Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Pappers unga tar oss framåt

11 mars, 2021

Skrivet av

Krönika Vi måste alla se till att våra unga arbetskamrater får ta plats, att de engagerar sig – och inspirerar oss, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

Pontus Georgsson
Pontus Georgsson är förbundsordförande för Pappers.

Inflödet av nya medlemmar och förtroendevalda är avgörande för en levande fackförening. Massa- och pappersindustrin är mitt i en generationsväxling ute på arbetsplatserna och det innebär en omsättning även bland dem som har uppdrag för Pappers. Därför är Pappers UNG viktigt.

Förra året skulle vi ha genomfört en stor satsning på de unga, i samband med 100-årsjubiléet. Fokus framåt med erfarenhet av historien var målet.

En pandemi kom emellan och UNG-2020 blev inte av. Hundraårsjubileet är avklarat och nu är siktet inställt på 2022.

Men under projektets gång har jag mött fantastiska och intressanta unga människor. Som vill engagera sig för att göra sin arbetsplats bättre, för sig själv och arbetskamraterna. Unga som är nyfikna, unga som vill. Vi måste alla se till att våra unga arbetare ska få plats, och att de får ta plats. Att de ska vilja förändra.

Jag önskar också att deras nyfikenhet och idéer smittar av sig. Att färre tänker: ”det har alltid varit så här” och ”det har vi provat förr.”

Precis så ska det vara, och med rätt steg framåt så underhåller vi återväxten hela tiden.

Efter eventet nästa år kommer fler unga att vara medvetna om vad facket gör i allmänhet, och mer specifikt vad Pappers gör och står för. Förhoppningsvis kommer flera av dem att gå på sitt första medlemsmöte när de kommer tillbaka hem. Kanske tar de plats och kommer med idéer. Det ska kännas naturligt att vara med även på nästa möte. Det blir de nuvarande förtroendevaldas utmaning att se till.

Sara Wiinikka, projektledare för Pappers UNG som har varit med hela vägen, har sagt: ”Genom att fler unga har uppmärksammats har några med lång erfarenhet av fackliga uppdrag tagit ett steg tillbaka. Ibland kan det vara bra att backa och se på, lite från håll. Att backa för att få perspektiv är inte att retirera. Det krävs mod att vilja förändra och det ger krafter till att komma igen.”

Det är var och ens ansvar att göra sin arbetsplats bättre, men det är framför allt när vi gör det tillsammans som vi är starka och gör skillnad. De flesta av Pappers medlemmar trivs bra med sina jobb och sina arbetskamrater. De är yrkesstolta men deras arbete är inte till salu till vilket pris som helst. Alla vill bli uppskattade för sitt arbete och inte utnyttjas.

Alla som sedan länge redan är medlemmar och förtroendevalda är oerhört värdefulla i arbetet framåt. Erfarenhet och rutin kombinerat med nytänkande och förändringsvilja ger oss kraften, som gör att det fortsätter att vara självklart
för de flesta att vara medlemmar även i framtiden.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Den som inte rör sig sjunker

Den som inte rör sig sjunker

Den viktiga gröna omställningen kräver att facket är handlingskraftigt – och att vi vågar drömma om framtiden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Var lugn, återväxten är säkrad

är de unga engagerar sig i facket kommer hoppet om framtiden tillbaka, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Kunskap skyddar demokratin

Putins angrepp på Ukraina visar hur skör demokratin är. Vi behöver kunskap om hur den fungerar i praktiken, för att den ska stå stark, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Mångfaldens motsats är enfald

Mångfaldens motsats är enfald

Övertygad om detta ska jag fortsätta arbetet för hela kollektivets styrka, skriver Pontus Georgsson

Vi kräver mer makt över tiden

Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

De vill ha makt över din tid – igen

Jag kan inte låta bli att förvånas över arbetsgivarnas ovilja att ta oss på allvar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Vår framgång hänger på ditt stöd

Vår framgång hänger på ditt stöd

Att förhandla om avtal är en maktkamp och det går inte att vara neutral. Krasst uttryckt: den som inte är med i facket stöttar arbetsgivaren, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Fortsätt att ställa frågor och krav

Mika har ett stort hjärta som slår för alla och accepterar inte orättvisor. Hen är påläst och vet att vi tillsammans kan göra skillnad, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Vi växlar upp lönekraven

Vi växlar upp lönekraven

Vi kommer inte att hålla igen. Vi kommer att plocka ut de löneökningar som är möjliga. Varenda krona som arbetsgivarna kan betala, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.