Industriarbetarnas tidning

”Jag har fått lära mig att ha tålamod”

13 maj, 2020

Skrivet av

IF Metall har fått en ny förbundssekreterare. Martin Gunnarsson är smålänningen som vill pröva nya sätt att värva medlemmar och som med åren lärt sig att lugna ner sig lite.

Martin Gunnarsson

Aktuell: Nytillträdd förbundssekreterare för IF Metall

Bakgrund: Sedan 2014 chef för IF Metalls organisationsenhet.

Innan dess avdelningsordförande i Värnamo sedan 2002: Först Metalls Värnamo-avdelning, sedan Östbo inom nybildade IF Metall. Avdelningen slogs ihop till Östbo-Västbo, där han också var ordförande.

Klubbordförande på AQ i Vaggeryd (tidigare Flextronics och Swedform Metall)

Född: 1973

Bor: I Hok söder om Jönköping med hustrun Maria, tre barn. Lägenhet på Kungsholmen i Stockholm.

Då väcktes mitt fackliga engagemang:

”När jag jobbade på Flextronics fick jag upp ögonen för att personalsegmenten behandlades olika. Maskinoperatörer hade ofta mer frihet än montörer. Montörerna fick oftare nej när de bad om ledigt, och tvingades till mer övertid. Jag såg det på nära håll och ville ändra på det.”

Locka medlemmar och jobba med alla förbundets avdelningar, det är sådana saker en förbundssekreterare sysslar med. Martin Gunnarsson kan området. I sex år var han enhetschef på förbundets organisationsenhet.

– Där hade jag en väldigt tydlig uppgift, jag var operativ. Ledningsrollen är mer visionär, jag ska peka ut: Dit ska vi.

Och vart är det ni ska?

– Vi ska fortsätta vår vandring mot att vara ett relevant fackförbund med hög närvaro på arbetsplatserna. Att synas i medlemmarnas vardag är oerhört viktigt.

Det är det långsiktiga. Just nu handlar allt om coronan och att ge förutsättningar för alla att jobba med det.

Denna vecka skulle Folkets hus i Stockholm ha varit fullt av IF Metallare som samlades till kongress. Martin Gunnarsson var tänkt att bli vald till ny förbundssekreterare. Så kom coronan, och kongressen fick skjutas upp. Men förbundsstyrelsen kunde utse Martin Gunnarsson redan nu.

I höstas sa dåvarande förbundssekreteraren Anna Jensen Naatikka att hon inte ställde upp för omval. Direkt fick Martin Gunnarsson frågor om han var intresserad av posten. Det var han – förutsatt att hans vardagsliv skulle fungera. Han veckopendlar från Hok i Småland, där han växte upp.

En annan förutsättning var att det fanns stöd i organisationen. Stödet fanns, och valberedningen föreslog honom till posten.

Ändå var flera avdelningar kritiska mot valberedningens förslag. Förbundsledningen nu skulle bestå av en kvinna och tre män – trots att IF Metall har som mål att alla beslutande organ ska ha minst 30 procent kvinnor.

IF Metalls förbundsledning består av:

Marie Nilsson, förbundsordförande

Tomas With, vice förbundsordförande

Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare

Martin Gunnarsson, förbundssekreterare

IF Metalls förbundsstyrelse utgörs av de fyra plus tretton ledamöter som är verksamma i produktion. Totalt är det sex kvinnor och elva män.

– Ja, vad ska jag säga om det? Jag tycker ändå att vi bryter könsmönster. Hittills har förbundssekreteraren alltid varit en kvinna, nu blir det en man. Om man byter ut en person i taget och måste göra det mot en av samma kön, så skulle ju till exempel avtalssekreteraren alltid bli en man.

Han säger var ”stort” när IF Metall för tre år sedan valde Marie Nilsson som första kvinnliga förbundsordförande.

Det är viktigt att pröva nya vägar, tycker Martin Gunnarsson, inte minst när det gäller att locka medlemmar. Ett sätt är digitala värvningskampanjer, något som IF Metall traditionellt inte sysslat med.

– Vi har fnyst lite åt andra fackförbund som har det.

Målet är att 85 procent av alla som jobbar ska vara med i facket.

Det målet har ni haft länge, men ni når inte dit. Vad gör ni för fel?

– Jag skulle säga att vi har gjort rätt mycket rätt. Sedan 2014 har vi två år där vi ligger på plus i medlemsantal. Åren före det tappade vi motsvarande en normalstor avdelning per år. Men vi har inte gjort allt rätt.

Han säger att IF Metalls organisation med självständiga avdelningar gör att förändringar tar tid. För ungefär sju år sedan, säger han, sedan började ett förändringsarbete mot att bli mer medlemsnära, mer jämställt och mer relevant.

Vad menar du när du säger relevant?

– Den klassiska IF Metall-medlemmen är en man som jobbar i industrin. Man måste känna sig välkommen oavsett kön, nationell bakgrund eller sexuell läggning. Det får inte vara den där machostämpeln, vi brottas mycket med det.

Ett annat problem tycker han är att det ofta blir fokus på storföretagen

– Volvo, SKF, Sandvik är oerhört viktiga för oss, men den genomsnittliga medlemmen jobbar på ett litet eller medelstort företag.

När Marie Nilsson valdes till förbundsordförande 2017 blev Martin Gunnarsson intervjuad i Svenska Dagbladet om hur hon var. Han sa då att det finns två typer av chefer. De som reagerar med ryggraden och handlar direkt, och de som lyssnar, bildar en uppfattning och sen tar sig an frågan. Marie Nilsson tillhörde helt klart den lyssnande typen, sa han.

Vilken typ är du själv som chef?

– Hade du frågat mig för 10–15 år sedan hade det varit ryggradschefen. Jag har medvetet flyttat mig åt andra hållet. Men visst, jag har lite svårt för långbänkar. Jag har fått lära mig att ha tålamod. Trägen vinner.

Du sa själv att en organisation som IF Metall kan vara lite trögrörlig. Kan det var frustrerande för dig?

– Nej, vi består av individer, vi har de som vill vara snabba på bollen och de som vill analysera mer. Det är viktigt med kunskap om att alla är olika, och att se fördelar med det.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Kan krisen bli ett lyft för facket?

Kan krisen bli ett lyft för facket?

I flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Dagens Arbete hörde av sig till tre av dem vi mötte under pandemins början. Vad har påverkat mest under coronaåret?

”Skyddsombud behövs i kris”

”Skyddsombud behövs i kris”

Det är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

IF Metall håller kongress i Västerås

IF Metall håller kongress i Västerås

300 kongressombud får förbereda sig för att åka till Västerås i höst. Nu är det klart att IF Metalls kongress blir på Aros Congress Center den 23–27 november i år.

Repstopp i gruvan mitt under coronakrisen

Repstopp i gruvan mitt under coronakrisen

Bajamajor till entreprenörerna. Dygnet-runt-arbete för att minska smittan. Zinkgruvan har reparationsstopp – mitt i coronatider. Hundra man extra befinner sig innanför grindarna.

Rusning till att gå med i IF Metall

Rusning till att gå med i IF Metall

De två första dagarna i april fick IF Metall fler ansökningar om medlemskap än under hela januari.

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Alla jobbar hemma, eller? Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek vill få en bredare bild av hur vi har det under pandemin. Därför efterlyser de fler berättelser från de som jobbar inom LO:s område.

Teknikstrul och kritik när IF Metall håller digital kongress

Teknikstrul och kritik när IF Metall håller digital kongress

Trots att extrakongressen är begränsad och digital vill flera debattera tiden som gått.

Kongress utan framtidsfrågor

Kongress utan framtidsfrågor

Under torsdagen håller IF Metall digital kongress – utan de stora framtidsfrågorna. Och den hårt kritiserade uppgörelsen om anställningsskyddet får debatteras på annat sätt.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.