”Lediga veckor kan jag vara med bandet”

Profilen Är det roligt att spela gitarr? Det ville Eki Kumpulainen ta reda på i sina tonår i Skutskär. Svaret ledde honom upp på scen och ut i världen med bandet Demonical. Här berättar han om …

Hur allt började

I tonåren lyssnade jag mycket på rockbanden Metallica och Nirvana. Jag tjatade på pappa att jag ville ha en gitarr och till slut köpte han en. När jag fick ett sommarjobb köpte jag en bättre gitarr och startade ett band med likasinnade i byn där jag växte upp. Det var ju så kul att spela.

Och för sex år sedan blev jag gitarrist i Demonical. Jag fick provspela och det ­funkade direkt, klaffade med allihopa och vi satte i gång att repa.

Ett gig som gick sådär

Vi brukar göra minst en turné varje år. En gång spelade jag av en sträng under en spelning i Tyskland. Det vart pinsamt. Jag satt bakom signalförstärkaren och grejade med gitarren medan basisten och sångarna fick skåla med publiken och underhålla dem genom att dra dåliga skämt. Hela giget kändes så där. Det regnade, var kallt och hade tidigare varit strömavbrott på festival­området. Det kändes jobbigt där i stunden. Men annars har det ändå gått ganska bra.

Att kombinera med jobb

Alla i bandet har familjer, så det här är ingenting vi kan hålla på med på heltid. Det är inte värt att offra tiden man är iväg från familjen. Det är en hobby som går runt. Vi blir inte rika på det.

Jag arbetar annars skift som maskinförare fyra veckor och är sedan ledig två veckor. De veckorna får man lägga upp som man vill. På så sätt har jag möjlighet att tillbringa tid med bandet.