Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

21 april, 2020

Skrivet av Allan Larsson

Allan Larsson. Foto: TT Nyhetsbyrån.

DEBATT Den nyliberala ekonomins tankebyggnad imploderade i finanskrisen 2008, och sedan har världen befunnit sig i ett tomrum, som fyllts av nationalism och protektionism. Efter coronakrisen måste vi hitta en ny väg för ekonomin, skriver tidigare finansministern Allan Larsson.

Om skribenten:

Allan Larsson är ordförande i Viable Cities, ett nationellt program för hållbar stadsutveckling och vice ordförande i EU:s Mission Board for Climate Neutral and Smart Cities.

Var Sveriges finansminister 1990–1991 (S).

Debatten om världen efter Corona är redan i full gång i internationella medier. Hur annorlunda kommer världen att bli? ”Radikala reformer kommer att behövas för att reversera den inriktning som politiken haft de senaste årtiondena”, skrev Financial Times nyligen i en uppmärksammad ledarartikel. Jag ser för min del det som angeläget att hålla ögonen på nedanstående post-Corona-frågor, alla nära sammanflätade.

1. Folkhälsopolitiken.

Corona-krisen har avslöjat brister i det internationella samarbetet och i nationella hälsosystem. Diskussionen kommer bland annat att handla om balansen mellan välfärdssystem och marknadssystem. Erfarenheterna från USA, som är det mest marknadsinriktade hälsovårdssystemet kommer att bli särskilt intressant. Motsatsen finns i Storbritannien, i statliga NHS, som britterna älskar och som lidit under tio år av Tories åtstramningspolitik; det kommer nu att rustas upp igen.

Vad kommer svenska politiker att ta till sig av denna debatt? Hur kommer de höga dödstalen på våra äldreboenden att påverka framtidens äldreomsorg?

2. Hur återstarta ekonomin?

Ingen tidigare internationell kris har haft samma omfattning, djup och karaktär som coronakrisen. Det finns inget facit för att få veta hur man omstartar ekonomier som stängts ned under veckor och månader. Många som nu utfärdar policyrekommendationer till regeringar vädrar gamla käpphästar. Att döpa om Eurobonds till Corona-obligationer räcker inte långt. Var finns de nya tankar som behövs för dessa nya utmaningar, när det gäller att få igång företag och investeringar?

3. Offentliga finanser?

Hur kommer de offentliga finanserna att fungera – efter alla de bördor som nu måste bäras av skattebetalarna gemensamt? ”Much higher public debt levels will become a permanent feature of our economies” (”Mycket högre offentliga skuldnivåer kommer att bli ett permanent inslag i våra ekonomier”), skrev förre ECB-chefen Mario Draghi nyligen. Hur ska EU hantera frågor om statsfinansiell disciplin: kräva nedskärningar med risk att skapa permanent stagnation i stället för ekonomiska framsteg – eller ompröva Maastricht-kriterierna?

4. Protektionism?

Alla väntar sig att regeringar runt om i världen kommer att agera mycket mer protektionistiskt för att skydda sitt eget lands intressen, inte bara under coronakrisen. Det gäller i första hand medicinska leveranser och livsmedel. Samtidigt vet vi att länderna hänger ihop i så kallade värdekedjor och kommer inte att kunna få igång ekonomi och sysselsättning med mindre än att handeln kommer igång. Det gäller inte minst USA och Kina som är beroende av varandra när det gäller digital utrustning.

5. Klimatomställningen? 

Hur undvika att klimatomställningen läggs på is med hänvisning till allt annat som måste göras post-corona? Hur kan investeringar i energisystem, stadsutveckling, nya transportsystem och cirkulär ekonomi i stället bli en del i den ekonomiska omstarten? Och hur kan digitalisering på bred front skapa alternativ till flygresande inom och utom landet?

6. Balansen mellan stat och marknad?

”Regeringar behöver acceptera en mera aktiv roll i ekonomin”, skrev Financial Times. ”De måste se offentliga tjänster som investeringar, snarare än belastningar. De måste finna vägar att göra arbetsmarknaderna mindre otrygga. Omfördelning kommer på nytt att stå på agendan; de välbeställda och äldres privilegier ifrågasättas. Politiska åtgärder som till nyligen ansågs excentriska, såsom basinkomst eller förmögenhetsskatt, kommer att behöva ingå i mixen”.

7. En ny bärande ekonomisk teori?

Ingen av de ekonomisk-politiska teorier som dominerat under de senaste 30–40 åren kommer att ge vägledning under de kommande årtiondena av återuppbyggnad efter corona. Den nyliberala tankebyggnaden imploderade redan i finanskrisen 2008. Det var början till slutet för globaliseringens långa våg. Sen har världen befunnits sig i ett tomrum, som fyllts av nationalism, främlingsfientlighet och protektionism.

Hur ser en ny väg ut som varken är nyliberalismens eller nynationalismens?

 

Inlägget har tidigare publicerats på Allan Larssons Facebooksida.

En kommentar till “Nu behövs en ny väg för ekonomin

  • Min tanke blir då: Vems måttstock skall man definiera denna nya ekonomi efter?
    Alla lobbyister, aktieägare eller kapitalet?
    Eller efter den fattiga hemlösa människan som inte har en chans att påverka varken förd politik eller sin egen ekonomi?

    Vems pipa skall man dansa efter?
    Det finns ju inga bostäder för alla dem som är samhällets olycksbarn som det är idag. Hur menar man att man skall göra allt bättre för var och en, eller det kanske inte är meningen?
    Tänker att protektionismen åter är på väg tillbaka och då får före finansminister Allan Larsson tycka vad han vill för i Sverige idag är klyftan så stor att den knappast kan överbryggas med ord och filosofiska utläggningar.

    Eller som det sägs i den länder: Business as usal!
    För Sverige är knappast självförsörjande längre s¨hur är det tänkt att detta skall fungera i praktiken?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Svenska Kyrkan ska inte bidra till att arbetsvillkoren dumpas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Positiva vindar i Norrland – men akta er för snålblåsten”

”Positiva vindar i Norrland – men akta er för snålblåsten”

Nu behövs ordentliga satsningar på infrastruktur och kompetensutveckling för att den positiva utvecklingen i norra Sverige inte ska stanna av, skriver Carola Andersson på IF Metall södra Västerbotten.

Tips till vår nästa stats­minister

Tips till vår nästa stats­minister

När Stefan Löfven nu avgår vill jag både tacka och se en efterträdare som kraftsamlar mot ojämlikheten, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Sluta utförsäkra covidsjuka

Sluta utförsäkra covidsjuka

Att komma till rätta med bristerna i sjukförsäkringen borde ligga högt på varje politikers prioriteringslista. Här är fem konkreta krav från IF Metall.

Därför behövs en knegarpension

Därför behövs en knegarpension

Den som sliter ut sig och inte kan jobba fram till pensionen bör inte straffas med att bli fattig, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Kan vi dela mer på tråkigheten?

Kan vi dela mer på tråkigheten?

Är det verkligen okej så många upplever att jobbet är meningslöst, och – frånsett lönen – gör livet sämre, skriver David Eklind Kloo, författaren till boken Arbetets mening.

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Industrin har alltför länge varit en miljöbov men är i dag helt avgörande för att få bukt med utsläppen av växthusgaser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Tid eller pengar, det är frågan

Tid eller pengar, det är frågan

Marcus Raihle: Hur mycket fritid är jag beredd att sälja och hur mycket pengar behöver jag för att klara min fritid?

Löfvens samarbetande ledarskap behövs

Löfvens samarbetande ledarskap behövs

Pragmatismen, som Löfven har i sitt DNA, kommer att vara en fortsatt viktig ledaregenskap för en S-ledare även framöver, skriver Helle Klein.

Visst finns vi här för mammorna?

Visst finns vi här för mammorna?

Mänskliga rättigheter är inga gåvor. De ska vara självklara för alla, skriver Alexandra Pascalidou.

Du kanske också vill läsa…

Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar

Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar

Globala ledare talar om ett historiskt skifte. Nu ska den gröna industrin byggas, skriver DA:s Harald Gatu.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

Sverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

Varför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Industrin har alltför länge varit en miljöbov men är i dag helt avgörande för att få bukt med utsläppen av växthusgaser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Privatiseringen måste stoppas

Privatiseringen måste stoppas

Resurser och arbetsro behövs för att klara massarbetslösheten, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.