Industriarbetarnas tidning

Tuffa tider för tidningspapper

22 oktober, 2020

Skrivet av

Kristider Coronapandemin och digitaliseringen har slagit hårt mot tryckpappersindustrin. På Ortviken och Hylte riskerar nu uppemot 800 pappersarbetare att mista sina jobb.

Onsdagen den 26 augusti i år kommer Jan Öberg, ordförande på avdelning 16 Ortviken, aldrig att lyckas förtränga. Det var då, tidigt på morgonen, som skogsjätten SCA plötsligt meddelade att produktionen av tryckpapper vid det gamla Sundsvallsbruket ska läggas ned inom kort. Ett hårt slag mot hela kommunen.

Ekonomin bär sig inte längre, löd förklaringen. Efterfrågan på tryckpapper har sjunkit som en sten. Den sedan fler år pågående digitaliseringen – vilken påskyndats rejält av covid-19 – har helt enkelt inneburit att allt färre går till affären och köper tidningar i finare tryckpapper numera. Papper som satt bruk som SCA Ortviken på världskartan.

Medelåldern bland de anställda här på Ortviken är 49,5 år, och många undrar ju vad som ska hända med dem nu

Jan Öberg, ordförande på Ortviken.

I stället ska koncernen nu ställa om sin verksamhet på Ortviken och investera 1,45 miljarder kronor i massatillverkning. Massa avsedd för hygien- och förpackningsprodukter. CTMP, som det kallas. Vilket är hett efterfrågat. Till skillnad från fin-, bok- och tidningspapper.

Men en sådan framtida tillverkning kräver inte alls lika många anställda som vid brukets tre snart nedlagda tryckpappersmaskiner. Uppskattningsvis ett hundratal. Max. Förmodligen färre. Detta innebär alltså att 650 anställda på Ortviken, majoriteten Pappersmedlemmar, nu riskerar att förlora sina jobb.

Jan Öberg har haft bråda dagar. Dels i förhandlingarna med arbetsgivaren, dels i de många samtal som han haft med sina arbetskamrater. Oron är stor, berättar han.

– Medelåldern bland de anställda här på Ortviken är 49,5 år, och många undrar ju vad som ska hända med dem nu, säger han.

Jan Öberg blev inte särskilt förvånad när beskedet om nedläggning kom. Det hade han haft på känn länge, berättar han. Framför allt under våren, när pandemin skrämde nästan var och varannan potentiell lösnummerköpare från att över huvud taget gå ut. Bara i Europa ska efterfrågan på tryckpapper ha minskat med hela 35 procent under april och maj jämfört med samma period i fjol, enligt analytiker.

– Då blev vi otroligt drabbade, säger han. Så förvånad blev man inte, men det är självklart jättejobbigt.

Ortvikens papperbruk byggdes i mitten av 1950-talet, och har de senaste åren producerat cirka 775 000 ton per år. Själv började Jan Öberg arbeta på bruket den 14 april 1989.

– Tidigare hade jag en föreställning om att jag skulle gå i pension ganska snart. Och när jag gjorde det tänkte jag mig att jag skulle gå hem över den nya Sundsvallsbron och se hur det fortfarande rykte från bruket.

– Men nu blir det inte så.

Hyltebruk. Foto: Johann Selles.

Nästa tunga besked för svensk pappersindustri lät inte vänta på sig. Bara tre veckor senare, åttio mil sydväst om Ortviken, gick Stora Enso ut och berättade att man ska omorganisera i halländska Hylte och lägga ner en av sina två tidningspappersmaskiner. Ett beslut som innebär att ytterligare 140 pappersarbetare riskerar att förlora sina jobb.

Hyltes avdelningsordförande Esa Huttu säger att beskedet kom ”lite som en chock”, men att han i likhet med som sin fackkollega i norr, Jan Öberg, hade sina föraningar.

– Tidningspappersmarknaden har ju varit sjunkande i flera år, säger han. Dessutom fick man sig en tankeställare när Ortviken gick ut och meddelade att man skulle skära ner. Nu undrar man hur det ska gå för oss.

Förutom att skrota pappersmaskin PM3, som ska ske före årets slut, ska även företagets returpappersanläggning i Hylte stängas. För att öka lönsamheten är det i stället tänkt att bruket ska fokusera helt på termomekanisk massa.

Dagens Arbete har ringt runt till landets alla avdelningar, och den lägesbild som vi får tyder på att flera bruk kommer att få det svårt framöver. Framför allt sådana bruk som Ortviken och Hylte, som tillverkar fin-, bok- och/eller tidningspapper.

Den bilden bekräftas av Pappers utredare Conny Nilsson.

– Bruken med de mest effektiva maskinerna och den bästa logistiken kommer att bli kvar, är hans analys. Flera av dem är nog också lite underinvesterade.

Han fortsätter:

– Det skulle inte förvåna mig om ett par bruk försvinner framöver – om de inte lyckas konvertera till andra produkter.

En längre intervju med Conny Nilsson hittar du här.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

140 i Hylte kan förlora jobbet

140 i Hylte kan förlora jobbet

Stora Enso ska omorganisera och lägger då ner en tidningspappersmaskin i halländska Hylte.

Snabb omställning på Klippans bruk

Snabb omställning på Klippans bruk

Nordens äldsta bruk, Klippans, lade snabbt servetterna åt sidan för att ägna sig åt ett coronaanpassat pappersgöra.

Vi är på väg in i ett nytt läge

Vi är på väg in i ett nytt läge

När vi i Sverige skryter lite extra säger vi att vi är världsmästare i omställning, skriver Peter Larsson.

”M är inte för vanligt folk”

”Att göra fattiga människor fattigare är inte ett sätt att skapa ett tryggare Sverige”, skriver Jan Öberg, ordförande för Pappers Avdelning 16 i Ortviken.

Över 200 pappers­arbetare sjuka i covid-19

Över 200 pappers­arbetare sjuka i covid-19

Nästan alla massa- och pappersbruk i Sverige har haft en eller flera anställda som insjuknat i covid-19.
”Det var inte helt oväntat”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson, som själv drabbats av sjukdomen.

Stor besvikelse i Pappers avdelningar

Stor besvikelse i Pappers avdelningar

”Jag vill ge en saftig känga till dem som satte märket”, säger Claes Nöid på Fiskeby Board.

Conny Nilsson: Tryckpapperet drabbas hårdast

Coronapandemin har slagit hårt mot bruken som producerar fin-, bok-, och tidningspapper.

Noga planerat inför säkert stopp

Noga planerat inför säkert stopp

Underhållsstopp och coronapandemi betyder smittrisk. På Smurfit Kappa i Piteå planerades stoppet därför in i minsta detalj.

”Det är självklart jättejobbigt”

”Det är självklart jättejobbigt”

Pappers i Ortviken förhandlar nu med SCA-ledningen om hur nedläggningen ska gå till.

Tack alla kämpar – vi behöver er

Tack alla kämpar – vi behöver er

Kraften i vår organisation har stegrats, fler och fler har fått veta vad Pappers gör och vad vi står för. Engagemanget från UNG 2020 finns med oss till efter coronakrisen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.