Nu måste vi skapa ett hållbart Sverige

”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Digitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt”

Peter Larsson om att grundläggande kunskaper kommer att behövas även i framtiden.

Efter coronan

Allan Larsson. Foto: TT Nyhetsbyrån.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

Allan Larsson. Foto: TT Nyhetsbyrån.

DEBATT Den nyliberala ekonomins tankebyggnad imploderade i finanskrisen 2008, och sedan har världen befunnit sig i ett tomrum, som fyllts av nationalism och protektionism. Efter coronakrisen måste vi hitta en ny väg för ekonomin, skriver tidigare finansministern Allan Larsson.

Om skribenten:

Allan Larsson är ordförande i Viable Cities, ett nationellt program för hållbar stadsutveckling och vice ordförande i EU:s Mission Board for Climate Neutral and Smart Cities.

Var Sveriges finansminister 1990–1991 (S).

Debatten om världen efter Corona är redan i full gång i internationella medier. Hur annorlunda kommer världen att bli? ”Radikala reformer kommer att behövas för att reversera den inriktning som politiken haft de senaste årtiondena”, skrev Financial Times nyligen i en uppmärksammad ledarartikel. Jag ser för min del det som angeläget att hålla ögonen på nedanstående post-Corona-frågor, alla nära sammanflätade.

1. Folkhälsopolitiken.

Corona-krisen har avslöjat brister i det internationella samarbetet och i nationella hälsosystem. Diskussionen kommer bland annat att handla om balansen mellan välfärdssystem och marknadssystem. Erfarenheterna från USA, som är det mest marknadsinriktade hälsovårdssystemet kommer att bli särskilt intressant. Motsatsen finns i Storbritannien, i statliga NHS, som britterna älskar och som lidit under tio år av Tories åtstramningspolitik; det kommer nu att rustas upp igen.

Vad kommer svenska politiker att ta till sig av denna debatt? Hur kommer de höga dödstalen på våra äldreboenden att påverka framtidens äldreomsorg?

2. Hur återstarta ekonomin?

Ingen tidigare internationell kris har haft samma omfattning, djup och karaktär som coronakrisen. Det finns inget facit för att få veta hur man omstartar ekonomier som stängts ned under veckor och månader. Många som nu utfärdar policyrekommendationer till regeringar vädrar gamla käpphästar. Att döpa om Eurobonds till Corona-obligationer räcker inte långt. Var finns de nya tankar som behövs för dessa nya utmaningar, när det gäller att få igång företag och investeringar?

3. Offentliga finanser?

Hur kommer de offentliga finanserna att fungera – efter alla de bördor som nu måste bäras av skattebetalarna gemensamt? ”Much higher public debt levels will become a permanent feature of our economies” (”Mycket högre offentliga skuldnivåer kommer att bli ett permanent inslag i våra ekonomier”), skrev förre ECB-chefen Mario Draghi nyligen. Hur ska EU hantera frågor om statsfinansiell disciplin: kräva nedskärningar med risk att skapa permanent stagnation i stället för ekonomiska framsteg – eller ompröva Maastricht-kriterierna?

4. Protektionism?

Alla väntar sig att regeringar runt om i världen kommer att agera mycket mer protektionistiskt för att skydda sitt eget lands intressen, inte bara under coronakrisen. Det gäller i första hand medicinska leveranser och livsmedel. Samtidigt vet vi att länderna hänger ihop i så kallade värdekedjor och kommer inte att kunna få igång ekonomi och sysselsättning med mindre än att handeln kommer igång. Det gäller inte minst USA och Kina som är beroende av varandra när det gäller digital utrustning.

5. Klimatomställningen? 

Hur undvika att klimatomställningen läggs på is med hänvisning till allt annat som måste göras post-corona? Hur kan investeringar i energisystem, stadsutveckling, nya transportsystem och cirkulär ekonomi i stället bli en del i den ekonomiska omstarten? Och hur kan digitalisering på bred front skapa alternativ till flygresande inom och utom landet?

6. Balansen mellan stat och marknad?

”Regeringar behöver acceptera en mera aktiv roll i ekonomin”, skrev Financial Times. ”De måste se offentliga tjänster som investeringar, snarare än belastningar. De måste finna vägar att göra arbetsmarknaderna mindre otrygga. Omfördelning kommer på nytt att stå på agendan; de välbeställda och äldres privilegier ifrågasättas. Politiska åtgärder som till nyligen ansågs excentriska, såsom basinkomst eller förmögenhetsskatt, kommer att behöva ingå i mixen”.

7. En ny bärande ekonomisk teori?

Ingen av de ekonomisk-politiska teorier som dominerat under de senaste 30–40 åren kommer att ge vägledning under de kommande årtiondena av återuppbyggnad efter corona. Den nyliberala tankebyggnaden imploderade redan i finanskrisen 2008. Det var början till slutet för globaliseringens långa våg. Sen har världen befunnits sig i ett tomrum, som fyllts av nationalism, främlingsfientlighet och protektionism.

Hur ser en ny väg ut som varken är nyliberalismens eller nynationalismens?

 

Inlägget har tidigare publicerats på Allan Larssons Facebooksida.

Läs mer: Debatt | Opinion

Allan Larsson

1Kommentarer

Tobias:

Min tanke blir då: Vems måttstock skall man definiera denna nya ekonomi efter?
Alla lobbyister, aktieägare eller kapitalet?
Eller efter den fattiga hemlösa människan som inte har en chans att påverka varken förd politik eller sin egen ekonomi?

Vems pipa skall man dansa efter?
Det finns ju inga bostäder för alla dem som är samhällets olycksbarn som det är idag. Hur menar man att man skall göra allt bättre för var och en, eller det kanske inte är meningen?
Tänker att protektionismen åter är på väg tillbaka och då får före finansminister Allan Larsson tycka vad han vill för i Sverige idag är klyftan så stor att den knappast kan överbryggas med ord och filosofiska utläggningar.

Eller som det sägs i den länder: Business as usal!
För Sverige är knappast självförsörjande längre s¨hur är det tänkt att detta skall fungera i praktiken?

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

KRÖNIKAKommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

DEBATTKlimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

DEBATTSverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetens­utveckling”

DebattHar verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

DEBATTVarför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

2
Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Regeringen behöver tillsätta en kriskommission”

debattFör att komma igenom krisen bör vi betrakta den som en ofrivillig längre industrisemester, skriver nationalekonomen Susanne Ackum.

1

”Vi måste lära oss att hoppas på framtiden igen”

KrönikaUtan att förminska döden kan vi lära oss något viktigt av 1900-talets sjukdomshistoria: Att optimism – som politisk ideologi – är viktigt för att bygga framtiden, skriver historikern Henrik Arnstad.

”Passa på att utbilda de anställda”

Korttidspermitterade bör få utbildning. Bättre det än att folk går hemma och bygger altaner, säger förre Metallordföranden Göran Johnsson.

”Svensk produktion helt avgörande för vårt välstånd”

DEBATTEn del av lösningen är att lägga mer tillverkning i landet. För det behövs en tydlig politisk vision om hur Sverige kan stärka industrin, skriver Ove Leichsenring, ordförande för SWIRA.

”Krisen kräver en framtids­grupp”

Industriledaren Carl Bennet tycker det är dags för näringslivet att överge kortsiktighet och utflyttning av produktion.

2

Efter coronan: fler robotar och mera närproducerat

PERSPEKTIVBortom coronan skymtar en återuppväckt industri med fler robotar och ökad automation. Kanske till och med de första stegen mot en ny och mindre riskfylld globalisering.

1

Jämlikhet är bästa skyddet

LEDAREPrecis som vi har en försvarsberedning som tolkar de militära säkerhetshoten bör en hälsoberedning tillsättas som värnar vår välfärdsberedskap, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

1

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

GÄSTKRÖNIKA”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Petters och Saras död skapar inga rubriker”

KRÖNIKAPandemin har fått oss att verkligen bry oss om varandra. Bra! Samtidigt får det mig att tänka på en annan, ständigt bortglömd epidemi – drogdöden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Nu måste vi skapa ett hållbart Sverige

LEDARE”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

1

Arbetsrätten

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

DebattMed tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

1

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DEBATTJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

DEBATTNuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

2

Regionala skyddsombud

”Skyddsombud behövs i kris”

KRÖNIKADet är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Regeringens förslag om RSO missar målet”

Replik | RSOAtt kontrollera arbetsmiljön är en myndighetsuppgift och inte en uppgift för de regionala skyddsombuden, skriver Saila Quicklund (M).

1

Krisstöd

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

KRÖNIKAOm du skickar in en ansökan om a-kassa måste du på heder och samvete intyga att du verkligen är arbetslös. Precis som företag som söker krisstöd intygar att de är i en djup ekonomisk kris, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

1

”Vi måste kunna saker – på riktigt”

KRÖNIKADigitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt, skriver Peter Larsson.

Är det Tom Cruise som räddar oss?

KrönikaDet finns tid för tankar nu när verkligheten har blivit som en film, skriver Carl-Einar Häckner.

”Låt unga hjälpa gröna näringar i sommar”

DEBATTLåt oss slå två flugor i en smäll och lösa ungdomars brist på sommarjobb genom att de får för dem anpassade jobb i skogs och jordbruket – som i år inte kan anställa säsongsarbetare på grund av coronakrisen. Det skriver Robert Johansson, S.

2

Anständiga utnyttjar inte krisen

KrönikaDet finns tyvärr företag som använder krisen för att trycka tillbaka facket. Som tur är ser vi också många exempel på där parterna i stället varit ödmjuka för situationen – och hittat bra lösningar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

1

Coronakrisen

Ensamheten är inte jämlik 

KRÖNIKACoronakrisen fungerar som ett förstoringsglas över känslor vi redan bär på. Ensamhet är inget naturtillstånd – vi kan organisera ett samhälle som inte splittrar oss, skriver Daniel Mathisen.

Dagarna då livet förändrades

KRÖNIKA”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Nu behövs solidarisk innovation

LEDAREDet är hoppfullt när industriföretag ställer om sin produktion efter samhällets behov, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DEBATTDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Skäms inte för att själen är trasig

LedarePå arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Obegripligt och felaktigt om skyddsombuden, Moderaterna”

Moderaternas vilja att skrota ett fungerande system för arbetsmiljöarbete är obegripligt – om inte anledningen helt enkelt är att inskränka fackets makt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Vi som fortfarande tror på demokratin

KRÖNIKAMahmoud från Marocko och Håkan från ­Vällingby. Tillsammans räddar de liv, skriver journalisten och författaren Alexandra Pascalidou. 

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.