Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Svensk produktion helt avgörande för vårt välstånd”

24 april, 2020

Debatt En del av lösningen för framtiden är att lägga mer tillverkning i Sverige. Men för att det ska bli verklighet behövs en tydlig politisk vision från regeringen om hur Sverige kan stärka industrin, skriver Ove Leichsenring, ordförande för SWIRA.

Om skribenten:

Ove Leichsenring är ordförande för Swedish Industrial Robot Association, SWIRA.

Distansmöten och hemmakontor har plötsligt blivit en naturlig del i vår vardag. De flesta har ställt in utlandssemestrar och tjänsteresor. Bröllop, födelsekalas och andra sammankomster skjuts på framtiden.

Coronaviruset har verkligen påverkat våra liv. Även jag är som alla andra oroad över att insjukna i det lömska viruset – men jag är lika orolig över hur våra företag ska överleva tomma orderböcker och en sinande likviditet.

Förhoppningsvis kommer regeringens olika stödpaket att minimera de negativa ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Kanske kommer det trots allt något gott ur det här.

Vi har sett de negativa effekterna när de globalt sammankopplade försörjningskedjorna har brutits, vilket resulterat i fullständiga produktionsstopp hos många företag. Jag är övertygad om att våra större svenska exportföretag kommer att se över sin leverantörsbas för att minska sårbarheten i sina försörjnings kedjor i framtiden.

En del av lösningen är att lägga mer tillverkning i Sverige. Jag tror att vi i framtiden kommer att se en utveckling där en av konkurrensfördelarna kommer att handla om att vara nära kunden. Ekonomiskt värdeskapande kommer bli mer lokalt och regionalt, men för att detta scenario ska bli verklighet måste den inhemska tillverkningsindustrin ha kapacitet för att möta detta behov med snabba leveranser och konkurrenskraftiga priser.

Det finns i dag cirka 52 000 tillverkningsföretag i Sverige, av dessa är 99 procent företag med 1–249 anställda. Sverige har i dag många internationellt konkurrenskraftiga företag men tyvärr har många företag ännu inte nått sin fulla potential vad gäller konkurrenskraft, robotisering och automatisering.

Enligt statistik från Eurostat har endast en dryg tiondel av svenska tillverkande företag en avancerad nivå av digitalisering och automation, vilket är lägre än andra nordeuropeiska länder. Till dessa företag skickar jag med en rekommendation att utnyttja tiden då man eventuellt har något mindre att göra i sin produktion, passa på och se över och effektivisera verksamheten genom tex digitalisering, automation och starta utbildningsprogram för personalen – ett bra sätt att komma igång är till exempel att medverka i Tillväxtverkets program Robotlyftet.

Att investera i ny teknik är kostsamt för mindre företag. I Danmark föreslår metallfacket Dansk Metal att företagen får öka avskrivningsbasen med 15 procent, vilket innebär att när företaget investerar 1 krona, så kan dom skriva av 1,15 kronor. En ökad avskrivningsbas kommer att minska företagens kapitalkostnader, vilket kommer att uppmuntra de små och medelstora företagen att öka sina investeringar i ny teknik. Kanske något för Sverige att ta efter.

Här kan industri­arbetare lära känna nyaste tekniken

Den stora varselvågen i industrin har gjort alla medvetna om vikten av en stark och konkurrenskraftig svensk industri. Sverige är en industrination med närmare en miljon anställda i hela landet om man inkluderar de industrinära ofta högkvalificerade tjänstenäringarna. Industrin står för 77 procent av Sveriges samlade exportvärde och ca 20 procent av BNP, dessutom står industrin för varannan forskningskrona.

Sveriges industriproduktion utgör därmed en mycket viktig del av svensk ekonomi och är helt avgörande för vårt välstånd. Jag efterlyser därför en tydlig industripolitik och en politisk vision från regeringen om hur Sverige kan stärka sin industri. Jag stöder därför till fullo Carl Bennets uppmaning att tillsätta en framtidsgrupp som kan komma med goda råd och uppslag om hur vi skall lyfta svensk industri efter coronakrisen.

Ove Leichsenring
Ordförande Swedish Industrial Robot Association SWIRA

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Min nya vän på internet är precis som jag. Precis som jag, skriver Carl-Einar Häckner.

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Medborgarnas rösträtt är numera vältäckande men det finns fortfarande många människor som politikerna inte intresserar sig för, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Livet på landet – så lätt är det inte

Livet på landet – så lätt är det inte

Krönika Kan man som klyschig stockholmare få svära över sin övergivna åkerlapp, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

Kan vi inte debattera hur vi kunde hamna med uppvärmda utomhusbad och två bilar var i stället, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Stoppa myterna om nya las

Stoppa myterna om nya las

När vi diskuterar nya las är det viktigt att vi pratar om vad som faktiskt står i överenskommelsen. Allt annat förlorar vi på, skriver vi Marie Nilsson.

Facket får hantera skadorna

Facket får hantera skadorna

Krönika Man kan vara arg på las-uppgörelsen, men vad vi behöver nu är en ny politik, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Nu jämnar vi ut skillnaderna

Nu jämnar vi ut skillnaderna

På papperet ska det inte vara någon skillnad mellan tjänstemän och arbetare. Nu är det dags att vi får fram avtal som gör att det också blir verklighet, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Svetsrök kan orsaka flera allvarliga sjukdomar, som cancer och KOL, och även påverka foster. Arbetsmiljöverket bör snabbt ta fram ett gränsvärde utifrån de nya kunskaper som kommit fram de senaste åren, skriver sex arbetsmiljöforskare.

En dag är det slut med att skotta snö

En dag är det slut med att skotta snö

Den som lever tillräckligt länge kan både få ropa ner sin envisa farsa från taket. Och hinna bli den som barnen ropar ner, skriver Johan Airijoki.

Du kanske också vill läsa…

Därför måste vi lära av Kinas industripolitik

Därför måste vi lära av Kinas industripolitik

Kajsa Borgnäs: Coronapandemin, klimatkrisen och Kinas stora tekniska framsteg visar att vi behöver en mer aktiv industripolitik.

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

Vi kräver nu att regeringen går vidare med de utredningsförslag som tagits fram – annars riskerar ännu fler löntagare att kastas ut i fattigdom, skriver Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet i Stockholms län.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

Att ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

Med tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

Sverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

Lön & makt Podden om industriarbetarnas historia

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Harald Gatu och Anna Julius om industriarbetarnas historia. Avsnitt 1: Allt började på Hvilans gjuteri och mekaniska verkstad i Kristianstad.

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Lön & makt, avsnitt 2: Harald Gatu och Anna Julius om den längsta striden, metallstrejken 1945.

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Harald Gatu och Anna Julius om det glada 80-talet, som var allt annat än glatt för fackföreningsrörelsen.

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Harald Gatu och Anna Julius om övertidsblockaden som gav facket fördel efter 90-talskrisen.

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Harald Gatu och Anna Julius om striden om kollektivavtalet under finanskrisen.

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar en ny podd om industriarbetarnas historia. I Lön & makt lyfter Harald Gatu och Anna Julius fram fem viktiga årtal som format din lön och dina villkor i dag.