Industriarbetarnas tidning

Renare racing och bättre samvete

16 augusti, 2021

Skrivet av

Motorsport Femtio liter soppa för att köra 3,2 kilometer. Mikael Sandbergs motorintresse var inte direkt klimatsmart. Men nu har han byggt om till en renare motor på dragstern.

Solpaneler på taket, en solfångare för varmvattnet, bergvärme till huset, en elhybrid för pendling och biobränsle i dragstern. Med flera små åtgärder har Mikael Sandberg försökt minska sitt klimatavtryck. Foto: David Lundmark.

Mikael Sandberg

Ålder: 58 år.
Bor: Utanför Västerås.
Jobb: Ombudsman på IF Metall Mälardalen. Har bland annat jobbat med reläskydd till kärnkraftverk.
Vardagsbil: Kia, en elhybrid.
Hobbybil: Dragster, drygt 1 000 hk. Tävlar i Bracket/ET 7,49–6,00 sek, en tävlingsform där föraren själv sätter sin tid och ska köra så nära den som möjligt.

Motorintresset har funnits där sedan barnsben, men det var först för fyra år sedan som Mikael Sandberg började med dragracing. Då hade han kommit över chassit till sin dragster och byggt ihop motorn.

Drygt sju sekunder – så lång tid ska det ta honom att åka den 402 meter långa tävlingssträckan. På bara 1,12 sekunder är han uppe i 100 kilometer i timmen.

– Den första repan för säsongen är alltid lika otäck, säger han.

I början körde han på högoktanig bensin, den finaste racingsoppan som går att få. Men på bara en tävlingshelg med åtta starter slukade motorn femtio liter bränsle. Det blev dyrt och kändes inte helt bra med tanke på klimatet. Så han byggde om motorn för att kunna gå över till E85, ett bränsle som till 85 procent består av etanol.

– Jag ville också göra som ungdomarna, de är tokiga i etanol. De tänker att ska vi få köra i framtiden så måste vi göra något.

Det går inte åt mindre bränsle än förut, men det är åtminstone inte fossilt. Och jämfört med en vanlig bil så är koldioxidutsläppen betydligt lägre från
en dragster, enlig Mikael.

– En vanlig motor har i bästa fall en effekt på 26 till 27 procent. Den här kommer upp i mycket högre effekt. Utsläppen är renare.

Första ombygget blev dock inte helt lyckat. Med insprutning fick han inte ut mer än 800 hästkrafter, så han fick bygga om till kompressor i stället.

Nu har han över 1 000 hästar.

Egentligen skulle han vilja bygga om motorn ännu en gång. Att det inte funnits någon tävlingsklass för elfordon inom dragracing, har inte hindrat entusiaster i USA, Danmark och Finland från att utveckla el-dragsters och köra för hastighetsrekord utom tävlan. Det som stoppar Mikael Sandberg är kostnaden.

– Motorn skulle inte vara något problem, inte styrsystemet heller. Men batteriet. Det skulle kosta 350 000 kronor.

Mikael Sandbergs bästa råd för omställning

  1. Gör lite grann i stället för allt eller inget.
  2. Se över elen hemma. Ha inte grejer på stand by.
  3. Cykla ibland i stället för att ta bilen.
  4. Handla på second hand.
  5. Ät mer grönsaker och lite mindre kött.
  6. Fråga dig själv – måste man åka utomlands varje år?

Tävlingsklass för elbilar nästa år

I takt med att elbilsutvecklingen går framåt ställer även motorsporten om. Sedan 2014 finns till exempel en E-klass
för Formel-1.

Förra året släppte Ford en prototyp för dragracing med mer än 1 400 hästkrafter, som körde tävlingssträckan (402 meter) på åtta sekunder.

Nästa år inför den amerikanska organisationen för dragracing (NHRA) en tävlingsklass för elbilar.

Att ställa om till el i en värld där motormuller och doften av högoktanigt bränsle smäller högt kan möta en del motstånd. Till och med övergången till etanol får Mikael pikar för ibland. Liksom att han kör en elhybrid till vardags. Men det struntar han i. Dels tycker han om att meka och utveckla saker. Dels är klimatfrågan en drivkraft.

– Vi kommer inte klara det här så många år till som vi kör på, säger han.

Det är inte bara i garaget han har skruvat för att ställa om. För tio år sedan installerade han en solfångare på tomten, som gott och väl värmer allt varmvatten familjen behöver från mars till oktober. På husets tak sitter dessutom nio sol-paneler, som snart ska kompletteras med ytterligare tolv.

Och han har inte helt släppt tanken på el till dragstern. Bara det löser sig med batteriet. Det där med att det ska dundra när bilarna trycker ifrån på starten tror han folk kommer släppa så småningom.  

– Man vänjer sig. Vi kommer att anpassa oss till det också.

tipsa oss!

Har du också ställt om?
Hör av dig till me@da.se

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Därför får vi inte missa att ställa om

Därför får vi inte missa att ställa om

Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Populismen hotar klimatet och jobben

Populismen hotar klimatet och jobben

Sverige ska alltså bli sämst i EU-klassen. Det oroar både facken och företagen, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Grön politik ger motståndskraft

Grön politik ger motståndskraft

Om vi ska slippa slungas från den ena krisen till den andra behövs ett stabilt samhälle, skriver Kajsa Borgnäs.

En chans att göra nya livsval

En chans att göra nya livsval

Ska klimatomställningen lyckas måste den vara socialt hållbar. Därför är vidareutbildning och omställningsstöd så viktigt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

I-ordet inte längre tabu

I-ordet inte längre tabu

PERSPEKTIV Industripolitiken är tillbaka. Men inte den gamla som försökte hålla skakiga företag under armarna. Utan en ny som handlar om grön och digital omställning. Och om din kompetensutveckling. Länge, länge var i-ordet bannlyst från den politiska debatten. Ett pestsmittat ord fördrivet ur den ekonomisk-politiska vokabulären. I dag är det annorlunda. Nu är inte i-ordet […]

Vi kan ställa krav på det vi producerar

Vi kan ställa krav på det vi producerar

30 års facit visar att vi inte kan överlåta klimatkrisen till politiker, företagsledare och en anonym marknad, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Här maxas fröna som ska ge mer skog

Här maxas fröna som ska ge mer skog

Industrin vill ha mer timmer, så skogen måste växa snabbare. Nära hundra års arbete ligger bakom de nya superplantorna.

Industri med framtid – och utmaningar

Industri med framtid – och utmaningar

Klimatfrågan är ibland obekväm att diskutera men läget är akut. Nu måste vi alla hjälpas åt, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Industrin kan rädda klimatet”

Svensk industri är på god väg att bli världs-ledande i klimatsmart produktion. Vi har en nyckelroll i vår tids stora ödesfråga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.