Industriarbetarnas tidning
Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.
Debatt Vad kan vi vänta av den kommande regeringen vad gäller stöd till fackliga organisationer, skyddsombud och arbetsmiljöarbete? Knappast något, snarare ett motstånd, skriver Sofia Amloh, riksdagsledamot för S.
Sofia Amloh är riksdagsledamot för S. Tjänstledig stålverksarbetare på SSAB i Oxelösund och tidigare förtroendevald inom IF Metall.
Det är nattskift på stålverket och produktionen går för fullt. Semesterersättarna är i stort sett färdigutbildade för att ersätta ordinarie personal i truckar, kontrollrum och i traverser Jag följer konversationer om produktionen över komradion från manöverrummet som jag sitter i.
Driftledaren föreslår att traversföraren ska koppla bort överlastskyddet på traversen för att behållaren som han ska lyfta är för tung. Det rör sig om ungefär om 300 ton flytande stål och som är nästan 1600 grader varmt och som ska förflyttas till nästa station för vidare behandling. Semestersättaren som är inte mer än 22 år gammal och har jobbat där i mindre än fem månader vill inte gå mot ledningen och ställa till krångel och sänka produktiviteten.
Jag är helt säker på att varken traversföraren eller driftledaren ville göra något som var farligt för någon eller i det här fallet direkt livsfarligt. Men på grund av roller, hierarkier, tid och ett stort mått av osund säkerhetskultur uppstår den här och många andra situationer.
Jag både kunde och vågade lägga mig i och ingripa för att jag hade kunskap om hur starkt stöd jag hade i lagstiftningen och framförallt hur starkt skyddet är för ett skyddsombud att stoppa produktionen om det är förenat med risk för liv och hälsa.
Ingen ska behöva bli sjuk, skada sig eller dö av jobbet. Under 2019 inträffade över 100 000 arbetsplatsolyckor och 48 personer dog på svenska arbetsplatser. Det är människor som aldrig mer kan gå hem till sina familjer. Barn som förlorar sina föräldrar. Nära och kära som tvingas sörjas alldeles för tidigt. Mer behöver göras för att ingen ska förolyckas eller skada sig på jobbet.
Detta har bland annat gjorts:
Men vi behöver fortsätta att stärka det förebyggande arbetsmiljöarbetet, tillsynsarbetet och arbetslivsforskningen.
De fackliga organisationernas skyddsombud gör ett oumbärligt arbete. Det behövs fler skyddsombud. Därför är det viktigt att stärka den fackliga organiseringen. Kvinnors arbetsmiljö måste uppvärderas och ges samma fokus som de manligt dominerade arbetsplatserna.
Det är viktigt att Arbetsmiljöverket snabbt gör besök utifrån tips om dålig arbetsmiljö och att det finns omfattande branschkunskap hos verkets arbetsmiljöinspektörer.
Människor blir fortfarande sjuka av sitt arbete. Förut har arbetsmiljöarbetet haft fokus på den fysiska arbetsmiljön. Nu kommer den psykosociala delen starkt och fokus på press och stress.
Vad kan vi vänta oss av den kommande regering?
Bland annat vill Sverigedemokraterna avskaffa skyddsombuden och Moderaterna vill lägga ner myndigheten för arbetsmiljökunskap. I Moderaternas budgetförslag nämns inte arbetsmiljö överhuvudtaget. Samma sak gäller Kristdemokraterna som inte heller har konkreta förslag på hur arbetsmiljön ska bli bättre.
Vi har en rad bra verktyg för att skapa bättre villkor på arbetsplatserna. Men som historien har visat krävs det starka och kunniga fackliga organisationer för att förverkliga besluten. Av högerregeringen har vi inget stöd att vänta – snarare motstånd.
Om det nu är okej att sätta konkurrensen ur spel så kan Samhall lika gärna starta en matbutik, skriver Ulrica Persson, ordförande i intresseorganisationen Skoopi, som ser med oro på Samhalls planer att ge sig in på fler marknader.
På natten blir tankarna sega. Men vi är inte ensamma om att vara vakna, skriver Johan Airijoki.
Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.
Löntagarna gör sin del för att komma till rätta med inflationen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.
Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!
Det är dags att jämställdhet och kvinnors rätt till ett jämlikt skydd prioriteras och tar utrymme i debatten, skriver Europaparlamentarikern Ilan De Basso (S).
Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
Kommunens förskoleanställda fick en hundring i belöning efter pandemin. Postnords vd fick lite mer, skriver författaren Anneli Jordahl.
Det är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).
M och SD har i åratal blockerat förslag som skulle göra livet bättre för Sveriges industriarbetare, skriver Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin.
Personlig erfarenhet från arbetsplatserna går inte att ersätta med en chattbot på Arbetsmiljöverkets hemsida, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
De som arbetar på arbetsplatser utan lägsta löner och kollektivavtal har oftast inget skyddsombud att vända sig till, skriver Saila Quicklund (M).
Förutom välfärden är frågor som rör arbetslivet något som påverkar de allra flesta medborgare. Ändå står de inte i centrum för valdebatten. När man diskuterar trygghet är det bara brott och straff, gängkriminalitet och terrorbrott som lyfts fram medan det faktum att otryggheten i arbetslivet är betydligt mer utbredd. Fler dör av jobbrelaterade skäl än […]
Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
Arbetare måste ha möjligheten att vidareutbilda eller skola om sig för att möta den förändrade arbetsmarknaden. Då håller det inte att lägga ned utbildningar, skriver EU-parlamentarikern Ilan De Basso (S).
Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
Debatt Regeringspartierna har lagt allt fokus på gängvåld och har varken koll på hur situationen ser ut eller en politik för att lösa alla de stora problem arbetslivet står inför, skriver Arvid Vikman Rindevall, (S). Om skribenten: Arvid Vikman Rindevall är heltidspolitiker i Stockholms stadshus med ansvar för arbetsmarknads-, personal-, och jämställdhetsfrågor. När den nya […]
Både den ekonomiska krisen och klimatkrisen kommer med regeringens budget sannolikt att fördjupas, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.
Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.
Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?
Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.
Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”
Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.
Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.
En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.
Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.
På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.
Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.
Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.
Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.
I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.
Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.
Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.
Ett av tre skyddsombud kan vara valt på fel sätt. De kallas falska skyddsombud och Transport har under året kämpat för att komma till rätta med problemet.
Arbetsmiljöforskaren Maria Steinberg blev förskräckt när hon insåg att så många som ett av tre skyddsombud kan vara valda på fel sätt.
Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
Det spelar ingen roll hur väl organiserade skyddsombuden eller hur väl försäkringarna är formulerade om den arbetsskadade inte får sin rätt.
Den sjuke får strida mot företaget, försäkringskassan, försäkringsbolaget som förtaget skrivit avtal med och sedan förvaltningsdomstolarna, om ingen hjälper den som skadats med advokat eller jurist.
99% av alla tvister förlorar den arbetsskadade mot samtliga instanser. För hur kommer det sig att 300.000 som skadats i yrket inte får sina villkor i arbetsskadeförsäkringen uppfylld?
Sedan har vi det berömda taleförbudet, som gör att, ett LO som hamnat i knät på motparten behöver arbetsskadade få tillbaka möjligheten att stämma arbetsgivaren.
Därför är Samförståndet ett hån mot de arbetssjuka!
För att göra en lång historia kort: Det ledde till ett uppvaknande och strid med en facklig offensiv med mängder av avslöjanden om arbetssjukdomar som förslitningsskador och skador av lösningsmedel, asbest och mycket mer. Vilket resulterade i ett avtal om trygghetsförsäkring vid arbetsskada 1973 (som komplement till den statliga försäkringen) och en ny lag om arbetsskadeförsäkring 1977. Avtalsförsäkringen TFA gav tillsammans med den statliga arbetsskadeförsäkringen i stort sett alla som fått arbetsrelaterade sjukdomar full ersättning för inkomstförlust, vilket innebar 100 procents ersättning fram till pension.
Allt raserades 1993 då arbetsgivarna sade upp de för arbetarna fördelaktiga avtalen. Den borgliga regeringen försämrade resten.
Nu skriver vi 2016, och nu står vi här med en arbetsskadeförsäkring som endast ger ett fåtal med arbetsrelaterad sjukdom ersättning. Arbetsmiljöarbetet går på sparlåga, det förebyggande arbetet är inte längre prioriterat.
Så vem skall den försäkrade lita på?