Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Vi arbetare vill inte få det som vi konstnärer har det”

28 maj, 2020

Foto: Sara Äleklint.

Debatt Kan du uppge ett enda rimligt skäl att som anställd arbetare lämna din enda möjlighet att påverka ditt arbete, skriver ventilationsmontören och konstnären Jörgen Karlsson.

Om skribenten

Jörgen (P) Karlsson jobbar som ledande ventilationsmontör/servicetekniker på Caverion Service i Karlstad, och har fackliga uppdrag som skyddsombud för Värmlandsdistriktet.

På kvällar, helger och ”lediga” dagar arbetar han som konstnär, främst måleri och video, men också med andra tekniker som till exempel ljud och text.

I slutet på åttiotalet, då jag fyllde arton, fick jag min första fasta anställning. Detta var i Säffle där jag bodde under större delen av min uppväxt. Jag anställdes som montör i en verkstad och jag skulle montera ihop ventiler till främst processindustrin. Passa in, slipa till och provtrycka.

Efter någon dag, som jag minns det, välkomnades jag av företagets fackliga representant och jag var plötsligt medlem i Metallarbetarförbundet. Jag lyssnade förmodligen inte särskilt noga på hur facket presenterades, eller varför jag skulle skriva på ett medlemsavtal. Men det gjorde jag utan att tveka. Egentligen visste jag inte då vad det innebar. Det var något man anslöt sig till helt enkelt, åtminstone på små bruksorter som Säffle.

Sedan dess har jag alltid varit medlem. Inte alltid i Metallarbetarförbundet, numera If Metall, men i det fackförbund som haft avtal med arbetsplatserna jag varit på under åren, om än i lite varierande branscher.

För egen del har jag aldrig haft en tanke på att gå ur, att inte vara med. För under årens lopp har naturligtvis bilden klarnat över varför man bör vara en av många i ett fackförbund. Och därför har jag nu svårt att greppa varför man väljer att lämna.

För medlemsantalet har tunnats ut under åren, med undantag av tillskottet under pågående världskris som jag givetvis ser som tillfällig både ur medlemssynpunkt och från pandemivinkel.

Och på sätt och vis kan jag förstå att man väljer att inte gå med i facket. Att man faktiskt inte förstår varför (även om man inte behöver leta särskilt länge för att hitta goda skäl). Lägg där till desinformation som sprids, oftast från alldeles för långt åt höger.

Kanske borde fler göra som den som värvade mig – vara uppsökande, visa på aktivitet och intresse för den anställde och dennes villkor: Hej, jag heter Roland och är facklig representant här. Vet du varför facket finns och varför det är bra för oss att vara med?.

Men vad gör man åt den som väljer att lämna? Argument jag stöter på då och då är att ”facket har aldrig gjort något för mig” eller kanske att ”det kostar för mycket”.

Företagen behöver inte förhandla med enskilda, och den dagen medlemsantalet sjunkit tillräckligt kan man glömma årliga löneförhöjningar.

Svaga argument, ändå verkar inte motargumenten bita sig fast särskilt hårt – ”du har väl fem veckors semester, i praktiken sex veckor med ATF:en inräknad?” eller ”åtta timmars arbetsdag måste väl räcka, eller ville du hellre behålla 14 och jobba lördagar ..?”

Är det ett problem att de har samma fördelar ändå, utan att betala medlemsavgift? Möjligen. Den som väljer att stå utanför kan ju tro att de ändå får de kollektiva försäkringarna ”gratis”.

Och där behöver vi prata ännu mer på våra jobb. Hur länge till kan vi behålla och förbättra våra villkor om antalet medlemmar fortsätter att minska?

En del tror också att det är bättre att förhandla om lönen själv. Nja, skulle jag säga. I ett regelrätt lönesamtal är det naturligtvis så att man kan lägga fram sin sak, men det är ju enbart för att facket fortfarande har tyngd och man ännu får den avtalsenliga höjningen.

Företagen behöver inte förhandla med enskilda, och den dagen medlemsantalet sjunkit tillräckligt kan man glömma årliga löneförhöjningar. Och när vi når dit väljer de inte dig. De väljer den som gör ditt jobb billigare.

Jag har ett arbete jag trivs med i dag, jag kallar det dagjobb eftersom jag är konstnär vid sidan av. Mitt dagjobb ger mig möjlighet till utmaningar – ledande ventilationsmontör, skyddsombud, styrelseledamot i fackklubben och försäkringsinformatör.

Intressanta och mycket givande uppdrag, även på ett personligt plan. Och det finns en frihet i att ha ett dagjobb. Jag har inga egentliga krav på mig att sälja konst. Jag kan experimentera mig fram mer eller mindre utan press, även om jag självklart behöver täcka mina kostnader som enskild företagare också.

Det händer dock att jag känner mig kluven i dessa två roller. Jag lever nästan två parallella liv och behöver ha en känsla av utveckling i båda dessa liv. Och på något plan smälter roller och kunskaper ihop till den människa jag är.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

Jag arbetar nu på ett lite större företag än jag är van vid. Naturligtvis finns både för och nackdelar. Men fördelarna, för dem ska man väl helst lyfta fram, är möjligheter till utveckling. Möjligheter som inte existerar på de små företagen av olika skäl.

Få småföretagare bekostar en facklig utbildning överhuvudtaget och ett skyddsombud anses ofta vara någon som bara behöver ha sitt namn på ett papper. Om kollektivavtal finns kan det i värsta fall bara fungera som marknadsföring när man behöver nyanställa, enligt principen ”vi har det (men vi följer det inte)”.

Så en av fördelarna med ett större företag är alltså utbudet av fackliga utbildningar (får du chansen – börja utbilda dig!), men också att facket är starkare med ett större antal medlemmar.

Och, jag kan lova att om det funnits ett fackförbund för konstnärer vet jag många kollegor som inte tvekat att bli medlemmar. Kulturbranschens villkor ligger långt under de flesta andra.

Så med den erfarenheten kan jag med tyngd säga: Stanna kvar i ditt fackförbund! Det är fullständigt vansinne att släppa allt det som arbetarorganisationerna lyckats åstadkomma. Vi arbetare vill inte få det som konstnärer har det. Eller, kan du uppge ett enda rimligt skäl att som anställd arbetare lämna din enda möjlighet att påverka ditt arbete? arbete?

Jörgen (P) Karlsson, Karlstad
Konstnär/ledande ventilationsmontör och fackligt förtroendevald

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Räven finns där ute i natten

Räven finns där ute i natten

På natten blir tankarna sega. Men vi är inte ensamma om att vara vakna, skriver Johan Airijoki.

Därför får vi inte missa att ställa om

Därför får vi inte missa att ställa om

Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi kräver mer makt över tiden

Vi kräver mer makt över tiden

Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Dags för företagen att ta ansvar

Dags för företagen att ta ansvar

Löntagarna gör sin del för att komma till rätta med inflationen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

Det är dags att jämställdhet och kvinnors rätt till ett jämlikt skydd prioriteras och tar utrymme i debatten, skriver Europaparlamentarikern Ilan De Basso (S).

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Nu krävs fanimej proportioner

Nu krävs fanimej proportioner

Kommunens förskoleanställda fick en hundring i belöning efter pandemin. Postnords vd fick lite mer, skriver författaren Anneli Jordahl.

”Arbetarna får inte hamna efter i omställningen”

Arbetare måste ha möjligheten att vidareutbilda eller skola om sig för att möta den förändrade arbetsmarknaden. Då håller det inte att lägga ned utbildningar, skriver EU-parlamentarikern Ilan De Basso (S).

Du kanske också vill läsa…

Vi växlar upp lönekraven

Vi kommer inte att hålla igen. Vi kommer att plocka ut de löneökningar som är möjliga. Varenda krona som arbetsgivarna kan betala, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Du är också en del av företaget

Du är också en del av företaget

Emma Eriksson: Att köra på ”vi mot dem” gynnar inte det fackliga arbetet.

Förhandling eller kamp?

Förhandling eller kamp?

Två profilerade klubbordförande inom IF Metall möttes i en mejlväxling för att försöka förstå hur de kan se så olika på lasuppgörelsen.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Obegripligt och felaktigt om skydds­ombuden, Moderaterna”

”Obegripligt och felaktigt om skydds­ombuden, Moderaterna”

Moderaternas vilja att skrota ett fungerande system för arbetsmiljöarbete är obegripligt – om inte anledningen helt enkelt är att inskränka fackets makt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

Det handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

Vi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

Det hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

”Alla måste stå upp för en nollvision mot dödsolyckor”

”Det är provocerande och nonchalant att en del partier i Sveriges riksdag väljer att rösta emot en nollvision mot dödsolyckor.” Det skriver representanter för sex IF Metall-avdelningar i norra Sverige.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.