Industriarbetarnas tidning

De fixade tändstickorna

18 januari, 2021

Skrivet av

Arkivbilden Tändstickor hade alla på den här tiden. Och på Vänersborgs Tändsticksfabrik visste arbetarna hur stora stockar asp skulle göras om till små små stickor.

Keps skulle man ha, annars ansågs man oklädd. Helst mustasch också. Men framför allt skulle arbetarna vid Vänersborgs Tändsticksfabrik förstås ha yrkeskunnighet, veta hur man gör för att förvandla stora stockar asp till små små stickor med tändsats i ena ändorna.

Kanske hade de fru och barn som också arbetade på fabriken. Kvinnor och barn som arbetade lika många timmar som männen, men till mycket lägre lön naturligtvis. Ty så löd avtalen 1914, när orättvisor och fattigdom ännu var långt mer regel än undantag.

Men tändstickor hade alla. Rik som fattig. För det här var ju på den tiden då man inte bara kunde trycka på en knapp för att få lite ljus och värme i hemmen. Spisen, fotogenlampan, kaminen, juleljusen, kvällspipan – allt krävde sin lilla tändsticka.

Ja, stickan var efterfrågad och därför är det inte så konstigt att det fanns 18 tändsticksfabriker i landet, däribland här i Vänersborg med sina 600 anställda när de var som flest. Och den som tjänade mest på saken var den kända industrimannen Ivar Kreuger – även kallad ”Tändstickskungen”. Tills allting kraschade för honom.

1,6 miljoner

… så många tändsticksaskar tillverkades vid Vänersborgsfabriken en rekorddag 1929. Tre år senare, i augusti 1932, lades fabriken ner i efterverkningarna av Kreugerkraschen. Då hade fabriken funnits i 84 år.

1914

… var också året när första världskriget bröt ut och en annan svensk industriledare, Enoch Thulin, startade en flygplansfabrik i Landskrona.

Etiketterna

… på askarna var en viktig del i marknadsföringen. Askarna tillverkades av maskiner, som kvinnor hade i uppgift att passa. Även ifyllningen av stickor sköttes av maskiner, men om något gick sönder fick kvinnor och barn göra jobbet för hand.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Lastbilar ut –  strumpor in

Lastbilar ut –  strumpor in

Det är kortfrisyrens år 1929, på Malmö strumpfabrik.

Skift med tangenter

Skift med tangenter

I den gamla ”Halda-fabriken”, strax intill Mörrums­ån, började man tillverka skrivmaskiner redan 1896. 1959 exporterade man till långt över hundra länder.

Telefonen som skulle hålla i 40 år

Telefonen som skulle hålla i 40 år

Det är sommaren 1978 och
knapptelefonen Diavox har precis börjat serietillverkas vid LM Ericssons gamla fabrik på Ölandsgatan i Karlskrona.

Kost, logi – och jobb

Kost, logi – och jobb

Folkets hus i Skönsberg, Sundsvall 1951. Urhi Karlsson får sig en tallrik spenatsoppa serverad av Helga Rödén.

Kanonstaden

Kanonstaden

Gunnar Lindstedt jobbade fem år som smed i Bofors vapenfabrik på 1970-talet och drömde om ett nytt samhälle byggt på kommunismens idéer.

Det skulle va husvagn …

Det skulle va husvagn …

Året är 1956. Man hade tre veckors betald semester och den kunde gärna tillbringas på en gräsplätt under skinande sol med gasoltub, parasoll, husgeråd.

Arkivbilden: Full rulle i åttio år

Arkivbilden: Full rulle i åttio år

Timlönen vid Lilla Edets pappersbruk under det ekonomiska glansåret 1963 var 4,70 kronor.

Ordföranden som aldrig hann tillträda

Ordföranden som aldrig hann tillträda

Gunnar Andersson skulle bara göra ännu en utlandsresa innan han tog sig an arbetar­rörelsens finaste uppdrag: LO-ordförande.

Nödår, strejker, slit – och äventyr

Nödår, strejker, slit – och äventyr

Hur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

Gideon Hazard kunde knappast förutse vilken historisk betydelse han skulle spela när han krävde tre öre mer i timmen.

Opinion

I väntan på laddning halvvägs till Sunne

I väntan på laddning halvvägs till Sunne

Krönika På macken bland Teslas laddstolpar blir det svenska klassamhället synligt, skriver Anneli Jordahl.

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

Vi måste städa upp EU:s arbetsmarknad från skitföretagare som riskerar arbetarnas hälsa, skriver Europaparlamentarikern Johan Danielsson, S.

Bekämpa antisemitismen i den digitala världen

I förra veckan hölls Förintelsekonferensen i Malmö. Internationella politiska ledare lovade att aktivt bekämpa antisemitismen och rasismen som tyvärr växer runtom i Europa. Sveriges regering satsar nästan 100 miljoner i nästa års budget på denna angelägna kamp för människovärde och demokrati. Till den svenska regeringens satsningar hör bland annat fortsatt arbete med att bekämpa hatbrott […]

”Helheten i överenskommelsen är bra”

”Helheten i överenskommelsen är bra”

Vi ska ha en levande debatt, men det är den valda förbundsstyrelsen som svarar för verksamheten mellan kongresserna. Vårt uppdrag därifrån är att komma till rätta med otrygga anställningar, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

IF Metalls medlemmar bör, precis som journalistförbundets, få rösta om vi ska ansluta oss till las-överenskommelsen, skriver fem industriarbetare.

Högt spel om människors trygghet

Högt spel om människors trygghet

Pontus Georgsson: När till och med Arbetsdomstolen har farhågor om lagförslaget kring ett nytt anställningsskydd borde det vara självklart att ta till sig av kritiken innan besluten hastas fram.