Industriarbetarnas tidning

Renare racing och bättre samvete

16 augusti, 2021

Skrivet av

Motorsport Femtio liter soppa för att köra 3,2 kilometer. Mikael Sandbergs motorintresse var inte direkt klimatsmart. Men nu har han byggt om till en renare motor på dragstern.

Solpaneler på taket, en solfångare för varmvattnet, bergvärme till huset, en elhybrid för pendling och biobränsle i dragstern. Med flera små åtgärder har Mikael Sandberg försökt minska sitt klimatavtryck. Foto: David Lundmark.

Mikael Sandberg

Ålder: 58 år.
Bor: Utanför Västerås.
Jobb: Ombudsman på IF Metall Mälardalen. Har bland annat jobbat med reläskydd till kärnkraftverk.
Vardagsbil: Kia, en elhybrid.
Hobbybil: Dragster, drygt 1 000 hk. Tävlar i Bracket/ET 7,49–6,00 sek, en tävlingsform där föraren själv sätter sin tid och ska köra så nära den som möjligt.

Motorintresset har funnits där sedan barnsben, men det var först för fyra år sedan som Mikael Sandberg började med dragracing. Då hade han kommit över chassit till sin dragster och byggt ihop motorn.

Drygt sju sekunder – så lång tid ska det ta honom att åka den 402 meter långa tävlingssträckan. På bara 1,12 sekunder är han uppe i 100 kilometer i timmen.

– Den första repan för säsongen är alltid lika otäck, säger han.

I början körde han på högoktanig bensin, den finaste racingsoppan som går att få. Men på bara en tävlingshelg med åtta starter slukade motorn femtio liter bränsle. Det blev dyrt och kändes inte helt bra med tanke på klimatet. Så han byggde om motorn för att kunna gå över till E85, ett bränsle som till 85 procent består av etanol.

– Jag ville också göra som ungdomarna, de är tokiga i etanol. De tänker att ska vi få köra i framtiden så måste vi göra något.

Det går inte åt mindre bränsle än förut, men det är åtminstone inte fossilt. Och jämfört med en vanlig bil så är koldioxidutsläppen betydligt lägre från
en dragster, enlig Mikael.

– En vanlig motor har i bästa fall en effekt på 26 till 27 procent. Den här kommer upp i mycket högre effekt. Utsläppen är renare.

Första ombygget blev dock inte helt lyckat. Med insprutning fick han inte ut mer än 800 hästkrafter, så han fick bygga om till kompressor i stället.

Nu har han över 1 000 hästar.

Egentligen skulle han vilja bygga om motorn ännu en gång. Att det inte funnits någon tävlingsklass för elfordon inom dragracing, har inte hindrat entusiaster i USA, Danmark och Finland från att utveckla el-dragsters och köra för hastighetsrekord utom tävlan. Det som stoppar Mikael Sandberg är kostnaden.

– Motorn skulle inte vara något problem, inte styrsystemet heller. Men batteriet. Det skulle kosta 350 000 kronor.

Mikael Sandbergs bästa råd för omställning

  1. Gör lite grann i stället för allt eller inget.
  2. Se över elen hemma. Ha inte grejer på stand by.
  3. Cykla ibland i stället för att ta bilen.
  4. Handla på second hand.
  5. Ät mer grönsaker och lite mindre kött.
  6. Fråga dig själv – måste man åka utomlands varje år?

Tävlingsklass för elbilar nästa år

I takt med att elbilsutvecklingen går framåt ställer även motorsporten om. Sedan 2014 finns till exempel en E-klass
för Formel-1.

Förra året släppte Ford en prototyp för dragracing med mer än 1 400 hästkrafter, som körde tävlingssträckan (402 meter) på åtta sekunder.

Nästa år inför den amerikanska organisationen för dragracing (NHRA) en tävlingsklass för elbilar.

Att ställa om till el i en värld där motormuller och doften av högoktanigt bränsle smäller högt kan möta en del motstånd. Till och med övergången till etanol får Mikael pikar för ibland. Liksom att han kör en elhybrid till vardags. Men det struntar han i. Dels tycker han om att meka och utveckla saker. Dels är klimatfrågan en drivkraft.

– Vi kommer inte klara det här så många år till som vi kör på, säger han.

Det är inte bara i garaget han har skruvat för att ställa om. För tio år sedan installerade han en solfångare på tomten, som gott och väl värmer allt varmvatten familjen behöver från mars till oktober. På husets tak sitter dessutom nio sol-paneler, som snart ska kompletteras med ytterligare tolv.

Och han har inte helt släppt tanken på el till dragstern. Bara det löser sig med batteriet. Det där med att det ska dundra när bilarna trycker ifrån på starten tror han folk kommer släppa så småningom.  

– Man vänjer sig. Vi kommer att anpassa oss till det också.

tipsa oss!

Har du också ställt om?
Hör av dig till me@da.se

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

En chans att göra nya livsval

En chans att göra nya livsval

Ska klimatomställningen lyckas måste den vara socialt hållbar. Därför är vidareutbildning och omställningsstöd så viktigt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

I-ordet inte längre tabu

I-ordet inte längre tabu

PERSPEKTIV Industripolitiken är tillbaka. Men inte den gamla som försökte hålla skakiga företag under armarna. Utan en ny som handlar om grön och digital omställning. Och om din kompetensutveckling. Länge, länge var i-ordet bannlyst från den politiska debatten. Ett pestsmittat ord fördrivet ur den ekonomisk-politiska vokabulären. I dag är det annorlunda. Nu är inte i-ordet […]

Vi kan ställa krav på det vi producerar

Vi kan ställa krav på det vi producerar

30 års facit visar att vi inte kan överlåta klimatkrisen till politiker, företagsledare och en anonym marknad, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Här maxas fröna som ska ge mer skog

Här maxas fröna som ska ge mer skog

Industrin vill ha mer timmer, så skogen måste växa snabbare. Nära hundra års arbete ligger bakom de nya superplantorna.

Industri med framtid – och utmaningar

Industri med framtid – och utmaningar

Klimatfrågan är ibland obekväm att diskutera men läget är akut. Nu måste vi alla hjälpas åt, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Industrin kan rädda klimatet”

Svensk industri är på god väg att bli världs-ledande i klimatsmart produktion. Vi har en nyckelroll i vår tids stora ödesfråga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

När radion slutar funka

När radion slutar funka

Dom som dräper oss har en sedelbunt där hjärtat borde sitta, skriver sågverksarbetaren Stefan Eriksson.

Svensk industri för klimatets skull

Svensk industri för klimatets skull

Kombinationen av bra miljöpolitik med hårda utsläppskrav och industriell teknikutveckling är nyckeln till omställning, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Kolarbetarna slipper ta smällen i Spanien

Kolarbetarna slipper ta smällen i Spanien

Vem ska betala notan när industrin måste bli renare? Inte arbetarna, tycker spanska regeringen, som storsatsar på dem som förlorar jobben.

Lön & makt Podden om industriarbetarnas historia

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Harald Gatu och Anna Julius om industriarbetarnas historia. Avsnitt 1: Allt började på Hvilans gjuteri och mekaniska verkstad i Kristianstad.

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Lön & makt, avsnitt 2: Harald Gatu och Anna Julius om den längsta striden, metallstrejken 1945.

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Harald Gatu och Anna Julius om det glada 80-talet, som var allt annat än glatt för fackföreningsrörelsen.

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Harald Gatu och Anna Julius om övertidsblockaden som gav facket fördel efter 90-talskrisen.

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Harald Gatu och Anna Julius om striden om kollektivavtalet under finanskrisen.

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar en ny podd om industriarbetarnas historia. I Lön & makt lyfter Harald Gatu och Anna Julius fram fem viktiga årtal som format din lön och dina villkor i dag.