De flesta av Pappers avdelningar krymper

Medlemstapp Under 2020 tappade Pappers ett par hundra medlemmar. Med en organisationsgrad på 94,8 procent har förbundet ändå en bra uppslutning. Men stora nedläggningar väntar.

I dagsläget står tre bruk – Ortviken, Kvarnsveden och Svanskog – inför stora förändringar. Kvarnsveden med 395 anställda och Svanskog med 22 anställda släcks ner helt. För en del av Ortvikens drygt 500 anställda står hoppet till en ny industrietablering på det gamla industriområdet.

Kort sagt, för Pappers väntar ett kommande medlemstapp på ytterligare uppemot 1 000 personer.

Av dagens 13 279 medlemmar är 11 164 män och 2 115 kvinnor (cirka 17 procent). Jämfört med många andra fackliga organisationer har Pappers starkt stöd i kollektivet.

Men det finns en del mörka moln på den fackliga himlen. De avdelningar där stödet är hundraprocentigt består enbart av små arbetsplatser typ Vaggeryd, Figeholm, Timsfors, Oppboga och Rockhammar.

På de större bruken är organisationsgraden i de flesta fall i det närmaste hundra, men det finns bruk där Pappers har svårt att attrahera de anställda. På Skärblacka valde exempelvis 90 anställda att inte vara med i Pappers. I Fiskeby 50, på Gruvön 44, i Karskär 42, Lilla Edet 36 och Karlsborg 26 anställda.

Sämst organisationsgrad bland avdelningarna finns i Mölnlycke (73,8 procent), Klippan (74,1), Jönköping (74,7) och Fiskeby (75,0).

Men Pappers ska vända trenden

Insats Nu ska trenden med sjunkande organisationsgrad vändas.
– Vi är inne i en inventeringsfas, säger Pappers förste vice ordförande Mikael Lilja.

I fjol tappade Pappers som förbund ett par hundra medlemmar. Men det beror mest på strukturella förändringar i branschen. Bruk läggs ner. Verksamheter rationaliseras.

– Sånt kan vi inte göra så mycket åt, menar Mikael Lilja. Annat än som förbund försöka vara med och påverka sånt som rör grundförutsättningarna för branschen. Typ skogs- transport- och energipolitiken.

Rent generellt tror han att ”fibrerna börjat komma i ropet igen” kopplat till klimatdebatten. Skogen har helt enkelt gjort comeback i flera olika sammanhang.

– Vi kommer att få en ny boom, det är jag helt säker på, säger han.

På många håll runt om i landet satsar bruken på att på olika sätt ta till vara gårdagens restprodukter och omsätta i nya produkter. Och där bruk bantas eller läggs ner flyttar nya in – ibland med kopplingar till den traditionella massa-och pappersindustrin.

Ett exempel är SCA:s nedläggning i Sundsvall, där företaget RenewCell flyttar in på gamla fabriksområdet och antagligen ärver en del av de friställda pappersmedlemmarna.

Vi kommer att få en ny boom, det är jag helt säker på.

Mikael Lilja, förste vice ordförande.

Att dessa per automatik blir fortsatta medlemmar i Pappers är inte självklart.

– Vi har pågående diskussioner med Metall om detta, som tyvärr slutat i oenighet. Frågan kommer nu att avgöras av LO.

– Vi upplever dock att den nya verksamheten är vårt avtalsområde och att vi organiserat den här typen av jobb i över hundra år.

Om de strukturella förändringarna är svåra att påverka, borde frågan om medlemskapet i Pappers vara lättare att hantera. Eller?

I Pappers har trenden varit fallande i många år. I dag är 94,8 procent av alla anställda inom Pappersindustrin med i Pappers.

Det är en siffra som troligtvis är unik i Sverige och även internationellt. Men Pappers är inte nöjda. Målsättningen är att klättra upp till 97,5 procent om tio år och 96 procent om fem år.

– Nu ska vi ta reda på varför en del medlemmar väljer att inte gå med i facket och sedan göra riktade insatser på de arbetsplatser där organisationsgraden är låg.

Den nedåtgående trenden har ju pågått i tjugo års tid, varför sker detta först nu?

– Tidigare låg ansvaret ute på avdelningarna. Men nu kliver förbundet in och avsätter personella resurser. Det är ingen lokal fråga längre om man så säger.

– Nu är vi inne i en inventeringsfas och sedan kommer en åtgärdsplan för varje bruk.

Mikael Lilja menar att den tiden är förbi då man av ohejdad vana röstade på (s), handlade på Coop och gick med i facket.

Det gäller också fackets glada dagar då en del arbetsgivare räckte fram två papper till den nyanställde att skriva på; anställningskontraktet och medlemskapet i facket.

– Den draghjälpen har vi inte längre.

Mikael Lilja menar att den vanligaste orsaken till att vissa inte är medlemmar helt enkelt är att man aldrig fått frågan.

Sedan finns det naturligtvis en uppsjö av argument som förbundet nu ska borra vidare i. Det kan handla om lokalt missnöje, eller missnöje med förbundet i stort, politiska skäl, att man ogillar Pappers koppling till LO och Socialdemokraterna.

– Det finns med andra ord inte bara en fråga som gör att folk ställer sig utanför.

Ett ännu bättre fotarbete i avdelningarna och några procent upp i medlemsantalet är målet. Men en hundraprocentig uppslutning runt Pappers, det tror inte ens Mikael Lilja på.

– Den är nog lika ouppnåelig som nollvisionen i trafiken.