Industriarbetarnas tidning

”Jag som kände mig så frisk”

27 januari, 2021

Skrivet av

Covid-19 Jenny Jansson hade inga symtom alls. Men hade hon inte tagit det säkra före det osäkra hade hon kunnat smitta ner hela Munkedal.

Jenny Jansson. Foto: Niklas Maupoix

Coronaviruset är lömskt. Helt oförutsägbart. Vissa dör av det, andra känner ingenting alls. Som Jenny Jansson, pappersarbetare och avdelningsordförande på Arctic Paper i Munkedal. Hon testade sig, diagnosticerades för covid-19, men kände sig inte ett dugg sjuk.

– Inte förrän efter någon vecka kände jag mig lite förkyld, säger hon.

Vem hon blev smittad av, det vet hon inte. Men med största sannolikhet blev hon det på Pappers förbundskontor i Stockholm i månadsskiftet oktober–november, mitt under avtalsrörelsens mest intensiva slutskede. Där och då skulle nämligen nästan alla – 13 av 15 – förr eller senare insjukna i covid-19. Inräknat förbundsordförande Pontus Georgsson.

På grund av smittorisken upplöstes därför mötet i förtid och Jenny åkte hem till Munkedal igen. Om hon var smittad visste hon inte, men eftersom vissa som hon hade träffat i Stockholm nu hade börjat må dåligt, bestämde hon sig för att isolera sig.

– Jag slängde till och med ut gubben när jag kom hem. Honom ville jag för allt i världen inte smitta, eftersom han jobbar inom äldreomsorgen.

Hundratals sjuka på pappersbruken

Nästan alla bruk har haft en eller flera anställda som insjuknat i covid-19 – från Stora Enso i Nymölla i söder till Billerud Korsnäs i Kalix i norr.

I december var siffran drygt 200 arbetare. Om de hade smittats på eller utanför arbetet är dock oklart.

Arbetsgivarna uppges ha gjort sitt bästa för att hålla smittan på avstånd. Till exempel spärrat av vissa enheter, infört hygienstationer, uppmanat de anställda att stanna hemma vid minsta symptom, med mera.

Jenny ringde sedan sin chef och frågade hur hon skulle göra. Kanske hon skulle bege till jobbet ändå. Hon kände sig ju lika frisk som vanligt.

– Då fick jag svaret: ”Nej, för sjutton kom inte hit. Jobba hemifrån!”

Vilket Jenny kan göra tack vare sina fackliga förtroendeuppdrag. Till skillnad från alla sina arbetskamrater inne på bruket.

– Nä, annars hade det inte gått. Köra truck, som jag gjorde tidigare, går ju knappast att göra hemma. Tyvärr.

Först efter någon vecka lyckades Jenny få en tid för provtagning på vårdcentralen, och två dagar senare kom beskedet: Positivt.

– Det märkliga var att det var först då, mer än en vecka senare, som jag hade börjat känna mig lite dålig.

Jenny förlorade luktsinnet och var lite rasslig i halsen i ett par dygn. Ungefär som man brukar känna sig när man har åkt på en lindrigare förkylning.
Men sjukare än så blev hon aldrig.

– Jag fick varken feber, hosta, andnöd eller något annat allvarligt. Tack och lov. Men samtidigt gjorde det mig faktiskt ännu mer rädd för coronan.

På vilket sätt?

– Att sjukdomen kan vara så mild, så oberäknelig. Själv blev jag bara lite småförkyld, medan andra kan dö av den.

Köra truck, som jag gjorde tidigare, går ju knappast att göra hemma. Tyvärr.

Jenny Jansson, avdelningsordförande.

– Och tänk så enkelt jag hade kunnat smitta andra – om jag inte hade testat mig och varit så försiktig som jag var. Jag som kände mig så frisk. Jag hade ju lika gärna ha gått till jobbet och i värsta fall smittat ner hela bruket.

Jenny har arbetat på Munkedals bruk sedan 2000. Bruket, som ligger i Bohuslän, har cirka 300 anställda och tillverkar obestruket papper, det vill säga lite finare bokpapper. I likhet med de flesta andra industrier hade Munkedal en dipp under våren och sommaren förra året, då man tillfälligt införde arbetstidsförkortning och samtidigt skruvade ner produktionen till cirka 60 procent. Sedan dess har Munkedal återhämtat sig och rullar på som vanligt igen.

Jenny är i dag helt återställd. 

Egen handsprit och lappar överallt

Så gjorde vi Jenny Jansson berättar vad Munkedal gjort för att stoppa
coronasmittan utanför grindarna.

Gjorde egen handsprit
– Det gick inte att få tag på när coronan kom, så då gjorde vi egen handsprit i labbet här på bruket. Av spolarvätska, tror jag. Jag vet inte om det var lagligt, men så gjorde vi!

Informerade överallt
– I början skrev vi ut informationslappar från Folkhälsomyndigheten, som vi satte upp överallt. Om vikten att hålla avstånd, tvätta händerna ofta, och så vidare. I dag har vi skärmar utplacerade med ständigt uppdaterad information.

Inget spärrades av
– Däremot infördes besöksförbud. Dessutom rekommenderas det sedan länge att man håller sig till sin egen avdelning, och inte rör sig mer än nödvändigt på bruket.

Det egna ansvaret
– Det är det viktigaste – att var och en är försiktig och tar sitt eget ansvar för att smittan inte sprider sig. Som jag gjorde.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Noga planerat inför säkert stopp

Noga planerat inför säkert stopp

Underhållsstopp och coronapandemi betyder smittrisk. På Smurfit Kappa i Piteå planerades stoppet därför in i minsta detalj.

Repstopp i gruvan mitt under coronakrisen

Repstopp i gruvan mitt under coronakrisen

Bajamajor till entreprenörerna. Dygnet-runt-arbete för att minska smittan. Zinkgruvan har reparationsstopp – mitt i coronatider. Hundra man extra befinner sig innanför grindarna.

Verktygen för att klara stress och oro

Verktygen för att klara stress och oro

Vi människor har fyra grundläggande strategier för att möta stress och oro. Psykologen Johan Bergstad om vikten av att välja rätt strategi till rätt tillfälle.

De växte under krisen

De växte under krisen

Hur går det egentligen till när man måste anställa eller hyra in personal under en pandemi? I värmländska Kil har de hittat svaren.

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Alla jobbar hemma, eller? Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek vill få en bredare bild av hur vi har det under pandemin. Därför efterlyser de fler berättelser från de som jobbar inom LO:s område.

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Dagens Arbete hörde av sig till tre av dem vi mötte under pandemins början. Vad har påverkat mest under coronaåret?

Distriktschefen: Cheferna behöver ses på kontoret

Distriktschefen: Cheferna behöver ses på kontoret

Cheferna behöver vara på kontoret, och ute hos kund. Distriktschefen Henrik Lundberg är tydlig på den punkten. Men när smittan spreds på Samhall i Göteborg skickades tjänstemännen hem i väntan på provsvaren.

Sjuka Samhall: Fackets roll

Samhallanställda känner sig svikna av facket

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”LO kan inte göra så jädra mycket”

”LO kan inte göra så jädra mycket”

Nu kommer krav på ett fack för Samhalls anställda, men LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson anser att det snarare är politikerna som måste ta ett större ansvar.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Skapa ett Samhallfack

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.