Industriarbetarnas tidning

Tuffa tider för tidningspapper

22 oktober, 2020 - 08:00

Skrivet av

Kristider Coronapandemin och digitaliseringen har slagit hårt mot tryckpappersindustrin. På Ortviken och Hylte riskerar nu uppemot 800 pappersarbetare att mista sina jobb.

Onsdagen den 26 augusti i år kommer Jan Öberg, ordförande på avdelning 16 Ortviken, aldrig att lyckas förtränga. Det var då, tidigt på morgonen, som skogsjätten SCA plötsligt meddelade att produktionen av tryckpapper vid det gamla Sundsvallsbruket ska läggas ned inom kort. Ett hårt slag mot hela kommunen.

Ekonomin bär sig inte längre, löd förklaringen. Efterfrågan på tryckpapper har sjunkit som en sten. Den sedan fler år pågående digitaliseringen – vilken påskyndats rejält av covid-19 – har helt enkelt inneburit att allt färre går till affären och köper tidningar i finare tryckpapper numera. Papper som satt bruk som SCA Ortviken på världskartan.

Medelåldern bland de anställda här på Ortviken är 49,5 år, och många undrar ju vad som ska hända med dem nu

Jan Öberg, ordförande på Ortviken.

I stället ska koncernen nu ställa om sin verksamhet på Ortviken och investera 1,45 miljarder kronor i massatillverkning. Massa avsedd för hygien- och förpackningsprodukter. CTMP, som det kallas. Vilket är hett efterfrågat. Till skillnad från fin-, bok- och tidningspapper.

Men en sådan framtida tillverkning kräver inte alls lika många anställda som vid brukets tre snart nedlagda tryckpappersmaskiner. Uppskattningsvis ett hundratal. Max. Förmodligen färre. Detta innebär alltså att 650 anställda på Ortviken, majoriteten Pappersmedlemmar, nu riskerar att förlora sina jobb.

Jan Öberg har haft bråda dagar. Dels i förhandlingarna med arbetsgivaren, dels i de många samtal som han haft med sina arbetskamrater. Oron är stor, berättar han.

– Medelåldern bland de anställda här på Ortviken är 49,5 år, och många undrar ju vad som ska hända med dem nu, säger han.

Jan Öberg blev inte särskilt förvånad när beskedet om nedläggning kom. Det hade han haft på känn länge, berättar han. Framför allt under våren, när pandemin skrämde nästan var och varannan potentiell lösnummerköpare från att över huvud taget gå ut. Bara i Europa ska efterfrågan på tryckpapper ha minskat med hela 35 procent under april och maj jämfört med samma period i fjol, enligt analytiker.

– Då blev vi otroligt drabbade, säger han. Så förvånad blev man inte, men det är självklart jättejobbigt.

Ortvikens papperbruk byggdes i mitten av 1950-talet, och har de senaste åren producerat cirka 775 000 ton per år. Själv började Jan Öberg arbeta på bruket den 14 april 1989.

– Tidigare hade jag en föreställning om att jag skulle gå i pension ganska snart. Och när jag gjorde det tänkte jag mig att jag skulle gå hem över den nya Sundsvallsbron och se hur det fortfarande rykte från bruket.

– Men nu blir det inte så.

Hyltebruk. Foto: Johann Selles.

Nästa tunga besked för svensk pappersindustri lät inte vänta på sig. Bara tre veckor senare, åttio mil sydväst om Ortviken, gick Stora Enso ut och berättade att man ska omorganisera i halländska Hylte och lägga ner en av sina två tidningspappersmaskiner. Ett beslut som innebär att ytterligare 140 pappersarbetare riskerar att förlora sina jobb.

Hyltes avdelningsordförande Esa Huttu säger att beskedet kom ”lite som en chock”, men att han i likhet med som sin fackkollega i norr, Jan Öberg, hade sina föraningar.

– Tidningspappersmarknaden har ju varit sjunkande i flera år, säger han. Dessutom fick man sig en tankeställare när Ortviken gick ut och meddelade att man skulle skära ner. Nu undrar man hur det ska gå för oss.

Förutom att skrota pappersmaskin PM3, som ska ske före årets slut, ska även företagets returpappersanläggning i Hylte stängas. För att öka lönsamheten är det i stället tänkt att bruket ska fokusera helt på termomekanisk massa.

Dagens Arbete har ringt runt till landets alla avdelningar, och den lägesbild som vi får tyder på att flera bruk kommer att få det svårt framöver. Framför allt sådana bruk som Ortviken och Hylte, som tillverkar fin-, bok- och/eller tidningspapper.

Den bilden bekräftas av Pappers utredare Conny Nilsson.

– Bruken med de mest effektiva maskinerna och den bästa logistiken kommer att bli kvar, är hans analys. Flera av dem är nog också lite underinvesterade.

Han fortsätter:

– Det skulle inte förvåna mig om ett par bruk försvinner framöver – om de inte lyckas konvertera till andra produkter.

En längre intervju med Conny Nilsson hittar du här.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

En lång pappershistoria går i graven

En lång pappershistoria går i graven

På golvet i Ortviken händer inte mycket längre. Pappersmaskinerna har tystnat och nu står hundratals arbetare i Sundsvall utan arbete, då få läser pappers­tidningar numera.

Här inne finns sista maskinen för dagstidningspapper

Här inne finns sista maskinen för dagstidningspapper

Hur länge överlever det inhemska dagstidningspapperet? I dag finns bara en maskin kvar i Sverige som tillverkar det. DA har besökt Hylte.

140 i Hylte kan förlora jobbet

140 i Hylte kan förlora jobbet

Stora Enso ska omorganisera och lägger då ner en tidningspappersmaskin i halländska Hylte.

Tuffare tag på bruken igen

Tuffare tag på bruken igen

Den senaste coronavågen har tvingat massa- och pappersbruken att återigen införa hårdare regler och restriktioner.

Så är dagsformen för ditt bruk

Så är dagsformen för ditt bruk

Svenska pappersbruk och massabruk 2021. De som tillverkar finpapper är i farozonen. På kartong- och massabruken är det däremot goda tider. Dagens Arbete har kartlagt samtliga bruk efter deras ekonomiska förutsättningar. 

Pappers: Svårt att förhandla under pandemin

Pappers: Svårt att förhandla under pandemin

Att kommunicera digitalt har sina fördelar. Men i en förhandling vill man helst träffas face-to-face, inte via skärm, tycker Pappers förhandlare.

Pappers- och massaproduktionen läggs ner i Kvarnsveden

Pappers- och massaproduktionen läggs ner i Kvarnsveden

”En kalldusch för oss alla!” säger samordnande huvudskyddsombudet Jan Grundelius. 440 anställda på Kvarnsveden berörs.

24 sägs upp på Hylte bruk

24 sägs upp på Hylte bruk

”Man lider med dem som får gå hem”, säger Pappers avdelningsordförande Esa Huttu.

Snabb omställning på Klippans bruk

Snabb omställning på Klippans bruk

Nordens äldsta bruk, Klippans, lade snabbt servetterna åt sidan för att ägna sig åt ett coronaanpassat pappersgöra.

Vi är på väg in i ett nytt läge

Vi är på väg in i ett nytt läge

När vi i Sverige skryter lite extra säger vi att vi är världsmästare i omställning, skriver Peter Larsson.

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.