Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

13 mars, 2020

Ciczie Weidby och Ali Esbati är ledamöter (V) i Arbetsmarknadsutskottet.

DEBATT Det är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

Januariavtalet kan leverera sänkt skatt för rika, men inte skydd för de mest utsatta arbetstagarna. Reaktionerna från både centerpartiet och liberalerna mot regeringens förslag om utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud gör det tydligt.

De regionala skyddsombuden spelar en viktig roll för det systematiska arbetsmiljöarbetet. I dag krävs det dock att ett fackförbund har minst en medlem på en arbetsplats för att dess regionala skyddsombud ska ha tillträde. Inom vissa branscher medför medlemskravet betydande problem: Det gäller dels branscher med rörliga eller tillfälliga arbetsplatser, dels branscher med stor personalomsättning och låg organisationsgrad.

Ett exempel är byggbranschen, där det inte är ovanligt med företag som enbart anställer utstationerad arbetskraft. Bland de utstationerade är rädslan för att gå med i facket ofta stor, då man kan bli av med jobbet. Resultatet: massvis av arbetsplatser slipper undan de regionala skyddsombudens kontroller.

Problemet har länge framhållits av fackföreningsrörelsen och Vänsterpartiet. Trots detta, och trots en oroande ökning av antalet arbetsmiljörelaterade olyckor på senare år, har den socialdemokratiskt ledda regeringen länge förhalat frågan. En utredning lämnade förslag redan 2017. Vänsterpartiet påminde regeringen om kravet i en skriftlig fråga till arbetsmarknadsministern så sent som i januari.

När regeringen nu slutligen lägger förslaget ser vi hur det riskerar att tas som förevändning för förnyad antifacklig offensiv från de borgerliga partierna. Januariavtalet rymmer högerförslag efter högerförslag, medan i princip varje förändring som skulle gynna arbetande människor i sin vardag sätts på vänt.

Liberalernas arbetsmarknadspolitiske talesperson Gulan Avci har motiverat partiets motstånd med att (L) inte har ”något emot regionala skyddsombud”, men som skäl för avslag tillagt att ”det finns så många andra problem på arbetsmarknaden i dag, som psykisk ohälsa”.

Centerpartiets Alireza Akhondi, arbetsmarknadsutskottet, har än så länge inte motiverat varför hans parti säger nej, bara att så är fallet, med tillägget att (C) ”självklart ser allvarligt på frågorna kring dödsolyckor”.

Bakom undanflykterna finns de borgerliga partiernas motstånd mot den svenska modellen för arbetsmiljöarbetet. Detta motstånd bygger i grunden på Svenskt Näringslivs uppfattning, att de fackliga organisationernas rätt att överhuvudtaget utse skyddsombud ska ifrågasättas.

Den linjen driver nu Moderaternas Saila Quicklund genom att argumentera för att ”de anställda”, i motsats till facket, ska vara de som utser skyddsombuden. I praktiken handlar detta om att man vill öka arbetsgivarens makt över vem som utses på fackets bekostnad. Moderaterna ger också understöd till en idé från Sverigedemokraterna, som står för den tydligaste antifackliga hållningen i frågan: de vill ersätta skyddsombuden med ”arbetsmiljörådgivare”.

Det underliggande resonemanget är att arbetsgivare och löntagare har gemensamma intressen i arbetsmiljöfrågor. Det stämmer förvisso att företag ofta kan tjäna på att ha ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, och att de anställda mår bra.

Men det finns många exempel där högt uppdrivet tempo och vinstjakt gör att arbetsmiljön får stryka på foten. Att slita ut anställda och byta ut arbetskraften mot ny kan också vara ”ekonomiskt” för den mindre nogräknade arbetsgivaren.

Att marknadskrafterna systematiskt kommer i konflikt med arbetsmiljöarbetet är också själva grundskälet till att kampen för att förbättra arbetsmiljön alltid har varit en facklig kärnfråga. Det är också den självklara anledningen till varför löntagarnas självständiga organisationer måste ha rätten att utse skyddsombud självständigt från arbetsgivaren. Det är också på denna grundval som den svenska modellen för arbetsmiljöarbetet utformats. Det har varit en framgångsrik modell, och det är en modell som nu måste utvecklas.

För vänsterpartiet är det därför självklart att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Det är ett viktigt led i arbetet för färre dödsolyckor och för att några av de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden ska få ökat skydd. Vi ser därför positivt på att regeringen till slut lyfter frågan.

Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst. Socialdemokraterna valde att enbart göra upp högerut och det märks.

I avtalet finns en rad antifackliga förslag, angrepp på hyressättningssystemet, och riktade skattesänkningar för de rika, men i ingen av avtalets 73 punkter rymdes frågan om utökad tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden. Alla som arbetar i Sverige förtjänar bättre än så.

Ali Esbati och Ciczie Weidby
Ledamöter (V) i Arbetsmarknadsutskottet

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Både Samhall och andra sociala företag behövs”

”Både Samhall och andra sociala företag behövs”

Det kan givetvis begås enstaka misstag, men vi har granskats och hittills inte ansetts snedvrida konkurrensen, skriver Sara Revell Ford och Göran Olinder, vd och försäljningsdirektör för Samhall.

”Brukens bemanning är nästan anorektisk”

”Brukens bemanning är nästan anorektisk”

En bransch som marknadsför hållbarhet måste ändå anse att hållbarheten också ska gälla de anställda, skriver Lars Wåhlstedt på Pappers.

Skulle matbutikerna acceptera Samhalls prispress?

Skulle matbutikerna acceptera Samhalls prispress?

Om det nu är okej att sätta konkurrensen ur spel så kan Samhall lika gärna starta en matbutik, skriver Ulrica Persson, ordförande i intresseorganisationen Skoopi, som ser med oro på Samhalls planer att ge sig in på fler marknader.

Räven finns där ute i natten

Räven finns där ute i natten

På natten blir tankarna sega. Men vi är inte ensamma om att vara vakna, skriver Johan Airijoki.

Därför får vi inte missa att ställa om

Därför får vi inte missa att ställa om

Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi kräver mer makt över tiden

Vi kräver mer makt över tiden

Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Dags för företagen att ta ansvar

Dags för företagen att ta ansvar

Löntagarna gör sin del för att komma till rätta med inflationen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

Det är dags att jämställdhet och kvinnors rätt till ett jämlikt skydd prioriteras och tar utrymme i debatten, skriver Europaparlamentarikern Ilan De Basso (S).

Du kanske också vill läsa…

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

De som arbetar på arbetsplatser utan lägsta löner och kollektivavtal har oftast inget skyddsombud att vända sig till, skriver Saila Quicklund (M).

LO: Släpp er fixa idé om att underminera fackliga skyddsombud

LO: Släpp er fixa idé om att underminera fackliga skyddsombud

Om M och SD på riktigt vill göra krafttag mot brottsligheten borde de släppa den fixa idéen om att underminera de fackliga regionala skyddsombudens roll, skriver LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

”Det är S och deras allierade som hindrar krafttagen mot brott”

”Det är S och deras allierade som hindrar krafttagen mot brott”

LO försöker hitta syndabockar när partiet man pumpar in pengar i inte levererar, skriver Maria Malmer Stenergard och Mats Green (M).

LO: ”Högern hindrar krafttag mot brott i arbetslivet”

LO: ”Högern hindrar krafttag mot brott i arbetslivet”

Den mest växande formen av kriminalitet, arbetslivskriminaliteten, har understötts av borgerlig politik, skriver LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

Eva Nordmark: Ökat tillträde ger bättre skydd

Eva Nordmark: Ökat tillträde ger bättre skydd

Riksdagen röstade som väntat ner regeringens förslag om utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) är besviken:
”Coronakrisen har verkligen visat hur viktiga skyddsombuden är”, säger hon.

”Regeringens förslag om RSO missar målet”

Att kontrollera arbetsmiljön är en myndighetsuppgift och inte en uppgift för de regionala skyddsombuden, skriver Saila Quicklund (M).

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Både den ekonomiska krisen och klimatkrisen kommer med regeringens budget sannolikt att fördjupas, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

Med tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

Grattis Centern!

Så kastade Erik Ullenhag till slut in handduken och gratulerade Nyamko Sabuni till partiledarskapet. Visserligen har hon inte valts än men på fredag lär Liberalernas extra partistämma välja henne som efterträdare till Jan Björklund. Det är en sorglig utveckling för liberalismen och för svensk politik. Samtidigt blir det allt tydligare vad striden kommer att handla […]

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.