Industriarbetarnas tidning

Ovan jord på äldre dar

30 mars, 2022

Skrivet av

Åtvidaberg, 1899.Tretton arbetskamrater vid Bersbo koppargruva poserar framför en kamera för troligtvis första gången. Och kanske sista.

Ja, de är gamla nu, och ingen av dem jobbar under jord längre. Numera får de i stället stå ute på gruvbacken och sortera det som kommer upp ur gruvan. Malmskrädning, som det kallas. Ett jobb där även barn deltar.

Sannolikt gjorde de det själva när de var barn, ögonblicket efter att de hade konfirmerats. Ty de är alla gruvarbetarsöner, gubbarna. Härifrån trakten. Som 72-årige Anders Jakobsson, till exempel, han som sitter som nummer tre från vänster i nedre raden.

Anders och hans hustru, gruvarbetardottern Gretha Charlotta, hade fått tio barn genom åren. Men två av dem dog redan som spädbarn, och tre av dem hade utvandrat till Amerika långt innan den här bilden togs. Även yngste sonen Axel var borta. Han dog på midsommarafton 1893 – efter ett fall i gruvan.

Källa: Föreningen Brukskultur Åtvidaberg brukskultur.se

Koppargruvan …

… i Bersbo hade sin storhetstid under mitten av 1800-talet. År 1899 hade malmen dock börjat ta slut, varför ägaren Theodor Adelsvärd bestämde sig för att satsa på en kontorsmöbelfabrik i stället. Vilket senare blev industrikoncernen Facit AB.

Det är skam det är fläck på Sveriges banér, att medborgarrätt heter pengar.

Ja, han diktade så – Verner von Heidenstam – apropå kravet på inkomst för att få rösta. I Svenska Dagbladet, på valdagen till andrakammaren 1899.

1899 …

… var också året då gemet uppfanns, när Kooperativa förbundet bildades och när konstnären Carl Larsson gav ut Ett hem – en bok med inledande text och 24 akvareller från Sundborn. Ögongodis för dåtidens inredningsintresserade.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Passar som gjutet

Passar som gjutet

Hett arbete. Hackås, Jämtland, en juli­dag 1983. Det är sommar. Om det är varmt ute förtäljer inte bilden, men inn­e på Hackås Precisionsgjuteri – i gjuteriet­s hjärta – torde det vara det. Där står i alla fall Bert Olsson och häller flera hundra grader hett och smält aluminium i gipsformar medan kollegan Mikael Eriksson hämtar […]

När kungen gjorde finpapper i Lessebo

När kungen gjorde finpapper i Lessebo

Lessebo, Småland, en tidig aprildag 1978. Sveriges kung, 31-årige Carl XVI Gustaf, får lära sig konsten att göra papper på traditionellt gammalt vis.

Ger järnet för järnet

Ger järnet för järnet

För gruvarbetarna som borrar efter järn ner­e i Tuolluvaara gruva utanför Kirun­a innebär ju tiden på dygnet ingen egentli­g skillnad.

Tick tack, tick tack …

Tick tack, tick tack …

Vi tar oss tillbaka till när en klocka var något att hala upp från västfickan och visa att man hade koll på både tiden och det senaste i statusväg.

Hatten av för hatten!

Hatten av för hatten!

Lindbergs hattfabrik var en gång i tiden en av de större arbetsplatserna i Örebro. En fabrik med en speciell doft, minns Anita König.

Det dagas på Orrefors

Det dagas på Orrefors

Orrefors glasbruk var nära att gå i konkurs en gång. Men då kom plötsligt en mångmiljonorder – från diktatorn Saddam Hussein.

Frimärken på rull i miljonupplaga

Frimärken på rull i miljonupplaga

Klippans pappersbruk i Skåne har tillverkat allsköns saker genom åren. Som den här 4 000 meter långa pappersrullen – specialtillverkad och redo att härmed bli frimärken.

Någonstans i Sverige

Någonstans i Sverige

1942 pågick ett intensivt arbete på Saabs fabriker med att få fram alla bomb- och spaningsplan som Flygvapnet beställt.

Kaross för en hel busslast

Kaross för en hel busslast

Höglunds förstod i tid att bussen hade ljusare framtid än häst och vagn.

Varde juleljus

Varde juleljus

Liljeholmens stearinfabrik i Danvikstull på Södermalm i Stockholm, 1926. De största julljusen måste hängas upp då de ska poleras.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Så vill justitie­ministern stoppa sprängdåden

Efter Dagens Arbetes granskning: Regeringen vill ändra lagen för att stoppa stölderna av byggdynamit som används i sprängdåden. 

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Richard ville hjälpa till – blev misstänkt för brott

Bergsprängaren Richard Bredin hjälpte en vän att frakta bort dynamit.
Han tyckte att han gjorde samhället säkrare. Men Polisen trodde han var kriminell.