Industriarbetarnas tidning

De flesta av Pappers avdelningar krymper

4 oktober, 2021

Skrivet av

Medlemstapp Under 2020 tappade Pappers ett par hundra medlemmar. Med en organisationsgrad på 94,8 procent har förbundet ändå en bra uppslutning. Men stora nedläggningar väntar.

I dagsläget står tre bruk – Ortviken, Kvarnsveden och Svanskog – inför stora förändringar. Kvarnsveden med 395 anställda och Svanskog med 22 anställda släcks ner helt. För en del av Ortvikens drygt 500 anställda står hoppet till en ny industrietablering på det gamla industriområdet.

Kort sagt, för Pappers väntar ett kommande medlemstapp på ytterligare uppemot 1 000 personer.

Av dagens 13 279 medlemmar är 11 164 män och 2 115 kvinnor (cirka 17 procent). Jämfört med många andra fackliga organisationer har Pappers starkt stöd i kollektivet.

Men det finns en del mörka moln på den fackliga himlen. De avdelningar där stödet är hundraprocentigt består enbart av små arbetsplatser typ Vaggeryd, Figeholm, Timsfors, Oppboga och Rockhammar.

På de större bruken är organisationsgraden i de flesta fall i det närmaste hundra, men det finns bruk där Pappers har svårt att attrahera de anställda. På Skärblacka valde exempelvis 90 anställda att inte vara med i Pappers. I Fiskeby 50, på Gruvön 44, i Karskär 42, Lilla Edet 36 och Karlsborg 26 anställda.

Sämst organisationsgrad bland avdelningarna finns i Mölnlycke (73,8 procent), Klippan (74,1), Jönköping (74,7) och Fiskeby (75,0).


Mikael Lilja, förste vice ordförande, Pappers. Foto: David Lundmark

Men Pappers ska vända trenden

Insats Nu ska trenden med sjunkande organisationsgrad vändas.
– Vi är inne i en inventeringsfas, säger Pappers förste vice ordförande Mikael Lilja.

I fjol tappade Pappers som förbund ett par hundra medlemmar. Men det beror mest på strukturella förändringar i branschen. Bruk läggs ner. Verksamheter rationaliseras.

– Sånt kan vi inte göra så mycket åt, menar Mikael Lilja. Annat än som förbund försöka vara med och påverka sånt som rör grundförutsättningarna för branschen. Typ skogs- transport- och energipolitiken.

Rent generellt tror han att ”fibrerna börjat komma i ropet igen” kopplat till klimatdebatten. Skogen har helt enkelt gjort comeback i flera olika sammanhang.

– Vi kommer att få en ny boom, det är jag helt säker på, säger han.

På många håll runt om i landet satsar bruken på att på olika sätt ta till vara gårdagens restprodukter och omsätta i nya produkter. Och där bruk bantas eller läggs ner flyttar nya in – ibland med kopplingar till den traditionella massa-och pappersindustrin.

Ett exempel är SCA:s nedläggning i Sundsvall, där företaget RenewCell flyttar in på gamla fabriksområdet och antagligen ärver en del av de friställda pappersmedlemmarna.

Vi kommer att få en ny boom, det är jag helt säker på.

Mikael Lilja, förste vice ordförande.

Att dessa per automatik blir fortsatta medlemmar i Pappers är inte självklart.

– Vi har pågående diskussioner med Metall om detta, som tyvärr slutat i oenighet. Frågan kommer nu att avgöras av LO.

– Vi upplever dock att den nya verksamheten är vårt avtalsområde och att vi organiserat den här typen av jobb i över hundra år.

Om de strukturella förändringarna är svåra att påverka, borde frågan om medlemskapet i Pappers vara lättare att hantera. Eller?

I Pappers har trenden varit fallande i många år. I dag är 94,8 procent av alla anställda inom Pappersindustrin med i Pappers.

Det är en siffra som troligtvis är unik i Sverige och även internationellt. Men Pappers är inte nöjda. Målsättningen är att klättra upp till 97,5 procent om tio år och 96 procent om fem år.

– Nu ska vi ta reda på varför en del medlemmar väljer att inte gå med i facket och sedan göra riktade insatser på de arbetsplatser där organisationsgraden är låg.

Den nedåtgående trenden har ju pågått i tjugo års tid, varför sker detta först nu?

– Tidigare låg ansvaret ute på avdelningarna. Men nu kliver förbundet in och avsätter personella resurser. Det är ingen lokal fråga längre om man så säger.

– Nu är vi inne i en inventeringsfas och sedan kommer en åtgärdsplan för varje bruk.

Mikael Lilja menar att den tiden är förbi då man av ohejdad vana röstade på (s), handlade på Coop och gick med i facket.

Det gäller också fackets glada dagar då en del arbetsgivare räckte fram två papper till den nyanställde att skriva på; anställningskontraktet och medlemskapet i facket.

– Den draghjälpen har vi inte längre.

Mikael Lilja menar att den vanligaste orsaken till att vissa inte är medlemmar helt enkelt är att man aldrig fått frågan.

Sedan finns det naturligtvis en uppsjö av argument som förbundet nu ska borra vidare i. Det kan handla om lokalt missnöje, eller missnöje med förbundet i stort, politiska skäl, att man ogillar Pappers koppling till LO och Socialdemokraterna.

– Det finns med andra ord inte bara en fråga som gör att folk ställer sig utanför.

Ett ännu bättre fotarbete i avdelningarna och några procent upp i medlemsantalet är målet. Men en hundraprocentig uppslutning runt Pappers, det tror inte ens Mikael Lilja på.

– Den är nog lika ouppnåelig som nollvisionen i trafiken.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Den som inte rör sig sjunker

Den som inte rör sig sjunker

Den viktiga gröna omställningen kräver att facket är handlingskraftigt – och att vi vågar drömma om framtiden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Därför är de så nöjda på Figeholm

Därför är de så nöjda på Figeholm

En förtroendevald ska informera, vara synlig och stå på sig gentemot arbetsgivaren. Och bäst på det är man i avdelning 86 Figeholm, visar en medlemsundersökning som Pappers låtit göra.

Kunskap skyddar demokratin

Putins angrepp på Ukraina visar hur skör demokratin är. Vi behöver kunskap om hur den fungerar i praktiken, för att den ska stå stark, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Pappers unga tar oss framåt

Pappers unga tar oss framåt

Vi måste alla se till att våra unga arbetskamrater får ta plats, att de engagerar sig – och inspirerar oss, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

Mångfaldens motsats är enfald

Övertygad om detta ska jag fortsätta arbetet för hela kollektivets styrka, skriver Pontus Georgsson

Färre industri­arbetare med i facket

För tredje året i rad minskar andelen industriarbetare som vill vara med i facket. Det visar en ny rapport gjord av tankesmedjan Arena Idé.

Vad kan ni göra bättre?

Vad kan ni göra bättre?

20-årsfirande DA låter företrädare för våra tre ägare reflektera bakåt och önska framåt.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Vi kräver mer makt över tiden

Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.