Tuffa tider för tidningspapper

Kristider Coronapandemin och digitaliseringen har slagit hårt mot tryckpappersindustrin. På Ortviken och Hylte riskerar nu uppemot 800 pappersarbetare att mista sina jobb.

Onsdagen den 26 augusti i år kommer Jan Öberg, ordförande på avdelning 16 Ortviken, aldrig att lyckas förtränga. Det var då, tidigt på morgonen, som skogsjätten SCA plötsligt meddelade att produktionen av tryckpapper vid det gamla Sundsvallsbruket ska läggas ned inom kort. Ett hårt slag mot hela kommunen.

Ekonomin bär sig inte längre, löd förklaringen. Efterfrågan på tryckpapper har sjunkit som en sten. Den sedan fler år pågående digitaliseringen – vilken påskyndats rejält av covid-19 – har helt enkelt inneburit att allt färre går till affären och köper tidningar i finare tryckpapper numera. Papper som satt bruk som SCA Ortviken på världskartan.

Medelåldern bland de anställda här på Ortviken är 49,5 år, och många undrar ju vad som ska hända med dem nu

Jan Öberg, ordförande på Ortviken.

I stället ska koncernen nu ställa om sin verksamhet på Ortviken och investera 1,45 miljarder kronor i massatillverkning. Massa avsedd för hygien- och förpackningsprodukter. CTMP, som det kallas. Vilket är hett efterfrågat. Till skillnad från fin-, bok- och tidningspapper.

Men en sådan framtida tillverkning kräver inte alls lika många anställda som vid brukets tre snart nedlagda tryckpappersmaskiner. Uppskattningsvis ett hundratal. Max. Förmodligen färre. Detta innebär alltså att 650 anställda på Ortviken, majoriteten Pappersmedlemmar, nu riskerar att förlora sina jobb.

Jan Öberg har haft bråda dagar. Dels i förhandlingarna med arbetsgivaren, dels i de många samtal som han haft med sina arbetskamrater. Oron är stor, berättar han.

– Medelåldern bland de anställda här på Ortviken är 49,5 år, och många undrar ju vad som ska hända med dem nu, säger han.

Jan Öberg blev inte särskilt förvånad när beskedet om nedläggning kom. Det hade han haft på känn länge, berättar han. Framför allt under våren, när pandemin skrämde nästan var och varannan potentiell lösnummerköpare från att över huvud taget gå ut. Bara i Europa ska efterfrågan på tryckpapper ha minskat med hela 35 procent under april och maj jämfört med samma period i fjol, enligt analytiker.

– Då blev vi otroligt drabbade, säger han. Så förvånad blev man inte, men det är självklart jättejobbigt.

Ortvikens papperbruk byggdes i mitten av 1950-talet, och har de senaste åren producerat cirka 775 000 ton per år. Själv började Jan Öberg arbeta på bruket den 14 april 1989.

– Tidigare hade jag en föreställning om att jag skulle gå i pension ganska snart. Och när jag gjorde det tänkte jag mig att jag skulle gå hem över den nya Sundsvallsbron och se hur det fortfarande rykte från bruket.

– Men nu blir det inte så.

Nästa tunga besked för svensk pappersindustri lät inte vänta på sig. Bara tre veckor senare, åttio mil sydväst om Ortviken, gick Stora Enso ut och berättade att man ska omorganisera i halländska Hylte och lägga ner en av sina två tidningspappersmaskiner. Ett beslut som innebär att ytterligare 140 pappersarbetare riskerar att förlora sina jobb.

Hyltes avdelningsordförande Esa Huttu säger att beskedet kom ”lite som en chock”, men att han i likhet med som sin fackkollega i norr, Jan Öberg, hade sina föraningar.

– Tidningspappersmarknaden har ju varit sjunkande i flera år, säger han. Dessutom fick man sig en tankeställare när Ortviken gick ut och meddelade att man skulle skära ner. Nu undrar man hur det ska gå för oss.

Förutom att skrota pappersmaskin PM3, som ska ske före årets slut, ska även företagets returpappersanläggning i Hylte stängas. För att öka lönsamheten är det i stället tänkt att bruket ska fokusera helt på termomekanisk massa.

Dagens Arbete har ringt runt till landets alla avdelningar, och den lägesbild som vi får tyder på att flera bruk kommer att få det svårt framöver. Framför allt sådana bruk som Ortviken och Hylte, som tillverkar fin-, bok- och/eller tidningspapper.

Den bilden bekräftas av Pappers utredare Conny Nilsson.

– Bruken med de mest effektiva maskinerna och den bästa logistiken kommer att bli kvar, är hans analys. Flera av dem är nog också lite underinvesterade.

Han fortsätter:

– Det skulle inte förvåna mig om ett par bruk försvinner framöver – om de inte lyckas konvertera till andra produkter.

En längre intervju med Conny Nilsson hittar du här.