt kommer i konflikt med arbetsmiljöarbetet är också själva grundskälet till att kampen för att förbättra arbetsmiljön alltid har varit en facklig kärnfråga. Det är också den självklara anledningen till varför löntagarnas självständiga organisationer måste ha rätten att utse skyddsombud självständigt från arbetsgivaren. Det är också på denna grundval som den svenska modellen för arbetsmiljöarbetet utformats. Det har varit en framgångsrik modell, och det är en modell som nu måste utvecklas.

För vänsterpartiet är det därför självklart att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Det är ett viktigt led i arbetet för färre dödsolyckor och för att några av de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden ska få ökat skydd. Vi ser därför positivt på att regeringen till slut lyfter frågan.

Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst. Socialdemokraterna valde att enbart göra upp högerut och det märks.

I avtalet finns en rad antifackliga förslag, angrepp på hyressättningssystemet, och riktade skattesänkningar för de rika, men i ingen av avtalets 73 punkter rymdes frågan om utökad tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden. Alla som arbetar i Sverige förtjänar bättre än så.

Ali Esbati och Ciczie Weidby
Ledamöter (V) i Arbetsmarknadsutskottet

Läs mer: Debatt | Opinion

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Alla vill inte vara med i facket”

Svenskt Näringsliv vill skrota dagens system med regionala skyddsombud och frikoppla lokala skyddsombud från facket. Enligt organisationens arbetsmiljöexpert Amelie Berg skulle det stärka det lokala skyddsarbetet.

5

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

DEBATTFörra året dog nästa 50 arbetare på våra arbetsplatser och 130 000 anmälningar om skador lämnades in. Att då komma med förslag som sätter oss arbetare i en ännu sämre sits är förödande, skriver det regionala skyddsombudet Claes Thim.

2

Eva Nordmark: Ökat tillträde ger bättre skydd

Riksdagen röstade som väntat ner regeringens förslag om utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) är besviken: ”Coronakrisen har verkligen visat hur viktiga skyddsombuden är”, säger hon.

”Skyddsombud behövs i kris”

KRÖNIKADet är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

1

Ingen utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud

TillträdesrättRegeringens förslag om att ge regionala skyddsombud rätt att komma in på arbetsplatser där facket inte har några medlemmar kommer att röstas ner. Flera partier går i dag samman för att stoppa förslaget.

1

”Det är de små arbetsplatserna som behöver oss”

Regionala skyddsombud är oroliga över utvecklingen. Vad blir steg två, frågar de sig. Och kommer Arbetsmiljösverige monteras ner ytterligare?

”Regeringens förslag om RSO missar målet”

Replik | RSOAtt kontrollera arbetsmiljön är en myndighetsuppgift och inte en uppgift för de regionala skyddsombuden, skriver Saila Quicklund (M).

1

”Högre vinst ställs mot ohälsa”

DEBATTDet vore en stor olycka för både löntagare och arbetsgivare om de borgerliga partierna inklusive SD lyckas förstöra en väl fungerande RSO-verksamhet, skriver Sten Gellerstedt, tidigare utredare på LO.

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

DEBATTDe som arbetar på arbetsplatser utan lägsta löner och kollektivavtal har oftast inget skyddsombud att vända sig till, skriver Saila Quicklund (M).

2

Läs mer från Dagens Arbete:

Vi kan inte bara äta hamburgare

KrönikaSågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson läser på om dinosaurierna, igen och frågar sig hur det kunde bli så fel.

Bloggrubrik

Gör inte upp med Moderaterna

4

Människovärdet står på spel

LEDAREKortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

2

Arbetsrätten

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

DEBATTUtredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

4

Låt bli att luckra upp las

LEDAREAtt en försvagad anställningstrygghet skulle ge fler jobb är nyliberalt flum. Tvärtom ger ökad otrygghet rädda arbetstagare, sämre arbetsmiljö och fler konflikter.

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

DEBATTDärför blir förslaget en loska i ansiktet på föreningsrätten, skriver Gabriel Jöngren, ordförande i Pappers Avdelning 78.

1

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

”Inte ens i Grönköping skulle arbetsrätten behandlas så här”

KRÖNIKAI överenskommelsen med MP, C och L heter det att ”Arbetsrätten moderniseras.” Fel! Det är tvärtom – en föråldring till när demokratin motarbetades, skriver journalisten Jan Scherman.

5

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

DebattMed tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

2

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DEBATTJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

”Sjukförsäkringen måste bli tryggare – nu!”

KRÖNIKAAlltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

4

”Bristerna i sjukförsäkringen måste åtgärdas – nu”

DebattVi kräver nu att regeringen går vidare med de utredningsförslag som tagits fram – annars riskerar ännu fler löntagare att kastas ut i fattigdom, skriver Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet i Stockholms län.

2

”Vuxenutbildningen kan rusta oss ur krisen”

DEBATTTillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

Nu måste vi skapa ett hållbart Sverige

LEDARE”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

2

”I stället för c-ordet – låt oss prata om sexkurvan”

KRÖNIKAVarje gång jag hör c-ordet nämnas på nyheterna tänker jag säga klitorisollon högt, skriver författare Anneli Jordahl.

”Vi arbetare vill inte få det som vi konstnärer har det”

DEBATTKan du uppge ett enda rimligt skäl att som anställd arbetare lämna din enda möjlighet att påverka ditt arbete, skriver ventilationsmontören och konstnären Jörgen Karlsson.

Efter coronan

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

DEBATTArbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

KRÖNIKAKommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

DEBATTKlimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

DEBATTSverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetens­utveckling”

DebattHar verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

1

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

DEBATTVarför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

2
Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Petters och Saras död skapar inga rubriker”

KRÖNIKAPandemin har fått oss att verkligen bry oss om varandra. Bra! Samtidigt får det mig att tänka på en annan, ständigt bortglömd epidemi – drogdöden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Krisstöd

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

KRÖNIKAOm du skickar in en ansökan om a-kassa måste du på heder och samvete intyga att du verkligen är arbetslös. Precis som företag som söker krisstöd intygar att de är i en djup ekonomisk kris, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

1

”Vi måste kunna saker – på riktigt”

KRÖNIKADigitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt, skriver Peter Larsson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.