”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

”Pizzor – men inga krispaket till vårdens hjältar”

Eftersom syrrorna ofta förblir namnlösa tänkte jag lyfta fram en av dem, vardagshjältarna, skriver Alexandra Pascalidou.

”Hur länge till kan vi behålla och förbättra våra villkor om antalet medlemmar fortsätter att minska?”, skriver Jörgen P Karlsson. Foto: TT Nyhetsbyrån.

”Vi arbetare vill inte få det som vi konstnärer har det”

Foto: Sara Äleklint.

Debatt Kan du uppge ett enda rimligt skäl att som anställd arbetare lämna din enda möjlighet att påverka ditt arbete, skriver ventilationsmontören och konstnären Jörgen Karlsson.

Om skribenten

Jörgen (P) Karlsson jobbar som ledande ventilationsmontör/servicetekniker på Caverion Service i Karlstad, och har fackliga uppdrag som skyddsombud för Värmlandsdistriktet.

På kvällar, helger och ”lediga” dagar arbetar han som konstnär, främst måleri och video, men också med andra tekniker som till exempel ljud och text.

I slutet på åttiotalet, då jag fyllde arton, fick jag min första fasta anställning. Detta var i Säffle där jag bodde under större delen av min uppväxt. Jag anställdes som montör i en verkstad och jag skulle montera ihop ventiler till främst processindustrin. Passa in, slipa till och provtrycka.

Efter någon dag, som jag minns det, välkomnades jag av företagets fackliga representant och jag var plötsligt medlem i Metallarbetarförbundet. Jag lyssnade förmodligen inte särskilt noga på hur facket presenterades, eller varför jag skulle skriva på ett medlemsavtal. Men det gjorde jag utan att tveka. Egentligen visste jag inte då vad det innebar. Det var något man anslöt sig till helt enkelt, åtminstone på små bruksorter som Säffle.

Sedan dess har jag alltid varit medlem. Inte alltid i Metallarbetarförbundet, numera If Metall, men i det fackförbund som haft avtal med arbetsplatserna jag varit på under åren, om än i lite varierande branscher.

För egen del har jag aldrig haft en tanke på att gå ur, att inte vara med. För under årens lopp har naturligtvis bilden klarnat över varför man bör vara en av många i ett fackförbund. Och därför har jag nu svårt att greppa varför man väljer att lämna.

För medlemsantalet har tunnats ut under åren, med undantag av tillskottet under pågående världskris som jag givetvis ser som tillfällig både ur medlemssynpunkt och från pandemivinkel.

Och på sätt och vis kan jag förstå att man väljer att inte gå med i facket. Att man faktiskt inte förstår varför (även om man inte behöver leta särskilt länge för att hitta goda skäl). Lägg där till desinformation som sprids, oftast från alldeles för långt åt höger.

Kanske borde fler göra som den som värvade mig – vara uppsökande, visa på aktivitet och intresse för den anställde och dennes villkor: Hej, jag heter Roland och är facklig representant här. Vet du varför facket finns och varför det är bra för oss att vara med?.

Men vad gör man åt den som väljer att lämna? Argument jag stöter på då och då är att ”facket har aldrig gjort något för mig” eller kanske att ”det kostar för mycket”.

Företagen behöver inte förhandla med enskilda, och den dagen medlemsantalet sjunkit tillräckligt kan man glömma årliga löneförhöjningar.

Svaga argument, ändå verkar inte motargumenten bita sig fast särskilt hårt – ”du har väl fem veckors semester, i praktiken sex veckor med ATF:en inräknad?” eller ”åtta timmars arbetsdag måste väl räcka, eller ville du hellre behålla 14 och jobba lördagar ..?”

Är det ett problem att de har samma fördelar ändå, utan att betala medlemsavgift? Möjligen. Den som väljer att stå utanför kan ju tro att de ändå får de kollektiva försäkringarna ”gratis”.

Och där behöver vi prata ännu mer på våra jobb. Hur länge till kan vi behålla och förbättra våra villkor om antalet medlemmar fortsätter att minska?

En del tror också att det är bättre att förhandla om lönen själv. Nja, skulle jag säga. I ett regelrätt lönesamtal är det naturligtvis så att man kan lägga fram sin sak, men det är ju enbart för att facket fortfarande har tyngd och man ännu får den avtalsenliga höjningen.

Företagen behöver inte förhandla med enskilda, och den dagen medlemsantalet sjunkit tillräckligt kan man glömma årliga löneförhöjningar. Och när vi når dit väljer de inte dig. De väljer den som gör ditt jobb billigare.

Jag har ett arbete jag trivs med i dag, jag kallar det dagjobb eftersom jag är konstnär vid sidan av. Mitt dagjobb ger mig möjlighet till utmaningar – ledande ventilationsmontör, skyddsombud, styrelseledamot i fackklubben och försäkringsinformatör.

Intressanta och mycket givande uppdrag, även på ett personligt plan. Och det finns en frihet i att ha ett dagjobb. Jag har inga egentliga krav på mig att sälja konst. Jag kan experimentera mig fram mer eller mindre utan press, även om jag självklart behöver täcka mina kostnader som enskild företagare också.

Det händer dock att jag känner mig kluven i dessa två roller. Jag lever nästan två parallella liv och behöver ha en känsla av utveckling i båda dessa liv. Och på något plan smälter roller och kunskaper ihop till den människa jag är.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

Jag arbetar nu på ett lite större företag än jag är van vid. Naturligtvis finns både för och nackdelar. Men fördelarna, för dem ska man väl helst lyfta fram, är möjligheter till utveckling. Möjligheter som inte existerar på de små företagen av olika skäl.

Få småföretagare bekostar en facklig utbildning överhuvudtaget och ett skyddsombud anses ofta vara någon som bara behöver ha sitt namn på ett papper. Om kollektivavtal finns kan det i värsta fall bara fungera som marknadsföring när man behöver nyanställa, enligt principen ”vi har det (men vi följer det inte)”.

Så en av fördelarna med ett större företag är alltså utbudet av fackliga utbildningar (får du chansen – börja utbilda dig!), men också att facket är starkare med ett större antal medlemmar.

Och, jag kan lova att om det funnits ett fackförbund för konstnärer vet jag många kollegor som inte tvekat att bli medlemmar. Kulturbranschens villkor ligger långt under de flesta andra.

Så med den erfarenheten kan jag med tyngd säga: Stanna kvar i ditt fackförbund! Det är fullständigt vansinne att släppa allt det som arbetarorganisationerna lyckats åstadkomma. Vi arbetare vill inte få det som konstnärer har det. Eller, kan du uppge ett enda rimligt skäl att som anställd arbetare lämna din enda möjlighet att påverka ditt arbete? arbete?

Jörgen (P) Karlsson, Karlstad
Konstnär/ledande ventilationsmontör och fackligt förtroendevald

Läs mer: Debatt | Opinion

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Bloggrubrik

Gör inte upp med Moderaterna

4

Människovärdet står på spel

LEDAREKortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

1

Arbetsrätten

”Lasutredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

4

Låt bli att luckra upp las

LEDAREAtt en försvagad anställningstrygghet skulle ge fler jobb är nyliberalt flum. Tvärtom ger ökad otrygghet rädda arbetstagare, sämre arbetsmiljö och fler konflikter.

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

DEBATTDärför blir förslaget en loska i ansiktet på föreningsrätten, skriver Gabriel Jöngren, ordförande i Pappers Avdelning 78.

1

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

”Inte ens i Grönköping skulle arbetsrätten behandlas så här”

KRÖNIKAI överenskommelsen med MP, C och L heter det att ”Arbetsrätten moderniseras.” Fel! Det är tvärtom – en föråldring till när demokratin motarbetades, skriver journalisten Jan Scherman.

5

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

DebattMed tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

2

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DEBATTJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Regionala skyddsombud

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

DEBATTFörra året dog nästa 50 arbetare på våra arbetsplatser och 130 000 anmälningar om skador lämnades in. Att då komma med förslag som sätter oss arbetare i en ännu sämre sits är förödande, skriver det regionala skyddsombudet Claes Thim.

2

”Skyddsombud behövs i kris”

KRÖNIKADet är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

1

”Sjukförsäkringen måste bli tryggare – nu!”

KRÖNIKAAlltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

4

”Bristerna i sjukförsäkringen måste åtgärdas – nu”

DebattVi kräver nu att regeringen går vidare med de utredningsförslag som tagits fram – annars riskerar ännu fler löntagare att kastas ut i fattigdom, skriver Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet i Stockholms län.

2

”Vuxenutbildningen kan rusta oss ur krisen”

DEBATTTillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

Nu måste vi skapa ett hållbart Sverige

LEDARE”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

2

”I stället för c-ordet – låt oss prata om sexkurvan”

KRÖNIKAVarje gång jag hör c-ordet nämnas på nyheterna tänker jag säga klitorisollon högt, skriver författare Anneli Jordahl.

Efter coronan

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

DEBATTArbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

KRÖNIKAKommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

DEBATTKlimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

DEBATTSverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetens­utveckling”

DebattHar verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

1

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

DEBATTVarför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

2
Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Regeringen behöver tillsätta en kriskommission”

debattFör att komma igenom krisen bör vi betrakta den som en ofrivillig längre industrisemester, skriver nationalekonomen Susanne Ackum.

2

”Petters och Saras död skapar inga rubriker”

KRÖNIKAPandemin har fått oss att verkligen bry oss om varandra. Bra! Samtidigt får det mig att tänka på en annan, ständigt bortglömd epidemi – drogdöden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Krisstöd

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

KRÖNIKAOm du skickar in en ansökan om a-kassa måste du på heder och samvete intyga att du verkligen är arbetslös. Precis som företag som söker krisstöd intygar att de är i en djup ekonomisk kris, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

1

”Vi måste kunna saker – på riktigt”

KRÖNIKADigitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt, skriver Peter Larsson.

Är det Tom Cruise som räddar oss?

KrönikaDet finns tid för tankar nu när verkligheten har blivit som en film, skriver Carl-Einar Häckner.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.