Industriarbetarnas tidning

Tuffa tider för tidningspapper

22 oktober, 2020 - 08:00

Skrivet av

Kristider Coronapandemin och digitaliseringen har slagit hårt mot tryckpappersindustrin. På Ortviken och Hylte riskerar nu uppemot 800 pappersarbetare att mista sina jobb.

Onsdagen den 26 augusti i år kommer Jan Öberg, ordförande på avdelning 16 Ortviken, aldrig att lyckas förtränga. Det var då, tidigt på morgonen, som skogsjätten SCA plötsligt meddelade att produktionen av tryckpapper vid det gamla Sundsvallsbruket ska läggas ned inom kort. Ett hårt slag mot hela kommunen.

Ekonomin bär sig inte längre, löd förklaringen. Efterfrågan på tryckpapper har sjunkit som en sten. Den sedan fler år pågående digitaliseringen – vilken påskyndats rejält av covid-19 – har helt enkelt inneburit att allt färre går till affären och köper tidningar i finare tryckpapper numera. Papper som satt bruk som SCA Ortviken på världskartan.

Medelåldern bland de anställda här på Ortviken är 49,5 år, och många undrar ju vad som ska hända med dem nu

Jan Öberg, ordförande på Ortviken.

I stället ska koncernen nu ställa om sin verksamhet på Ortviken och investera 1,45 miljarder kronor i massatillverkning. Massa avsedd för hygien- och förpackningsprodukter. CTMP, som det kallas. Vilket är hett efterfrågat. Till skillnad från fin-, bok- och tidningspapper.

Men en sådan framtida tillverkning kräver inte alls lika många anställda som vid brukets tre snart nedlagda tryckpappersmaskiner. Uppskattningsvis ett hundratal. Max. Förmodligen färre. Detta innebär alltså att 650 anställda på Ortviken, majoriteten Pappersmedlemmar, nu riskerar att förlora sina jobb.

Jan Öberg har haft bråda dagar. Dels i förhandlingarna med arbetsgivaren, dels i de många samtal som han haft med sina arbetskamrater. Oron är stor, berättar han.

– Medelåldern bland de anställda här på Ortviken är 49,5 år, och många undrar ju vad som ska hända med dem nu, säger han.

Jan Öberg blev inte särskilt förvånad när beskedet om nedläggning kom. Det hade han haft på känn länge, berättar han. Framför allt under våren, när pandemin skrämde nästan var och varannan potentiell lösnummerköpare från att över huvud taget gå ut. Bara i Europa ska efterfrågan på tryckpapper ha minskat med hela 35 procent under april och maj jämfört med samma period i fjol, enligt analytiker.

– Då blev vi otroligt drabbade, säger han. Så förvånad blev man inte, men det är självklart jättejobbigt.

Ortvikens papperbruk byggdes i mitten av 1950-talet, och har de senaste åren producerat cirka 775 000 ton per år. Själv började Jan Öberg arbeta på bruket den 14 april 1989.

– Tidigare hade jag en föreställning om att jag skulle gå i pension ganska snart. Och när jag gjorde det tänkte jag mig att jag skulle gå hem över den nya Sundsvallsbron och se hur det fortfarande rykte från bruket.

– Men nu blir det inte så.

Hyltebruk. Foto: Johann Selles.

Nästa tunga besked för svensk pappersindustri lät inte vänta på sig. Bara tre veckor senare, åttio mil sydväst om Ortviken, gick Stora Enso ut och berättade att man ska omorganisera i halländska Hylte och lägga ner en av sina två tidningspappersmaskiner. Ett beslut som innebär att ytterligare 140 pappersarbetare riskerar att förlora sina jobb.

Hyltes avdelningsordförande Esa Huttu säger att beskedet kom ”lite som en chock”, men att han i likhet med som sin fackkollega i norr, Jan Öberg, hade sina föraningar.

– Tidningspappersmarknaden har ju varit sjunkande i flera år, säger han. Dessutom fick man sig en tankeställare när Ortviken gick ut och meddelade att man skulle skära ner. Nu undrar man hur det ska gå för oss.

Förutom att skrota pappersmaskin PM3, som ska ske före årets slut, ska även företagets returpappersanläggning i Hylte stängas. För att öka lönsamheten är det i stället tänkt att bruket ska fokusera helt på termomekanisk massa.

Dagens Arbete har ringt runt till landets alla avdelningar, och den lägesbild som vi får tyder på att flera bruk kommer att få det svårt framöver. Framför allt sådana bruk som Ortviken och Hylte, som tillverkar fin-, bok- och/eller tidningspapper.

Den bilden bekräftas av Pappers utredare Conny Nilsson.

– Bruken med de mest effektiva maskinerna och den bästa logistiken kommer att bli kvar, är hans analys. Flera av dem är nog också lite underinvesterade.

Han fortsätter:

– Det skulle inte förvåna mig om ett par bruk försvinner framöver – om de inte lyckas konvertera till andra produkter.

En längre intervju med Conny Nilsson hittar du här.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

En lång pappershistoria går i graven

En lång pappershistoria går i graven

På golvet i Ortviken händer inte mycket längre. Pappersmaskinerna har tystnat och nu står hundratals arbetare i Sundsvall utan arbete, då få läser pappers­tidningar numera.

Här inne finns sista maskinen för dagstidningspapper

Här inne finns sista maskinen för dagstidningspapper

Hur länge överlever det inhemska dagstidningspapperet? I dag finns bara en maskin kvar i Sverige som tillverkar det. DA har besökt Hylte.

140 i Hylte kan förlora jobbet

140 i Hylte kan förlora jobbet

Stora Enso ska omorganisera och lägger då ner en tidningspappersmaskin i halländska Hylte.

Tuffare tag på bruken igen

Tuffare tag på bruken igen

Den senaste coronavågen har tvingat massa- och pappersbruken att återigen införa hårdare regler och restriktioner.

Så är dagsformen för ditt bruk

Så är dagsformen för ditt bruk

Svenska pappersbruk och massabruk 2021. De som tillverkar finpapper är i farozonen. På kartong- och massabruken är det däremot goda tider. Dagens Arbete har kartlagt samtliga bruk efter deras ekonomiska förutsättningar. 

Pappers: Svårt att förhandla under pandemin

Pappers: Svårt att förhandla under pandemin

Att kommunicera digitalt har sina fördelar. Men i en förhandling vill man helst träffas face-to-face, inte via skärm, tycker Pappers förhandlare.

Pappers- och massaproduktionen läggs ner i Kvarnsveden

Pappers- och massaproduktionen läggs ner i Kvarnsveden

”En kalldusch för oss alla!” säger samordnande huvudskyddsombudet Jan Grundelius. 440 anställda på Kvarnsveden berörs.

24 sägs upp på Hylte bruk

24 sägs upp på Hylte bruk

”Man lider med dem som får gå hem”, säger Pappers avdelningsordförande Esa Huttu.

Snabb omställning på Klippans bruk

Snabb omställning på Klippans bruk

Nordens äldsta bruk, Klippans, lade snabbt servetterna åt sidan för att ägna sig åt ett coronaanpassat pappersgöra.

Vi är på väg in i ett nytt läge

Vi är på väg in i ett nytt läge

När vi i Sverige skryter lite extra säger vi att vi är världsmästare i omställning, skriver Peter Larsson.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Så vill justitie­ministern stoppa sprängdåden

Efter Dagens Arbetes granskning: Regeringen vill ändra lagen för att stoppa stölderna av byggdynamit som används i sprängdåden. 

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.