Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

20 maj, 2020

Foto: Karin Lindgren Strömbäck

Krönika Kommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

Om skribenten:

Jan-Ewert Strömbäck
 är  frilansjournalist och författare bland annat till Folke Fridell och arbetets ofrihet (2013).

Under coronakrisen är vi sannolikt många som hittat tillbaka till inspiratörer och dammat av gamla käpphästar. För mig dröjde det inte länge förrän jag återvände till arbetarförfattaren Folke Fridell (1904–1985).

Hos honom är det inte svårt att hitta text och undertext – arbetslivet är eländigt och nu smittar det också – med relevans för situationen.

Förutom att han inte drog sig för att klä av textilindustrins maskinbetjänter i deras tillkortakommanden fann han tillfällen att gissla typer och stereotyper i den akademiska världen.
 I romanen Bjälken i ditt öga (1955) ägnar sig två sociologer åt en, enligt berättaren, undersökning av trivialiteter.

De frågar arbetarna om de föredrar en stor eller liten fabrik, vad de tycker om tempojobb, varpå berättaren ryter ifrån: ”Är det nånting ärligt jag vill ha så är det frihet. Men det står inte i ditt formulär.”

Dagens sociologer känner sig inte mer träffade än att de kan återge denna Fridellska markering. Det sker i antologin Arbete coh välfärd, Studentlitteratur, en grundbok om den svenska modellen, med arbetslivsforskaren och sociologiprofessorn Åke Sandberg som redaktör och 26 medverkande forskare.


Fridell skrev in sig i litteratur- och folkbildningshistorien som en rasande och humoristisk skildrare av maskinsamhällets förnedring av dess lydnadsvarelser.
 I arbetslivet, liksom i relationer mellan människor överhuvudtaget, florerar smeknamn och öknamn, i bästa fall som ett kitt, en markör för samhörighet eller åtminstone för gemensamma intressen, i mindre sympatiska fall för att underblåsa ett stigmatiserande utanförskap.

Han får frågan om han är pretentiös, men ovetande om vad ordet betyder lufsar han skamsen tillbaka till kamraterna.

Den frihetligt sinnade författaren åskådliggör detta tydligt och dramaturgiskt fulländat. Hans mest kända romanfigur Rivar-Bohm har gått till eftervärlden som mannen som lite blygsamt men ändå koncist förde fram kravet på industriell demokrati genom att fälla den bevingade repliken ”Vi vill vara med och dela och bestämma”. Men den som faktiskt födde kravet, innan Rivar-Bohm stegade upp till förhandlingsbordet, var en ganska illa sedd arbetskamrat, kallad Fyll-Larsson.

Denne formulerade budskapet under en timslång rast, för övrigt alldeles för lång för att den skulle vara reglementsenlig, under ett nattskift.
 När en nervös Bohm yttrat repliken utbryter ett unisont hånskratt och hånfulla kommentarer om att Bohm vill bli bolagsherre. Han får frågan om han är pretentiös, men ovetande om vad ordet betyder lufsar han skamsen tillbaka till kamraterna.

Ett uttryck, som fortfarande används, är Hopp-Jerka, som också utgör titel till en av Folke Fridells böcker. Smeknamnet syftar på dem som passade på att hoppa från jobb till jobb i goda tider, för att få högre lön. Det skedde i ett läge då löntagarna kunde ha ett visst övertag på arbetsmarknaden (inte på jobben) och då arbetsgivar-Sverige var bekymrat över att inte få behålla folk.

Hopp-Jerka var en individ med vett att ta för sig. Motpolen var Stann-Anders.

Jerka satte sina egna intressen främst. I dag skulle han passa in i vilket modernt program som helst som går under namnet livs- och karriärplanering med reservation för att det sannolikt inte längre finns något utrymme för sådana projekt efter coronakrisen.

Särskilt många Hopp-Jerkor existerar inte i dagens svenska arbetsliv. Perioderna av brist på arbetskraft, då företagarna konkurrerar om arbetarna, blir kortare och kortare. Stann-Anders är en vanligare personlighet.

Numera befolkas arbetslivet också av karaktärer som skulle kunna kallas Flexible Frans, Trygge Torsten, Stiliga Stina, Ensamma Eva och den, vars namn en tid såg ut att bli lika långlivat som Hopp-Jerka, Nisse från Manpower.


I Folke Fridells roman Greppet hårdnar (1948) är frihetstemat hela tiden närvarande. Den är till formen Rivar-Bohms monolog med invävda scener med olyckor och spontana uppror. En arbetare, kallad Flick-Johnson – där kom ett smeknamn till – har fått sin hand söndertrasad i en maskin.

Hatet mot maskinkulturen är här ännu starkare än i de första böckerna. Rivar-Bohm blir tillrättavisad av fackföreningens ordförande, som retar sig på att den obstinate medlemmen inte håller arbetets ära i helgd. Ordföranden får i romanen uttrycka den reformistiska syn som skiljer på samhällelig och industriell demokrati och som argumenterar för arbetarnas frigörelse genom att staten blir ägare av företag.

Även om Folke Fridell var förutseende är nutidens varianter av lösa anställningar något som han inte kunde gestalta. Otrygga sms-jobb och uppdrag som auktioneras ut på globala, digitala plattformar och det som kort sagt går under namnet gig-ekonomin har däremot antologiredaktören Åke Sandberg uthålligt uppmärksammat i Arbete och välfärd. Här skriver psykologen Gunnar Aronsson och psykologiforskaren Christin Mellner om det gränslösa arbetslivet, något som inte bara gäller timvikarier eller frilansar med få beställare (beroende uppdragsgivare).

Även fast anställda saknar gränser mellan jobb och fritid. Det gällde i och för sig även i Folke Fridells värld, även om det då handlade om uttröttade och skadade och alienerade maskinstatister som inte kunde koppla av på fritiden.

Åter handlar det om arbetets innehåll. Arbetet bör inte vara alienerande vare sig på jobbet eller hemma.

Dock undrar jag om inte kraven på gränser mellan arbete och fritid börjar bli förlegade. Hur realistiskt är det att ha en mobiltelefon för jobbet och en annan privat, eller att inte ta emot jobbmejl på kvällstid?

Många av dagens arbeten är engagerande och kreativa och precis som i ett jordbrukshushåll i det gamla bondesamhället pågående hela dygnet. Är det ens alltid eftersträvansvärt med knivskarpa gränser mellan arbete och fritid?

För att få återhämtning är det inte självklart att gränssättning är den bästa metoden. Hellre tillämpning av en förmåga att inte bli uppslukad av det som händer på jobbet, vare sig det inträffar på arbetstid eller den så kallade fritiden.

Åter handlar det om arbetets innehåll. Arbetet bör inte vara alienerande vare sig på jobbet eller hemma. Det goda, utvecklande arbetet torde många se som något att sträva efter. Därmed blir det inte nödvändigtvis något negativt om det också präglar ens lediga tid.

I antologin lyfter Åke Sandberg fram företeelser som Airbnb. Globaliseringen och gränslösheten är inte begränsad till arbetslivet. Till och med lägenheter som ingen bor i hyrs stadigvarande ut i konkurrens med hotellnäringen. Airbnb värderas högre än hela Hiltonkoncernen utan att äga ett enda hotellrum.

Anders Boglind uppehåller sig vid personalarbetet, vilket tog fart med de fabrikssystrar som Kerstin Hesselgren initierade, medarbetare som var tidiga nyckelpersoner i särskilt kvinnodominerade företags personalvård. De engagerade sig inte bara i arbetsförhållandena utan också i bostadssituation, barnomsorg, utbildning och bildning.

Den svenska modellen är antologins röda tråd, arbetsmarknadsmodellen med partsförhållanden och kollektivavtal förstås, men utvidgad till hela samhällets organisering. Tudelningen politik–myndighetsutövning är central, något som vi sett under coronakrisen.

Vad kännetecknar arbetslivet efter pandemin? Fler som distansarbetar? Fler som verkligen stannar hemma vid sjukdom och symptom? Blir det mindre av de smittspridande kontorslandskapen? Blir den offentliga och privata sektorns applåderade hjältar försedda med smeknamnet Corona-Carolina?

 

Jan-Ewert Strömbäck

Författare bland annat till ”Folke Fridell och arbetets ofrihet” (2013).


Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

Människovärdet står på spel

Människovärdet står på spel

Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Äntligen vågar vi se lite framåt

Äntligen vågar vi se lite framåt

Med vaccinet i armen kan vi försiktigt börja drömma om ett händelserikt 2022, med många verkliga möten, skriver Pappers första vice ordförande Mikael Lilja.

Om en las-kartas kamp att följa terrängen

Om en las-kartas kamp att följa terrängen

När papperstigrar skriker är det lätt att slå dövörat till, skriver Jan-Ewert Strömbäck, som i sitt yrkesliv både blivit inlasad och utköpt.

”Det har iallafall blivit färre möten”

”Det har iallafall blivit färre möten”

Vissa riskerar frivilligt att smitta eller smittas när de julhandlar i gallerian, andra drar på sig blåstället och går till jobbet som vanligt, skriver Marcus Raihle.

Stoppa smittan allas ansvar

Läget är allvarligt. Det vi i somras trodde skulle vara en höst av lättnader för att allt gick åt rätt håll har nu förbytts i djup oro över en smittspridning som bara ökar. En andra våg tycks obönhörligen ha svept över Europa liksom Sverige. Regeringen och folkhälsomyndigheten inför därför nu stränga restriktioner som innebär att […]

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.