Industriarbetarnas tidning

De flesta av Pappers avdelningar krymper

4 oktober, 2021

Skrivet av

Medlemstapp Under 2020 tappade Pappers ett par hundra medlemmar. Med en organisationsgrad på 94,8 procent har förbundet ändå en bra uppslutning. Men stora nedläggningar väntar.

I dagsläget står tre bruk – Ortviken, Kvarnsveden och Svanskog – inför stora förändringar. Kvarnsveden med 395 anställda och Svanskog med 22 anställda släcks ner helt. För en del av Ortvikens drygt 500 anställda står hoppet till en ny industrietablering på det gamla industriområdet.

Kort sagt, för Pappers väntar ett kommande medlemstapp på ytterligare uppemot 1 000 personer.

Av dagens 13 279 medlemmar är 11 164 män och 2 115 kvinnor (cirka 17 procent). Jämfört med många andra fackliga organisationer har Pappers starkt stöd i kollektivet.

Men det finns en del mörka moln på den fackliga himlen. De avdelningar där stödet är hundraprocentigt består enbart av små arbetsplatser typ Vaggeryd, Figeholm, Timsfors, Oppboga och Rockhammar.

På de större bruken är organisationsgraden i de flesta fall i det närmaste hundra, men det finns bruk där Pappers har svårt att attrahera de anställda. På Skärblacka valde exempelvis 90 anställda att inte vara med i Pappers. I Fiskeby 50, på Gruvön 44, i Karskär 42, Lilla Edet 36 och Karlsborg 26 anställda.

Sämst organisationsgrad bland avdelningarna finns i Mölnlycke (73,8 procent), Klippan (74,1), Jönköping (74,7) och Fiskeby (75,0).


Mikael Lilja, förste vice ordförande, Pappers. Foto: David Lundmark

Men Pappers ska vända trenden

Insats Nu ska trenden med sjunkande organisationsgrad vändas.
– Vi är inne i en inventeringsfas, säger Pappers förste vice ordförande Mikael Lilja.

I fjol tappade Pappers som förbund ett par hundra medlemmar. Men det beror mest på strukturella förändringar i branschen. Bruk läggs ner. Verksamheter rationaliseras.

– Sånt kan vi inte göra så mycket åt, menar Mikael Lilja. Annat än som förbund försöka vara med och påverka sånt som rör grundförutsättningarna för branschen. Typ skogs- transport- och energipolitiken.

Rent generellt tror han att ”fibrerna börjat komma i ropet igen” kopplat till klimatdebatten. Skogen har helt enkelt gjort comeback i flera olika sammanhang.

– Vi kommer att få en ny boom, det är jag helt säker på, säger han.

På många håll runt om i landet satsar bruken på att på olika sätt ta till vara gårdagens restprodukter och omsätta i nya produkter. Och där bruk bantas eller läggs ner flyttar nya in – ibland med kopplingar till den traditionella massa-och pappersindustrin.

Ett exempel är SCA:s nedläggning i Sundsvall, där företaget RenewCell flyttar in på gamla fabriksområdet och antagligen ärver en del av de friställda pappersmedlemmarna.

Vi kommer att få en ny boom, det är jag helt säker på.

Mikael Lilja, förste vice ordförande.

Att dessa per automatik blir fortsatta medlemmar i Pappers är inte självklart.

– Vi har pågående diskussioner med Metall om detta, som tyvärr slutat i oenighet. Frågan kommer nu att avgöras av LO.

– Vi upplever dock att den nya verksamheten är vårt avtalsområde och att vi organiserat den här typen av jobb i över hundra år.

Om de strukturella förändringarna är svåra att påverka, borde frågan om medlemskapet i Pappers vara lättare att hantera. Eller?

I Pappers har trenden varit fallande i många år. I dag är 94,8 procent av alla anställda inom Pappersindustrin med i Pappers.

Det är en siffra som troligtvis är unik i Sverige och även internationellt. Men Pappers är inte nöjda. Målsättningen är att klättra upp till 97,5 procent om tio år och 96 procent om fem år.

– Nu ska vi ta reda på varför en del medlemmar väljer att inte gå med i facket och sedan göra riktade insatser på de arbetsplatser där organisationsgraden är låg.

Den nedåtgående trenden har ju pågått i tjugo års tid, varför sker detta först nu?

– Tidigare låg ansvaret ute på avdelningarna. Men nu kliver förbundet in och avsätter personella resurser. Det är ingen lokal fråga längre om man så säger.

– Nu är vi inne i en inventeringsfas och sedan kommer en åtgärdsplan för varje bruk.

Mikael Lilja menar att den tiden är förbi då man av ohejdad vana röstade på (s), handlade på Coop och gick med i facket.

Det gäller också fackets glada dagar då en del arbetsgivare räckte fram två papper till den nyanställde att skriva på; anställningskontraktet och medlemskapet i facket.

– Den draghjälpen har vi inte längre.

Mikael Lilja menar att den vanligaste orsaken till att vissa inte är medlemmar helt enkelt är att man aldrig fått frågan.

Sedan finns det naturligtvis en uppsjö av argument som förbundet nu ska borra vidare i. Det kan handla om lokalt missnöje, eller missnöje med förbundet i stort, politiska skäl, att man ogillar Pappers koppling till LO och Socialdemokraterna.

– Det finns med andra ord inte bara en fråga som gör att folk ställer sig utanför.

Ett ännu bättre fotarbete i avdelningarna och några procent upp i medlemsantalet är målet. Men en hundraprocentig uppslutning runt Pappers, det tror inte ens Mikael Lilja på.

– Den är nog lika ouppnåelig som nollvisionen i trafiken.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

”Naivt att tro att facken kan vara opolitiska”

”Naivt att tro att facken kan vara opolitiska”

Facken behöver vänsterpolitik precis som arbetsgivarna pumpar in pengar till högerpartier, skriver Pappers första vice ordförande Mikael Lilja.

”Många ser inte vad som gjorts genom åren”

”Många ser inte vad som gjorts genom åren”

Det är inte bara inom Pappers som allt fler ifrågasätter fackets nytta. Så vad har facket egentligen åstadkommit och varför är det värt att betala avgiften?

Pappers tappar medlemmar

Pappers tappar medlemmar

Pappers företrädare: Ett fackligt medlemstapp kan snabbt omsättas i minskad facklig styrka.

Därför väljer han bort facket – just nu

Därför väljer han bort facket – just nu

Alla är inte med i facket. August Wieser till exempel, en av DA:s mest omskrivna pappersarbetare någonsin. Men nu överväger han att bli det – om några år.

Traditionell trygghet är trendigt

Traditionell trygghet är trendigt

Vår fackliga gemenskap är gammal, men den är precis lika framåtblickande som den produktutveckling vi jobbar med, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Tillsammans gör vi en stor insats

Du som är med i facket gör en viktig insats för hela samhället. Berätta det – och bjud in dina arbetskamrater som ännu inte är med, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Den som inte rör sig sjunker

Den viktiga gröna omställningen kräver att facket är handlingskraftigt – och att vi vågar drömma om framtiden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Därför är de så nöjda på Figeholm

Därför är de så nöjda på Figeholm

En förtroendevald ska informera, vara synlig och stå på sig gentemot arbetsgivaren. Och bäst på det är man i avdelning 86 Figeholm, visar en medlemsundersökning som Pappers låtit göra.

Kunskap skyddar demokratin

Putins angrepp på Ukraina visar hur skör demokratin är. Vi behöver kunskap om hur den fungerar i praktiken, för att den ska stå stark, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Pappers unga tar oss framåt

Pappers unga tar oss framåt

Vi måste alla se till att våra unga arbetskamrater får ta plats, att de engagerar sig – och inspirerar oss, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

När Dagens Arbete vill ställa frågor om sprängdåden till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.