”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

DEBATT Den nyliberala ekonomins tankebyggnad imploderade i finanskrisen 2008, och sedan har världen befunnit sig i ett tomrum, som fyllts av nationalism och protektionism. Efter coronakrisen måste vi hitta en ny väg för ekonomin, skriver tidigare finansministern Allan Larsson.

Debatten om världen efter Corona är redan i full gång i internationella medier. Hur annorlunda kommer världen att bli? ”Radikala reformer kommer att behövas för att reversera den inriktning som politiken haft de senaste årtiondena”, skrev Financial Times nyligen i en uppmärksammad ledarartikel. Jag ser för min del det som angeläget att hålla ögonen på nedanstående post-Corona-frågor, alla nära sammanflätade.

1. Folkhälsopolitiken.

Corona-krisen har avslöjat brister i det internationella samarbetet och i nationella hälsosystem. Diskussionen kommer bland annat att handla om balansen mellan välfärdssystem och marknadssystem. Erfarenheterna från USA, som är det mest marknadsinriktade hälsovårdssystemet kommer att bli särskilt intressant. Motsatsen finns i Storbritannien, i statliga NHS, som britterna älskar och som lidit under tio år av Tories åtstramningspolitik; det kommer nu att rustas upp igen.

Vad kommer svenska politiker att ta till sig av denna debatt? Hur kommer de höga dödstalen på våra äldreboenden att påverka framtidens äldreomsorg?

2. Hur återstarta ekonomin?

Ingen tidigare internationell kris har haft samma omfattning, djup och karaktär som coronakrisen. Det finns inget facit för att få veta hur man omstartar ekonomier som stängts ned under veckor och månader. Många som nu utfärdar policyrekommendationer till regeringar vädrar gamla käpphästar. Att döpa om Eurobonds till Corona-obligationer räcker inte långt. Var finns de nya tankar som behövs för dessa nya utmaningar, när det gäller att få igång företag och investeringar?

3. Offentliga finanser?

Hur kommer de offentliga finanserna att fungera – efter alla de bördor som nu måste bäras av skattebetalarna gemensamt? ”Much higher public debt levels will become a permanent feature of our economies” (”Mycket högre offentliga skuldnivåer kommer att bli ett permanent inslag i våra ekonomier”), skrev förre ECB-chefen Mario Draghi nyligen. Hur ska EU hantera frågor om statsfinansiell disciplin: kräva nedskärningar med risk att skapa permanent stagnation i stället för ekonomiska framsteg – eller ompröva Maastricht-kriterierna?

4. Protektionism?

Alla väntar sig att regeringar runt om i världen kommer att agera mycket mer protektionistiskt för att skydda sitt eget lands intressen, inte bara under coronakrisen. Det gäller i första hand medicinska leveranser och livsmedel. Samtidigt vet vi att länderna hänger ihop i så kallade värdekedjor och kommer inte att kunna få igång ekonomi och sysselsättning med mindre än att handeln kommer igång. Det gäller inte minst USA och Kina som är beroende av varandra när det gäller digital utrustning.

5. Klimatomställningen? 

Hur undvika att klimatomställningen läggs på is med hänvisning till allt annat som måste göras post-corona? Hur kan investeringar i energisystem, stadsutveckling, nya transportsystem och cirkulär ekonomi i stället bli en del i den ekonomiska omstarten? Och hur kan digitalisering på bred front skapa alternativ till flygresande inom och utom landet?

6. Balansen mellan stat och marknad?

”Regeringar behöver acceptera en mera aktiv roll i ekonomin”, skrev Financial Times. ”De måste se offentliga tjänster som investeringar, snarare än belastningar. De måste finna vägar att göra arbetsmarknaderna mindre otrygga. Omfördelning kommer på nytt att stå på agendan; de välbeställda och äldres privilegier ifrågasättas. Politiska åtgärder som till nyligen ansågs excentriska, såsom basinkomst eller förmögenhetsskatt, kommer att behöva ingå i mixen”.

7. En ny bärande ekonomisk teori?

Ingen av de ekonomisk-politiska teorier som dominerat under de senaste 30–40 åren kommer att ge vägledning under de kommande årtiondena av återuppbyggnad efter corona. Den nyliberala tankebyggnaden imploderade redan i finanskrisen 2008. Det var början till slutet för globaliseringens långa våg. Sen har världen befunnits sig i ett tomrum, som fyllts av nationalism, främlingsfientlighet och protektionism.

Hur ser en ny väg ut som varken är nyliberalismens eller nynationalismens?

Inlägget har tidigare publicerats på Allan Larssons Facebooksida.

Allan Larsson