Fackens viktiga arbete i kriget

Krönika Det är svårt att ta in allt, när våra ukrainska kollegor berättar om hur det fackliga arbetet påverkas av kriget, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Hur skulle svenska fackföreningar klara sig om det blir krig? Den frågan fick jag anledning att ställa mig efter ett möte med vår internationella federation i slutet på april. Där berättade nämligen vår ukrainska kollega om hur det fackliga arbetet påverkats av den ryska invasionen.

Det mesta av vad han berättade kunde jag ta in. Till exempel hur viktigt det är att upprätthålla kommunikationen med sina lokalavdelningar för att få rätt information om vad som pågår och vilka behov som kan finnas.

En annan sak som går att förstå är hur all planering går om intet och att man får ställa om till att bedriva sin verksamhet utifrån varje dags behov. Långsiktig planering får vänta.

Det som också blir en utmaning är hur medlemmarna ska försörja sig. En inte helt marginell bieffekt av ett krig är att medlemmar inte kan gå till jobbet. Många får inte ut sin lön. Så mitt i allt annat elände pågår ett traditionellt fackligt arbete med att företräda medlemmarna i tvister gentemot arbetsgivare och politiska krav mot regeringen för att lindra situationen.

Det som är svårare att ta in är berättelsen om hur man tar beslutet att skicka iväg sin familj på en osäker resa till obestämd ort, på obestämd tid. Tusentals ukrainska familjer har suttit ner och diskuterat detta och kommit fram till att det är bäst för barnen att splittra familjen och lämna sitt land. Det är hjärtskärande.

Så hur skulle vi i Sverige hantera en motsvarande situation? Omöjligt att säga, men förmodligen på ungefär samma sätt. Våra fackföreningar fyller en viktig funktion även i kristider. Förmågan att hålla samhället snurrande och möjligheten att upprätthålla sin grundläggande uppgift även i kriser är en mycket viktig motståndskraft i förhållande till en angripare.

Jag inbillar mig också att fackföreningarna har en annan viktig uppgift att fylla. Vår förmåga att nå ut till medlemmarna gör det svårare för en angripare att sprida desinformation. Det betyder att den organisation vi byggt upp för konfliktsituationer på arbetsmarknaden kan vara väldigt användbar även i helt andra typer av konflikter.

Det här är som ni märker en spekulativ övning och det är inte så konstigt. Svensk fackföreningsrörelse har aldrig varit i samma situation som våra ukrainska kollegor. Det ska vi vara väldigt tacksamma för.
Det ryska angreppskriget i Ukraina visar med all önskvärd tydlighet att när maktens män ritar upp sina krigsplaner är det vanliga människor som får betala priset. För detta måste Putin och hans krets ställas till ansvar. Det finns en domstol i Haag för detta ändamål.