Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

13 mars, 2020

Ciczie Weidby och Ali Esbati är ledamöter (V) i Arbetsmarknadsutskottet.

DEBATT Det är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

Januariavtalet kan leverera sänkt skatt för rika, men inte skydd för de mest utsatta arbetstagarna. Reaktionerna från både centerpartiet och liberalerna mot regeringens förslag om utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud gör det tydligt.

De regionala skyddsombuden spelar en viktig roll för det systematiska arbetsmiljöarbetet. I dag krävs det dock att ett fackförbund har minst en medlem på en arbetsplats för att dess regionala skyddsombud ska ha tillträde. Inom vissa branscher medför medlemskravet betydande problem: Det gäller dels branscher med rörliga eller tillfälliga arbetsplatser, dels branscher med stor personalomsättning och låg organisationsgrad.

Ett exempel är byggbranschen, där det inte är ovanligt med företag som enbart anställer utstationerad arbetskraft. Bland de utstationerade är rädslan för att gå med i facket ofta stor, då man kan bli av med jobbet. Resultatet: massvis av arbetsplatser slipper undan de regionala skyddsombudens kontroller.

Problemet har länge framhållits av fackföreningsrörelsen och Vänsterpartiet. Trots detta, och trots en oroande ökning av antalet arbetsmiljörelaterade olyckor på senare år, har den socialdemokratiskt ledda regeringen länge förhalat frågan. En utredning lämnade förslag redan 2017. Vänsterpartiet påminde regeringen om kravet i en skriftlig fråga till arbetsmarknadsministern så sent som i januari.

När regeringen nu slutligen lägger förslaget ser vi hur det riskerar att tas som förevändning för förnyad antifacklig offensiv från de borgerliga partierna. Januariavtalet rymmer högerförslag efter högerförslag, medan i princip varje förändring som skulle gynna arbetande människor i sin vardag sätts på vänt.

Liberalernas arbetsmarknadspolitiske talesperson Gulan Avci har motiverat partiets motstånd med att (L) inte har ”något emot regionala skyddsombud”, men som skäl för avslag tillagt att ”det finns så många andra problem på arbetsmarknaden i dag, som psykisk ohälsa”.

Centerpartiets Alireza Akhondi, arbetsmarknadsutskottet, har än så länge inte motiverat varför hans parti säger nej, bara att så är fallet, med tillägget att (C) ”självklart ser allvarligt på frågorna kring dödsolyckor”.

Bakom undanflykterna finns de borgerliga partiernas motstånd mot den svenska modellen för arbetsmiljöarbetet. Detta motstånd bygger i grunden på Svenskt Näringslivs uppfattning, att de fackliga organisationernas rätt att överhuvudtaget utse skyddsombud ska ifrågasättas.

Den linjen driver nu Moderaternas Saila Quicklund genom att argumentera för att ”de anställda”, i motsats till facket, ska vara de som utser skyddsombuden. I praktiken handlar detta om att man vill öka arbetsgivarens makt över vem som utses på fackets bekostnad. Moderaterna ger också understöd till en idé från Sverigedemokraterna, som står för den tydligaste antifackliga hållningen i frågan: de vill ersätta skyddsombuden med ”arbetsmiljörådgivare”.

Det underliggande resonemanget är att arbetsgivare och löntagare har gemensamma intressen i arbetsmiljöfrågor. Det stämmer förvisso att företag ofta kan tjäna på att ha ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, och att de anställda mår bra.

Men det finns många exempel där högt uppdrivet tempo och vinstjakt gör att arbetsmiljön får stryka på foten. Att slita ut anställda och byta ut arbetskraften mot ny kan också vara ”ekonomiskt” för den mindre nogräknade arbetsgivaren.

Att marknadskrafterna systematiskt kommer i konflikt med arbetsmiljöarbetet är också själva grundskälet till att kampen för att förbättra arbetsmiljön alltid har varit en facklig kärnfråga. Det är också den självklara anledningen till varför löntagarnas självständiga organisationer måste ha rätten att utse skyddsombud självständigt från arbetsgivaren. Det är också på denna grundval som den svenska modellen för arbetsmiljöarbetet utformats. Det har varit en framgångsrik modell, och det är en modell som nu måste utvecklas.

För vänsterpartiet är det därför självklart att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Det är ett viktigt led i arbetet för färre dödsolyckor och för att några av de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden ska få ökat skydd. Vi ser därför positivt på att regeringen till slut lyfter frågan.

Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst. Socialdemokraterna valde att enbart göra upp högerut och det märks.

I avtalet finns en rad antifackliga förslag, angrepp på hyressättningssystemet, och riktade skattesänkningar för de rika, men i ingen av avtalets 73 punkter rymdes frågan om utökad tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden. Alla som arbetar i Sverige förtjänar bättre än så.

Ali Esbati och Ciczie Weidby
Ledamöter (V) i Arbetsmarknadsutskottet

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

Vad händer med humorn nu?

Vad händer med humorn nu?

Carl Einar-Häckner om att ligga på soffan och vänta på bättre tider.

En väckarklocka för alla demokrater

Den 6 januari 2021 kommer för all tid att bli datumet då den amerikanska demokratin skakade i sina grundvalar. Bilderna från Washington där Trumpanhängare stormar Kapitolium påhejade av presidenten själv ska vi sent glömma. Ännu när detta skrivs pågår kaoset och ingen vet riktigt hur det ska sluta. President Trump har hela ansvaret för det […]

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

”Skatten har blivit elefanten i rummet”

”Skatten har blivit elefanten i rummet”

Vårt skattesystem inte bara bevarar utan driver på ökande klyftor i samhället, men det diskuteras inte när jämlikheten ska utredas, skriver Ulf Dahlsten, författare till boken Efter Coronan. Svensk Modell i Kris.

Förhandling eller kamp?

Förhandling eller kamp?

Två profilerade klubbordförande inom IF Metall möttes i en mejlväxling för att försöka förstå hur de kan se så olika på lasuppgörelsen.

Årets debatt handlar om anställnings­tryggheten

Anställningstryggheten hör nog till årets hetaste debatt, både politiskt och bland parterna på arbetsmarknaden. Du som läser Dagens Arbete har sett de senaste turerna då IF Metall och Kommunal hängde på uppgörelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv och lyckades förhandla till sig förbättringar för sina medlemmar. Något som upprört flera andra LO-förbund, däribland GS och […]

Märket är en urvuxen tvångströja

Märket är en urvuxen tvångströja

Vi har länge varit kritiska mot att vårt inflytande är för litet i processen inför avtalsrörelsen. LO måste enas om en bredare modell för lönenivåerna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

De nya avtalen är er förtjänst

De nya avtalen är er förtjänst

Utan er medlemmar hade inte vi inte kunnat teckna ett nytt avtal med bättre villkor och löner, skriver Marie Nilsson.

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Att det trots allt blev en reallöneökning ser jag som ett styrkebesked för svenska modellen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Du kanske också vill läsa…

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

De som arbetar på arbetsplatser utan lägsta löner och kollektivavtal har oftast inget skyddsombud att vända sig till, skriver Saila Quicklund (M).

Eva Nordmark: Ökat tillträde ger bättre skydd

Eva Nordmark: Ökat tillträde ger bättre skydd

Riksdagen röstade som väntat ner regeringens förslag om utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) är besviken:
”Coronakrisen har verkligen visat hur viktiga skyddsombuden är”, säger hon.

”Regeringens förslag om RSO missar målet”

Att kontrollera arbetsmiljön är en myndighetsuppgift och inte en uppgift för de regionala skyddsombuden, skriver Saila Quicklund (M).

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

Med tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

Grattis Centern!

Så kastade Erik Ullenhag till slut in handduken och gratulerade Nyamko Sabuni till partiledarskapet. Visserligen har hon inte valts än men på fredag lär Liberalernas extra partistämma välja henne som efterträdare till Jan Björklund. Det är en sorglig utveckling för liberalismen och för svensk politik. Samtidigt blir det allt tydligare vad striden kommer att handla […]

Bra för Sverige

Den dramatiska regeringsbildningen är över. På fredag blir Stefan Löfven statsminister. En mittenregering där budgetunderlaget vilar på S+Mp+C och L kan nu tillträda. Vänsterpartiet kommer att släppa fram Löfven. Det är bra för Sverige. Alternativet hade varit att Ulf Kristersson blivit statsminister för en SD-stödd M+KD-regering och det hade varit mycket värre, resonerade Sjöstedt vid […]

Tänk efter nu, Vänsterpartiet

Just som Liberalerna beslutade att släppa fram en Löfven-regering ryktades det att Vänsterpartiet kan tänka sig att rösta nej. Det vore verkligen sensationellt och mycket olyckligt. Ilskan inom Vänsterpartiet är fullt förståelig. Mittenöverenskommelsens formulering om att V inte ska få något inflytande över den politiska inriktningen under den kommande mandatperioden är idiotisk och onödig. Den […]

Utlys extraval

”I stället för att pröva omöjliga statsministerkandidater borde talmannen låta väljarna ta ansvar”, skriver Helle Klein.

Centerns dogmatism är skadlig

Centerns dogmatism är skadlig

”Hur Annie Lööf nu tänker sig fortsättningen är en gåta. Hon har målat in sig i alla hörn som går att måla in sig”, skriver Helle Klein i bloggen.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.