Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Varför inte sänka rösträttsåldern?

10 januari, 2022

Skrivet av

Krönika Det är valår och den allmänna rösträtten har just fyllt 100. Men hur är det med demokratin, vilka människor får vara med på riktigt? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar över vad Elin Wägner skulle tänka om oss idag.

Jan-Ewert Strömbäck är författare till bland annat ”Alla presidenters Mary – om svenskamerikansk kvinnokamp” (2018) Foto: Karin Strömbäck.

Att känna historiens vingslag är en klyscha, men som sådan ofta relevant. I det hus, där jag sitter nu, känns det som att försöka komma ifatt historien.

Jag befinner mig i Elin Wägners Lilla Björka, som är en kombination av museum, kulturcentrum och vistelseplats för kulturarbetande stipendiater.

I denna rösträtts- och fredskämpes, journalists, författares och akademiledamots hem, är det inte svårt att förnimma det som hon och hennes medsystrar åstadkom.

Jag anlände hit bara ett par veckor efter 100-årsjubiléet av införandet av kvinnors rösträtt i Sverige. Jag bytte isolering mot avskildhet, pandemi mot kreativitet i den bästa av tänkbara miljöer i byn Berg i Småland. Vistelsestipendiet är generöst långt, en hel månad.

Trägrinden vid landsvägen till Lilla Björka är öppnad varje morgon när jag stiger upp. Varje kväll stänger jag den.

Men, på nätterna händer något. Grinden öppnas, av vinden antagligen, och signalerar välkommen att beträda den grusgången till huset.

Nej, jag tänker inte sväva ut i några metaforer om öppenhet och transparens och om hur Elin Wägner ville ha kontakt och välkomnade människor och sökte sig till folk, även om hon enligt levnadstecknare ofta föredrog att sitta och lyssna. Texten lade hon ut i sina böcker.

Men en liknelse kan väl ändå vara på sin plats utan att övergången ter sig alltför krystad. Grinden för kvinnors politiska rösträtt var stängd, något som Kersten Hesselgren och särskilt Elin Wägner kämpade för att ändra på. Socialdemokrater och liberaler arbetade för allmän och lika rösträtt. Men högern stod som stadiga grindvakter för att hindra eller försena kvinnors inträde i riksdagen.

Det första valet med allmän och lika rösträtt, 1921, resulterade i att fem kvinnor fick riksdagsplats. Kerstin Hesselgren, då yrkesinspektris, valdes in i första kammaren av liberaler och socialdemokrater. I andra kammaren valdes den frisinnade godsägaren Elisabeth Tamm in liksom de båda socialdemokraterna Agda Östlund, sömmerska, och Nelly Thüring, fotograf, och sjuksköterskan Bertha Wellin, Lantmanna- och borgarepartiet.

En form av triangulering, brukar det kallas när bristen på empati behöver en förskönande omskrivning. Extremt fattiga människor, bostadslösa och vilsna före detta psykiatripatienter utgör inte heller några partiers målgrupper.

Men hur allmän var den allmänna rösträtten?

Trots att det äntligen skulle råda likhet inför valurnorna tillämpades könsmärkta valsedlar i folkomröstningen om rusdrycksförbud 1922. Efter en lång debatt i riksdagen, med olika uppfattningar inom varje parti, beslutades om denna särskillnad. Detta för att se hur olika män och kvinnor hade röstat. Männen ansågs vara fyllerister, drabbade kvinnors röster borde kunna urskiljas. Strax efter att den kvinnliga rösträtten genomförts, uppstod en könsåtskillnad.

Kerstin Hesselgren sa i ett inlägg:

Den strid som uppstått på denna punkt, har, så vitt jag kan se, alldeles snedvridit hela frågan och gjort den till vad den icke behöver och icke bör vara, en kvinnofråga. Denna fråga borde väl om någon vara en gemensam fråga för hela folket, och den borde icke behöva uppdelas på manliga och kvinnliga linjer.

Frågan om hur allmän den allmänna rösträtten blev kom att dryftas under lång tid. Jörgen Lundälv, universitetslektor och docent i socialt arbete i Göteborg, skriver i sin bok Efterlivets politiska berättelse:

Rösträtten för kvinnor var resultatet av en lång tids kamp som hade burit frukt. Men inte för alla människor. Kvinnor och män med funktionsnedsättningar och sjukdomar fick ingen rösträtt. De fanns inte med i bilden alls. Och det var en del av fattigdomen.

Läs också

Den ständigt aktuella liberalen

I en tid när liberalismen sällan betonar människors ekonomiska möjligheter att uppnå frihet behöver vi Kerstin Hesselgren, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Det där med funktionsnedsättningar är ett outforskat ämne. Kan det ha att göra med rasbiologin? Respekterade medborgare anslöt sig till rasbiologiska idéer. Så även ansedda radikala politiker. Emilia Broomé, liberal och socialpolitisk pionjär, satt i styrelsen för Herman Lundborgs rasbiologiska institut och kondolerades med eftertryck av Lundborg när hon begravdes 1925.

Det kom att dröja innan alla medborgare kunde gå till valurnorna.

Först 1945 fick socialbidragstagare sin rösträtt. Det dröjde till 1959 innan romer kunde åtnjuta denna demokratiska rättighet. Och det dröjde ännu längre, ytterligare 30 år, innan så kallade psykiskt handikappade och utvecklingsstörda fick den rösträtt som beskrevs som allmän.

På bokmässan i Göteborg i år diskuterades demokratin på flera seminarier, detta med tanke på 100-årsjubiléet. Både framsteg och begränsningar under historien ventilerades. Kravet på sänkning av rösträttsåldern till 16 år upprepades.

Det skulle nog Elin Wägner ha gillat, tänker jag när jag går mellan salar och arbetsrum i det stora huset och gör en sväng till den vackra skrivarstugan intill björkar och stengärdsgårdar.

Ja, varför inte sänka rösträttsåldern?

Men förutom rösträttsåldern finns annat som pockar på åtgärder. Jag tänker på de människor som politiker sällan intresserar sig för. Just nu tycks partier överträffa varandra i motstånd mot flyktingar och arbetskraftsinvandrare.

En form av triangulering, brukar det kallas när bristen på empati behöver en förskönande omskrivning. Extremt fattiga människor, bostadslösa och vilsna före detta psykiatripatienter utgör inte heller några partiers målgrupper.

Medborgarnas rösträtt är numera vältäckande men vad gäller dess plats i politikers agendor återstår mycket.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Den ständigt aktuella liberalen

Den ständigt aktuella liberalen

I en tid när liberalismen sällan betonar människors ekonomiska möjligheter att uppnå frihet behöver vi Kerstin Hesselgren, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

L är både symptom och motor i högergiren

L är både symptom och motor i högergiren

För Liberalerna är det just nu anpassning högerut som gäller – ända till högernationalismen. Det är en sorglig utveckling av ett parti som aldrig riktigt gjort upp med bilden av ”vi och dem”, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

God fortsättning och ett Gott Nytt valår!

God fortsättning och ett Gott Nytt valår!

Det som händer i industri-Sverige är hoppfullt för oss som tror på samarbete, öppenhet och mångfald, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald

Alltid minnas, aldrig normalisera

Alltid minnas, aldrig normalisera

Plötsligt har det där brunblå blocket som ansågs omöjligt för några år sedan blivit verklighet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

Arbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

Saltsjöbadsandan behövs i svensk politik

Det blåser visserligen isvindar i Almedalen men frågan är om det ändå inte är samarbetets tid snarare än den hårda polariseringen vi kan skönja. Ett nytt politiskt landskap har öppnat upp för ett mer idépolitiskt intressant Almedalen. Den fördummande blockpolitiken har äntligen lösts upp och nya politiska samtal kan ske. Jag började Almedalsveckan med ett […]

Mitt Almedalen 2019

Jag håller på att planera min Almedalsvecka och kan konstatera att det som vanligt blir hektiska dagar. Förutom lunchmöten, middagar och mingel ska jag medverka i dessa spännande seminarier etc i år. Söndag 30 juni  17.30 – 19.00 – Sveriges tidskrifters mingel Plats: Dagens Samhälles tält 19.00 – Talare: Per Bolund, Miljöpartiet Jag kommenterar i […]

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.