Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Elkris hotar klimatomställningen”

22 september, 2022

Skrivet av Per-Olof Sjöö, Viveka Beckeman och David Johnsson

Debatt Vi tar vårt ansvar i avtalsrörelsen, men för elkrisen vilar ansvaret på politikerna. Här är ett antal punkter som behövs nu, skriver företrädare för GS-facket, Trä- och Möbelföretagen och Skogsindustrierna.

Om skribenterna

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Viveka Beckeman är vd Skogsindustrierna.

David Johnsson är vd Trä- och Möbelföretagen, TMF.

Skenande elpriser slår mot hela samhället – såväl mot den enskilde som de företag vars gemensamma samhällsbidrag utgör grunden för vår välfärd. Valrörelsens bjöd visserligen på allehanda löften men det räcker inte långt i rådande läge. Nu måste politiken kraftsamla för en långsiktig elstrategi för de som är motorn i klimatomställningen.

Den alarmerande elkrisen fick sent omsider politiken att vakna och i den nyss avslutade valrörelsen har politiker från vänster till höger tävlat om väljarnas gunst med olika kompensationslösningar till både företag och hushåll. Ett omfattande helhetsgrepp för en hållbar energipolitik har dock saknats.

Men medan politiken slagits om högkostnadsskydd och el-akuter och huruvida man ska bygga ut kärnkraft eller vindkraft någon gång i framtiden, står både de som skapar jobben och de som riskerar att förlora dem utan vare sig hopp eller riktning.

Vi har rekordhöga elpriser och hårdast slår det som bekant för dem som återfinns i elområde 3 och 4. Här sker cirka 70 procent av produktionen av svenska trävaror och i dessa områden återfinns dessutom 80 procent av Trä- och Möbelföretagens medlemmar, svensk träförädlande industrin och möbelindustrin.

Rapporterna om elprisernas påverkan är många. Ett snickeri i södra Sverige vittnar om uttömda resurser med redan låga marginaler. En hustillverkare bygger klimatsmarta resurssnåla småhus men elkostnaderna för att hålla produktionen i gång har nu ökat hundrafaldigt. Samtidigt byggs färre hus då inflationen och ökade kostnader gör att köparna bromsar sina investeringar. Även sågverken drabbas dubbelt när efterfrågan minskar kraftigt samtidigt som kostnaderna ökar drastiskt.  

Högt uppsatta mål mot en allt mer hållbar produktion ställs mot möjligheterna att ens hålla fabriken igång. För den enskilde som ser hur elräkningen blir orimligt hög blir de egna omställningsvalen också nedprioriterad – inte för att ambitionen saknas utan för att plånboken gapar tom.

Som lök på laxen sker kommande löneförhandlingar under press från ständigt ökande kostnader för insatsvaror, bränslekostnader och ökad ekonomisk turbulens och oro i omvärlden. För avtalsrörelsen kommer arbetsmarknadens parter – fack och arbetsgivare – att ta sitt gemensamma ansvar, men för elkrisen vilar ett tungt ansvar på politiken, annars riskerar hållbarhetsomställningen att stanna av.

Skogs- och träindustrin så väl som enskilda individer har en nyckelroll i den svenska klimatomställningen. Med sin förnybara råvara har skogsindustrins produkter alla möjligheter att leda utvecklingen mot ett hållbart, biobaserat samhälle. För den enskilde får inte möjligheterna att bidra hindras av en allt tunnare plånbok, som samhälle vi har helt enkelt inte råd att backa in i framtiden.

Att inte lösa elkrisen är inte bara ett hot mot vår välfärd – den riskerar också att sätta stopp för det ihärdiga arbete som samtliga parter bidrar med för att lösa klimatmålen.

Det behövs en blocköverskridande långsiktig strategi som skapar stabilitet på följande områden:

  • På kort sikt se över och prioritera direkta stöd till energikunder, såväl hushåll som industri.
  • Undanröj samtliga hinder för investeringar i såväl befintlig som ny kraftproduktion.
  • Kraftsamla i alla fossilfria kraftslag, säkerställ förutsättningar för fortsatt utbyggnad av vindkraft, möjliggör byggnation av ny kärnkraft och värna befintlig vattenkraft.
  • Elproduktionen måste ha en stabil och jämn grundnivå i hela Sverige. Alla åtgärder som kan öka överföringen, öka flexibiliteten och öka den elproduktion som bjuds in till marknaden bör övervägas. Svenska myndigheten bör omedelbart få i uppdrag att identifiera vilka åtgärder som kan ge effekt samt identifiera vilka regelverk som eventuellt behöver justeras.
  • Krafttag måste tas för att EU:s företag ska kunna bibehålla sin konkurrenskraft. De höga energipriserna i EU kommer inte att försvinna på flera år. Att göra sig fri från beroendet av rysk energi är nödvändigt men kommer ta tid och vara kostsamt.

Det är dags för politiken att ta kommando över den svenska elkrisen en gång för alla. Allt annat är ett hot mot svenska jobb och företag – och i förlängningen vår välfärd och vår klimatomställning.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Mer åsiktsmaterial

Att måla är som att kratta löv

Att måla är som att kratta löv

Livet är en konst men konsten har ett eget liv. Just nu vill jag bara måla, skriver trollkarlen Carl-Einar Häckner.

Molnen tröstar och skrämmer

Molnen tröstar och skrämmer

Sommarens skogsbrand togs över av regntunga moln – och barnens sträckkollande på Transformers, skriver författaren Sven Olov Karlsson.

Vidden av svinpesten tas in i små portioner

Vidden av svinpesten tas in i små portioner

Jag har tafatt börjat ge upp alla planer som på något sätt berör skogen, skriver författaren Sven Olov Karlsson.

Vi förtjänar bättre än så här

Vi förtjänar bättre än så här

egeringen avskaffade dansförbudet. I övrigt har vi bara fått oro. För jobben, elpriserna, skolorna, dödligt gängvåld och terrordåd, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi kan förändra genom kärlek

Vi kan förändra genom kärlek

Om vi bemöter våra olikheter med nyfikenhet blir både samhället och våra arbetsplatser bättre platser – för alla, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Döds­olyckorna måste få ett slut

Döds­olyckorna måste få ett slut

Självklart ska inte arbetare behöva oroa sig för att dö på jobbet. Både arbetsgivare och politiker måste visa att de menar allvar med nollvisionen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Vad vill du att vi ska skriva om?

Vad vill du att vi ska skriva om?

Nu har jag så smått hunnit sätta mig in i de nya rutinerna på Dagens Arbete. Berätta gärna för mig vad du vill läsa mer om!

”Naivt att tro att facken kan vara opolitiska”

”Naivt att tro att facken kan vara opolitiska”

Facken behöver vänsterpolitik precis som arbetsgivarna pumpar in pengar till högerpartier, skriver Pappers första vice ordförande Mikael Lilja.

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

Om arbetarna ska betala för samhällets kriser medan facken tittar på är rörelsen förlorad. Då måste vi bygga något nytt, skriver industrarbetaren Andreas Köhler.

Även jag har blivit mindre av en rädd pojke

Även jag har blivit mindre av en rädd pojke

Jag brukar tro det mesta går åt helvete, men machokulturen på jobbet tror och hoppas jag ändå håller på att mjukas upp, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Du kanske också vill läsa…

Populismen hotar klimatet och jobben

Populismen hotar klimatet och jobben

Sverige ska alltså bli sämst i EU-klassen. Det oroar både facken och företagen, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

GS: Regeringens åtgärder mot byggkrisen räcker inte

GS: Regeringens åtgärder mot byggkrisen räcker inte

GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö är inte imponerad av regeringens förslag. Trä- och möbelföretagens vd är mer positiv.

Vi förtjänar bättre än så här

egeringen avskaffade dansförbudet. I övrigt har vi bara fått oro. För jobben, elpriserna, skolorna, dödligt gängvåld och terrordåd, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Svenska fönstertillverkare storvarslar

Svenska fönstertillverkare storvarslar

Byggkrisen fortsätter slå hårt mot underleverantörerna. Förra veckan lades de största varslen hittills på Sveriges största fönstertillverkare, Elitfönster och Svenska fönster.

Därför får vi inte missa att ställa om

Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Feltänk hindrar att vi kan utveckla befintliga vindkraftsparker”

”Feltänk hindrar att vi kan utveckla befintliga vindkraftsparker”

Med mer förutsägbara tillståndsprocesser skulle redan befintliga anläggningar snabbt kunna moderniseras och mycket mer el skulle kunna produceras, skriver Roger Boström och Ulf Larsson på SCA.

Klimatet är en facklig fråga

Ska klimatomställningen lyckas måste den också vara socialt hållbar, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

2022 – ett år fyllt av utmaningar

Det blir ett spännande år. Det är kongress, vi ska förbereda oss för en ny avtalsrörelse. Och så är det valår. Nu stakar vi ut riktningen tillsammans, skriver Per-Olof Sjöö.

I-ordet inte längre tabu

I-ordet inte längre tabu

PERSPEKTIV Industripolitiken är tillbaka. Men inte den gamla som försökte hålla skakiga företag under armarna. Utan en ny som handlar om grön och digital omställning. Och om din kompetensutveckling. Länge, länge var i-ordet bannlyst från den politiska debatten. Ett pestsmittat ord fördrivet ur den ekonomisk-politiska vokabulären. I dag är det annorlunda. Nu är inte i-ordet […]

”Skogsbruket är en framtids­industri”

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

När Dagens Arbete vill ställa frågor om sprängdåden till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.