Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

21 april, 2020

Skrivet av Allan Larsson

Allan Larsson. Foto: TT Nyhetsbyrån.

DEBATT Den nyliberala ekonomins tankebyggnad imploderade i finanskrisen 2008, och sedan har världen befunnit sig i ett tomrum, som fyllts av nationalism och protektionism. Efter coronakrisen måste vi hitta en ny väg för ekonomin, skriver tidigare finansministern Allan Larsson.

Om skribenten:

Allan Larsson är ordförande i Viable Cities, ett nationellt program för hållbar stadsutveckling och vice ordförande i EU:s Mission Board for Climate Neutral and Smart Cities.

Var Sveriges finansminister 1990–1991 (S).

Debatten om världen efter Corona är redan i full gång i internationella medier. Hur annorlunda kommer världen att bli? ”Radikala reformer kommer att behövas för att reversera den inriktning som politiken haft de senaste årtiondena”, skrev Financial Times nyligen i en uppmärksammad ledarartikel. Jag ser för min del det som angeläget att hålla ögonen på nedanstående post-Corona-frågor, alla nära sammanflätade.

1. Folkhälsopolitiken.

Corona-krisen har avslöjat brister i det internationella samarbetet och i nationella hälsosystem. Diskussionen kommer bland annat att handla om balansen mellan välfärdssystem och marknadssystem. Erfarenheterna från USA, som är det mest marknadsinriktade hälsovårdssystemet kommer att bli särskilt intressant. Motsatsen finns i Storbritannien, i statliga NHS, som britterna älskar och som lidit under tio år av Tories åtstramningspolitik; det kommer nu att rustas upp igen.

Vad kommer svenska politiker att ta till sig av denna debatt? Hur kommer de höga dödstalen på våra äldreboenden att påverka framtidens äldreomsorg?

2. Hur återstarta ekonomin?

Ingen tidigare internationell kris har haft samma omfattning, djup och karaktär som coronakrisen. Det finns inget facit för att få veta hur man omstartar ekonomier som stängts ned under veckor och månader. Många som nu utfärdar policyrekommendationer till regeringar vädrar gamla käpphästar. Att döpa om Eurobonds till Corona-obligationer räcker inte långt. Var finns de nya tankar som behövs för dessa nya utmaningar, när det gäller att få igång företag och investeringar?

3. Offentliga finanser?

Hur kommer de offentliga finanserna att fungera – efter alla de bördor som nu måste bäras av skattebetalarna gemensamt? ”Much higher public debt levels will become a permanent feature of our economies” (”Mycket högre offentliga skuldnivåer kommer att bli ett permanent inslag i våra ekonomier”), skrev förre ECB-chefen Mario Draghi nyligen. Hur ska EU hantera frågor om statsfinansiell disciplin: kräva nedskärningar med risk att skapa permanent stagnation i stället för ekonomiska framsteg – eller ompröva Maastricht-kriterierna?

4. Protektionism?

Alla väntar sig att regeringar runt om i världen kommer att agera mycket mer protektionistiskt för att skydda sitt eget lands intressen, inte bara under coronakrisen. Det gäller i första hand medicinska leveranser och livsmedel. Samtidigt vet vi att länderna hänger ihop i så kallade värdekedjor och kommer inte att kunna få igång ekonomi och sysselsättning med mindre än att handeln kommer igång. Det gäller inte minst USA och Kina som är beroende av varandra när det gäller digital utrustning.

5. Klimatomställningen? 

Hur undvika att klimatomställningen läggs på is med hänvisning till allt annat som måste göras post-corona? Hur kan investeringar i energisystem, stadsutveckling, nya transportsystem och cirkulär ekonomi i stället bli en del i den ekonomiska omstarten? Och hur kan digitalisering på bred front skapa alternativ till flygresande inom och utom landet?

6. Balansen mellan stat och marknad?

”Regeringar behöver acceptera en mera aktiv roll i ekonomin”, skrev Financial Times. ”De måste se offentliga tjänster som investeringar, snarare än belastningar. De måste finna vägar att göra arbetsmarknaderna mindre otrygga. Omfördelning kommer på nytt att stå på agendan; de välbeställda och äldres privilegier ifrågasättas. Politiska åtgärder som till nyligen ansågs excentriska, såsom basinkomst eller förmögenhetsskatt, kommer att behöva ingå i mixen”.

7. En ny bärande ekonomisk teori?

Ingen av de ekonomisk-politiska teorier som dominerat under de senaste 30–40 åren kommer att ge vägledning under de kommande årtiondena av återuppbyggnad efter corona. Den nyliberala tankebyggnaden imploderade redan i finanskrisen 2008. Det var början till slutet för globaliseringens långa våg. Sen har världen befunnits sig i ett tomrum, som fyllts av nationalism, främlingsfientlighet och protektionism.

Hur ser en ny väg ut som varken är nyliberalismens eller nynationalismens?

 

Inlägget har tidigare publicerats på Allan Larssons Facebooksida.

En kommentar till “Nu behövs en ny väg för ekonomin

  • Min tanke blir då: Vems måttstock skall man definiera denna nya ekonomi efter?
    Alla lobbyister, aktieägare eller kapitalet?
    Eller efter den fattiga hemlösa människan som inte har en chans att påverka varken förd politik eller sin egen ekonomi?

    Vems pipa skall man dansa efter?
    Det finns ju inga bostäder för alla dem som är samhällets olycksbarn som det är idag. Hur menar man att man skall göra allt bättre för var och en, eller det kanske inte är meningen?
    Tänker att protektionismen åter är på väg tillbaka och då får före finansminister Allan Larsson tycka vad han vill för i Sverige idag är klyftan så stor att den knappast kan överbryggas med ord och filosofiska utläggningar.

    Eller som det sägs i den länder: Business as usal!
    För Sverige är knappast självförsörjande längre s¨hur är det tänkt att detta skall fungera i praktiken?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Räven finns där ute i natten

Räven finns där ute i natten

På natten blir tankarna sega. Men vi är inte ensamma om att vara vakna, skriver Johan Airijoki.

Därför får vi inte missa att ställa om

Därför får vi inte missa att ställa om

Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi kräver mer makt över tiden

Vi kräver mer makt över tiden

Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Dags för företagen att ta ansvar

Dags för företagen att ta ansvar

Löntagarna gör sin del för att komma till rätta med inflationen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

Det är dags att jämställdhet och kvinnors rätt till ett jämlikt skydd prioriteras och tar utrymme i debatten, skriver Europaparlamentarikern Ilan De Basso (S).

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Nu krävs fanimej proportioner

Nu krävs fanimej proportioner

Kommunens förskoleanställda fick en hundring i belöning efter pandemin. Postnords vd fick lite mer, skriver författaren Anneli Jordahl.

”Arbetarna får inte hamna efter i omställningen”

Arbetare måste ha möjligheten att vidareutbilda eller skola om sig för att möta den förändrade arbetsmarknaden. Då håller det inte att lägga ned utbildningar, skriver EU-parlamentarikern Ilan De Basso (S).

Du kanske också vill läsa…

Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar

Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar

Globala ledare talar om ett historiskt skifte. Nu ska den gröna industrin byggas, skriver DA:s Harald Gatu.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

Sverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

Varför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

Grön politik ger motståndskraft

Grön politik ger motståndskraft

Om vi ska slippa slungas från den ena krisen till den andra behövs ett stabilt samhälle, skriver Kajsa Borgnäs.

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Industrin har alltför länge varit en miljöbov men är i dag helt avgörande för att få bukt med utsläppen av växthusgaser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.