Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

Du är också en del av företaget

11 maj, 2022

Skrivet av Emma Eriksson

Debatt Det gynnar inte det fackliga arbetet att vi blandar ihop konflikten som kan finnas mellan arbetsgivaren och oss anställda med att vi skulle ha en konflikt mot själva företaget, skriver Emma Eriksson på Hydro Extrusion i Vetlanda.

Om skribenten:

Emma Eriksson är packoperatör Hydro Extrusion i Vetlanda och organisationsansvarig IF Metall Höglandet.

Vill du svara på Emma Erikssons debattinlägg, mejla till Janna Ayres på ja@da.se

Jag har varit förtroendevald i snart 11år och det är allt för ofta jag hör meningen: ”Facket mot företaget” eller ”Vi arbetare och företaget”.

Då tänker jag: vilka är företaget?

Ett företag består av både arbetsgivare och arbetare.

När vi säger ”Facket mot företaget” så säger vi emot oss själva. Så länge vi väljer att uttala oss så så kommer det alltid finnas en spricka mellan oss. Då kommer det alltid vara ”de mot oss”.

Företaget består av alla som är anställda. Det vill säga inte bara chefer, HR eller VD. Om vi ska kunna fungera så behövs alla delar, alla anställda, oavsett positioner. Som förtroende och fackligt engagerad kan jag inte låta bli att bli lite smått upprörd när jag hör annat.

I mina ögon och i min värld så jobbar vi ju för samma sak, att driva företaget framåt. Arbetsgivaren ser till att sköta om personalen, ta in folk där det behövs och att saker rullar på, medan facket ser till att det inte blir några fel för den anställde eller inhyrda, och att arbetsplatsen har en bra miljö.

Genom att jobba för det, med ömsesidig respekt får våra olika roller, kan vi bygga ett bra och starkt företag i längden. Samarbetet skapar ett företag som mår bra både utanpå och inuti.

Att vi har olika syn på saker hör ju till. Och när det är svårt att komma överens måste frågorna nötas med alla de verktyg vi har. Men vi får inte börja se oss anställda som en del utanför företaget. Det gynnar inte det viktiga fackliga arbetet.

Att påminna oss om att vi också är företaget ger oss mer känsla av delaktighet och motivation till att vilja jobba kvar. Vi behövs på varje enhet för att driva framåt.

Som Olof Palme en gång sa, ”Det får inte finnas vi och de – det finns bara vi.”

När jag pratar med ungdomar som ska ut i arbetslivet brukar jag säga att de måste våga ta plats. Att det är den nya generationen som skapar nytänkande, driv och engagemang. Och att ett fungerande företag behöver att vi tillsammans kan hitta nya lösningar och ta fram nya möjligheter.

Så nu ber jag er, både mina kollegor på arbetsplatsen och i kollegor: SLUTA säga ”facket och företaget”. Säg facket och arbetsgivaren om det ska förklaras. För vi är bättre än så!
 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Skulle matbutikerna acceptera Samhalls prispress?

Skulle matbutikerna acceptera Samhalls prispress?

Om det nu är okej att sätta konkurrensen ur spel så kan Samhall lika gärna starta en matbutik, skriver Ulrica Persson, ordförande i intresseorganisationen Skoopi, som ser med oro på Samhalls planer att ge sig in på fler marknader.

Räven finns där ute i natten

Räven finns där ute i natten

På natten blir tankarna sega. Men vi är inte ensamma om att vara vakna, skriver Johan Airijoki.

Därför får vi inte missa att ställa om

Därför får vi inte missa att ställa om

Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi kräver mer makt över tiden

Vi kräver mer makt över tiden

Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Dags för företagen att ta ansvar

Dags för företagen att ta ansvar

Löntagarna gör sin del för att komma till rätta med inflationen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

Det är dags att jämställdhet och kvinnors rätt till ett jämlikt skydd prioriteras och tar utrymme i debatten, skriver Europaparlamentarikern Ilan De Basso (S).

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Nu krävs fanimej proportioner

Nu krävs fanimej proportioner

Kommunens förskoleanställda fick en hundring i belöning efter pandemin. Postnords vd fick lite mer, skriver författaren Anneli Jordahl.

Du kanske också vill läsa…

Vi växlar upp lönekraven

Vi kommer inte att hålla igen. Vi kommer att plocka ut de löneökningar som är möjliga. Varenda krona som arbetsgivarna kan betala, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Förhandling eller kamp?

Förhandling eller kamp?

Två profilerade klubbordförande inom IF Metall möttes i en mejlväxling för att försöka förstå hur de kan se så olika på lasuppgörelsen.

”Vi arbetare vill inte få det som vi konstnärer har det”

”Vi arbetare vill inte få det som vi konstnärer har det”

Kan du uppge ett enda rimligt skäl att som anställd arbetare lämna din enda möjlighet att påverka ditt arbete, skriver ventilationsmontören och konstnären Jörgen Karlsson.

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Industrin måste bli energismart

Industrin måste bli energismart

Det stora slöseriet finns inte hos hushållen utan i industrin, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Ta chansen att plugga vidare!

Det är vi som står för den svenska produktionen, i praktiken, på industrigolven. Snacka om yrkeskunskap, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Vår framgång hänger på ditt stöd

Att förhandla om avtal är en maktkamp och det går inte att vara neutral. Krasst uttryckt: den som inte är med i facket stöttar arbetsgivaren, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Att vara stötdämparen i systemet

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.