Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Ångesten fäster när det blir tyst

3 november, 2021

Skrivet av

Krönika Jag har lärt mig att godta mina regelbundna depressioner och parera dem genom att knarka musik.

Carl Linnaeus är musikjournalist, författare och förläggare.

Jag spisar vinyl. Lyfter av Necrophobics senaste lp för att varsamt placera en gammal gospelplatta med Elvis på skivspelarmattan. Min son kommer hem med sin bästis och jag hör hur hon frågar varför hans pappa alltid lyssnar på musik.

Frågan är så abstrakt att jag har svårt att bearbeta den. Har inte alla jämt på stereon? Den halvautomatiska pickuparmen lyfts upp, backar tillbaka under mekaniskt gnissel och placerar sig i startposition med ett klick. Jag börjar fundera. Jag gör lätt det när det är tyst. Och där i ligger svaret.

I stort sett hela mitt liv har jag haft ett getingbo av ångest i bröstet. Så fort jag blev myndig började jag självmedicinera för att kväva vad det nu var som slet itu mig på insidan. Det var bara då som ett lugn lade sig. Jag kände mig bedövad. Och normal. Jag fungerade.

Det var en kortvarig lösning på ett långvarigt problem. Till slut kraschade jag. Gick i terapi. Psykiatrikern gav min åkomma ett namn: GAD. Generalised Anxiety Disorder. Generaliserat ångestsyndrom. Ett förenklat namn som bagatelliserar åkomman.

Jag började äta antidepp. Olika doser. Olika kombinationer. Det fungerade en månad, kanske två. Sedan slutade det att ge effekt. Jag testade andra sorter. Nya kombinationer. Det fungerade en månad, kanske två. Play, stop, rewind i en ändlös loop. Dödfött.

Nu har det gått många år sedan jag slutade medicinera. Ingenting tog. Jag var tvungen att lära mig att acceptera mitt mörker och leva med den periodvisa hjärtklappningen, de korta andetagen, yrseln och kallsvettningarna. Jag godtar min sociala fobi och mina regelbundna depressioner, för jag har lärt mig att åtminstone parera min ångest. Jag vet att det är i tystnaden den får fäste. Därför knarkar jag musik. Det är mitt ångestdämpande, mitt benzo. När jag lyssnar häller jag ner alla tankar i musiken. Ingenting annat existerar. Fokus skiftar. Jag koncentrerar mig på musiken. Jag kliver in i den. Jag finns i den.

Genom åren har jag intervjuat hundratals och åter hundratals av rockmusiker. De flesta bär på sina kors. Jag upphör aldrig förvånas över att var och varannan är deprimerad, har ångest, borderline eller bipolaritet. Många har asperger, adhd eller andra bokstavskombinationer. Musiken är vårt sätt att få ut skriket inom oss, att stilla klorna som klöser inuti bröstet. Den är livsviktig.

Nu har restriktionerna lättat. Kulturen lever igen. Jag hänger på mig basgitarren och ställer mig på scenen med mitt punkband. Försöker sätta alla downstrokes så stramt som möjligt ihop med trummisens hi hat-slag. Målet är att vara tajtare än Ramones. Jag får inte glömma att sätta synkopen ut ur sista refrängen. Det går undan. Det finns ingen tid till att känna inåt. För en stund blir det stilla i getingboet.

2 kommentarer till “Ångesten fäster när det blir tyst

  • Här är du något på spåret som jag själv funderar mycket på. Men jag vill vända på det. Vi musiker har adhd, asperger mm för att vi ska erbjuda de bokstavslösa musik och konst. Ångest, stress och psykisk ohälsa är naturens obarmhärtiga verktyg för att knuffa en människa i den riktning som naturen kräver. Vi som är tyngda under dessa diagnoser är utsedda att skapa färg och harmoni för den stora massan som inte kan skapa det själva. Det gäller egentligen alla uppfinningar. Utan Autism inget penicillin. Vem utom en autist orkar undersöka samma parameter i år för att komma fram till resultat. Samma gäller sologitarrspel. Vem utom en autist skulle öva samma 7 toner i en skala under ett helt liv för att uppnå perfektion. Utan ADHD så skulle vi musiker inte riskera all trygghet för att sätta sig oss i en turnébuss och åka världen runt i hopp om uppmärksamhet från en publik. Vi är ett myrsamhälle eller en bikupa. Vi har olika uppgifter. Musikerna ska underlätta för de bokstavslösa och vår motor är ångesten. Mvh / Sebastian, Necrophobic

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Vi har så mycket vrede inom oss

Vi har så mycket vrede inom oss

Jag och min kompis gjorde en pakt. Vi måste hjälpa oss själva så vi kan hjälpa varandra, skriver musikern och tidigare gruvarbetaren Johan Airijoki.

Flykten från nuet borde få ett slut

Flykten från nuet borde få ett slut

Jag kanske aldrig växer upp helt, men det är dags att glänta på dörren till det verkliga livet, skriver frilansskribenten Carl Linnaeus.

Konsten jag älskar finns nu i sprithyllan

Att sälja bärs med fräsiga flasketiketter är det nya svarta, skriver musikjournalisten Carl Linnaeus.

Jag är gjord för att älska (allt av) Kiss

Trots att jag är en bitter jävel klarar jag inte ens av att hata bandets största hit, skriver Carl Linnaeus.

Även hårdrockare tappar sitt svall

Carl Linnaeus: Tack vare Lars är det inte längre fult att åldras som hårdrockare.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

Varje samtal kan vara det sista

Det är ingen slump att det heter death metal, skriver Carl Linnaeus.

Vilka krav ska man ställa på den som inte orkar leva?

Vilka krav ska man ställa på den som inte orkar leva?

”Vi tog inte ansvar för Aref eller Ali, utan de dog, Morgan Johansson”, skriver Elisabet Rundqvist.

”Inte konstigt att vi är rädda – vi är ju människor”

”Inte konstigt att vi är rädda – vi är ju människor”

Kanske kan våra inre känslostormar peka oss i en ny riktning, skriver Daniel Mathisen.

Jag blir ledsen när mystiken är borta

När tuffa rockband går från gåtfull image till spel på en ostgitarr, skriver Carl Linnaeus.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Att vara stötdämparen i systemet

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?