Nu startar produktionen i Ortviken – 80 nya jobb på gång
Efter konkursen Snart full rulle med textilåtervinning i nygamla fabriken ”Glädjande”
Publicerad 2022-08-10, 08:45 Uppdaterad 2022-08-11, 10:37
Återvinning Först vågade de inte ta bort den blandade soptunnan. Men källsorteringen i lunchrummet gick över förväntan. Nu sorteras minsta skräp på Hällingsjö Hus.
Har du också ställt om?
Hör av dig till me@da.se
Mjölkkartonger, matrester, plastpåsar, servetter och konservburkar. Allt ner i samma soptunna.
Känns det bekant? Vi är så bra på att sortera våra sopor hemma, men hur ser det ut i lunchrummet på jobbet egentligen?
På Hällingsjö Hus utanför Göteborg ska allt som kommer in i lunchrummet – och inte äts upp – sorteras i något av de nya kärlen som har köpts in och märkts upp med prydliga skyltar.
– Barnen sorterar allt på förskolan, så varför skulle inte vi kunna göra det? frågar Mikael Olsson retoriskt.
Han är ordförande för fackklubben på husfabriken och har tillsammans med företagets ekonomi- och personalansvariga Camilla Valenzuela sett till att få ordning på källsorteringen.
Strax innan jul var alla kärl på plats.
Ärligt talat trodde de att det skulle bli en del inkörningsproblem. Att vissa saker skulle hamna lite fel.
– Eller att de skulle skita i det, bara öppna en soptunna och slänga allt. Men det gör de inte utan det blir fasen i mig hundra procent rätt, säger Mikael Olsson.
råmaterial framställdes av insamlade förpackningar och annat återvunnet material 2020.
matavfall som rötas till biogas minskar klimatutsläppen lika mycket som en kilometer bilåkning släpper ut. I snitt samlas 41 kilo matavfall per person in i Sverige per år.
Ett visst grupptryck kan det nog bero på, tror han.
– Säg att 30 till 40 procent håller på med det här hemma, då har de ju järnkoll på dem som inte lägger rätt. Alla blir som små poliser, skrockar han nöjt.
–Det är gôr-roligt. Jag tycker det är bra.
Ansvaret för köket roterar mellan de fyra produktionshallarna. Under sin köksvecka torkar man bord och andra ytor, håller mikrovågsugnar och kylskåp rena och plockar ur diskmaskinerna. Kanske ska ansvaret för att tömma sopkärlen också ligga på köksveckan, men än så länge är det Camilla med lite hjälp från Mikael som sköter det. Hårdplast och metallförpackningar fylls upp snabbast.
Men matrester blir det inga mängder av.
– Nej, det blir inte alls mycket. En påse i veckan kanske. På en restaurang blir det nog mycket, men här äter man upp det man har med sig i matlådan.
Det är mest bananskal, äppelskruttar och såna grejer eftersom vi har gratis frukt på jobbet.

Vid ett av borden har Robin Hedlen just avslutat sin måltid. Att behöva sortera sina lunchsopor på jobbet är jättebra tycker han.
– Jag sorterar hemma, men kanske inte så bra som här, erkänner han.
Det är plasten han kan slarva lite med hemma. Men här tvingas han få till även den. Eftersom det gått så bra finns det inte längre någon soptunna för blandat brännbart.
– Det är bara att inte vara lat, konstaterar Robin Hedlen.
Att få ordning på sorteringen hänger också ihop med företagets iso-certifiering. Allt avfall ska tas om hand rätt, även den förhållandevis lilla mängd som uppstår i köket. Egentligen är det inte så svårt, tycker Mikael Olsson.
– Bara det finns kärl för det så kommer alla människor att sortera. Men finns inget alternativ, ja då slängs ju allt i samma tunna.
Att återvinna förpackningar – i stället för att bryta ny järnmalm, fälla fler träd och pumpa upp mer olja – sparar energi och minskar påverkan på miljön. Tabellen visar ungefär hur mycket koldioxidutsläppen minskar för varje kilo återvunnen förpackning, vad det motsvarar i bilåkning och hur mycket varje svensk årligen i snitt bidrar med genom att sortera sina sopor.
Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.