Arbetsrätten På måndagen la regeringen fram vad de kallar ”den största reformen på svensk arbetsmarknad i modern tid.” Arbetsgivarna får bland annat fler undantag från turordningslistan – och arbetstagarna mer stöd för utbildning och omställning.

I december kom Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal överens om att se över anställningsskyddet och förbättra möjligheterna för kompetensutveckling. För att reda ut hur den nya arbetsrätten skulle se ut tillsattes inte en, utan tre utredningar. På måndagen presenterades resultatet av dem på en presskonferens.

– Den största reformen på svensk arbetsmarknad i modern tid, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark och betonar att förslagen som nu läggs fram ska ses som en helhet.

Undantagen från turordningslistan vid uppsägningar på grund av arbetsbrist utökas från dagens två personer, till tre – oavsett företagets storlek.

”Saklig grund” ersätts med ”sakliga skäl”, men arbetsgivaren måste även i fortsättningen erbjuda stödåtgärder och omplacering. Sakliga skäl kan, till exempel, handla om arbetsvägran eller andra allvarliga brott mot anställningsavtalet. Skulle en tvist om uppsägningen uppstå, behöver arbetsgivaren framöver inte betala lön medan den pågår.

– Det innebär att det blir mindre riskabelt för arbetsgivaren att anställa eftersom den inte riskerar att stå med en stor kostnad vid en felrekrytering, säger Martin Ådahl, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Centerpartiet.

Däremot föreslås en betydande höjning av skadeståndet vid felaktiga uppsägningar.

– Det ska bli billigare och lättare att göra rätt, men dyrare att göra fel, säger Martin Ådahl.

”Allmän visstid” ersätt med ”särskild visstid” och övergången till en tillsvidareanställning ska ske snabbare. Istället för dagens 24 månader, föreslås 12 månaders anställning för att personen ska bli tillsvidareanställd. Åtgärder för att motverka hyvling och stärka heltid som norm, föreslås också.

Inhyrda bemanningsanställda ska också ha möjlighet att bli anställda hos ett kundföretag som de har varit uthyrda till länge. Om den inhyrda har arbetat hos kundföretaget i minst 24 månader under en 36-månadsperiod, ska hen erbjudas en tillsvidareanställning. Alternativt ska kundföretaget betala en ersättning på två månadslöner.

En ny offentlig omställningsorganisation ska inrättas. Arbetstagare som i dag inte omfattas av kollektivavtal kommer via den få möjlighet att ta del av grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

– Omställningsstöd ges i dag till många som arbetar på arbetsplatser med kollektivavtal. Nu kommer även de som inte omfattas av kollektivavtal att kunna få ett sådant stöd, säger Eva Nordmark.

Dessutom föreslås ett nytt omställningsstudiestöd för att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden. Stödet kommer inte betalas ut för vilka studier som helst. Inga ”hobbystudier”, anmärkte Arman Teimouri, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Liberalerna.

– Det blir väsentligt enklare att utbilda sig mitt i livet tack vare ett studiestöd som för de allra flesta kommer att motsvara 80 procent av lönen. Motsvarande som mest ett helt års studier, säger Eva Nordmark.

Lagändringarna föreslås träda ikraft den 30 juni 2022. Men flera av förslagen är dispositiva, och kan alltså ersättas av andra bestämmelser i kollektivavtalen. När reformerna är fullt utbyggda 2026 beräknas de kosta staten cirka 11 miljarder per år.