Förvånansvärt lätt att sortera soporna rätt
Först vågade de inte ta bort den blandade soptunnan. Men källsorteringen i lunchrummet gick över förväntan. Nu sorteras minsta skräp på Hällingsjö Hus.
Industriarbetarnas tidning
16 augusti, 2021
Skrivet av Marie Edholm
Motorsport Femtio liter soppa för att köra 3,2 kilometer. Mikael Sandbergs motorintresse var inte direkt klimatsmart. Men nu har han byggt om till en renare motor på dragstern.
Ålder: 58 år.
Bor: Utanför Västerås.
Jobb: Ombudsman på IF Metall Mälardalen. Har bland annat jobbat med reläskydd till kärnkraftverk.
Vardagsbil: Kia, en elhybrid.
Hobbybil: Dragster, drygt 1 000 hk. Tävlar i Bracket/ET 7,49–6,00 sek, en tävlingsform där föraren själv sätter sin tid och ska köra så nära den som möjligt.
Motorintresset har funnits där sedan barnsben, men det var först för fyra år sedan som Mikael Sandberg började med dragracing. Då hade han kommit över chassit till sin dragster och byggt ihop motorn.
Drygt sju sekunder – så lång tid ska det ta honom att åka den 402 meter långa tävlingssträckan. På bara 1,12 sekunder är han uppe i 100 kilometer i timmen.
– Den första repan för säsongen är alltid lika otäck, säger han.
I början körde han på högoktanig bensin, den finaste racingsoppan som går att få. Men på bara en tävlingshelg med åtta starter slukade motorn femtio liter bränsle. Det blev dyrt och kändes inte helt bra med tanke på klimatet. Så han byggde om motorn för att kunna gå över till E85, ett bränsle som till 85 procent består av etanol.
– Jag ville också göra som ungdomarna, de är tokiga i etanol. De tänker att ska vi få köra i framtiden så måste vi göra något.
Det går inte åt mindre bränsle än förut, men det är åtminstone inte fossilt. Och jämfört med en vanlig bil så är koldioxidutsläppen betydligt lägre från
en dragster, enlig Mikael.
– En vanlig motor har i bästa fall en effekt på 26 till 27 procent. Den här kommer upp i mycket högre effekt. Utsläppen är renare.
Första ombygget blev dock inte helt lyckat. Med insprutning fick han inte ut mer än 800 hästkrafter, så han fick bygga om till kompressor i stället.
Nu har han över 1 000 hästar.
Egentligen skulle han vilja bygga om motorn ännu en gång. Att det inte funnits någon tävlingsklass för elfordon inom dragracing, har inte hindrat entusiaster i USA, Danmark och Finland från att utveckla el-dragsters och köra för hastighetsrekord utom tävlan. Det som stoppar Mikael Sandberg är kostnaden.
– Motorn skulle inte vara något problem, inte styrsystemet heller. Men batteriet. Det skulle kosta 350 000 kronor.
I takt med att elbilsutvecklingen går framåt ställer även motorsporten om. Sedan 2014 finns till exempel en E-klass
för Formel-1.
Förra året släppte Ford en prototyp för dragracing med mer än 1 400 hästkrafter, som körde tävlingssträckan (402 meter) på åtta sekunder.
Nästa år inför den amerikanska organisationen för dragracing (NHRA) en tävlingsklass för elbilar.
Att ställa om till el i en värld där motormuller och doften av högoktanigt bränsle smäller högt kan möta en del motstånd. Till och med övergången till etanol får Mikael pikar för ibland. Liksom att han kör en elhybrid till vardags. Men det struntar han i. Dels tycker han om att meka och utveckla saker. Dels är klimatfrågan en drivkraft.
– Vi kommer inte klara det här så många år till som vi kör på, säger han.
Det är inte bara i garaget han har skruvat för att ställa om. För tio år sedan installerade han en solfångare på tomten, som gott och väl värmer allt varmvatten familjen behöver från mars till oktober. På husets tak sitter dessutom nio sol-paneler, som snart ska kompletteras med ytterligare tolv.
Och han har inte helt släppt tanken på el till dragstern. Bara det löser sig med batteriet. Det där med att det ska dundra när bilarna trycker ifrån på starten tror han folk kommer släppa så småningom.
– Man vänjer sig. Vi kommer att anpassa oss till det också.
Har du också ställt om?
Hör av dig till me@da.se
Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.