Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Vår framgång hänger på ditt stöd

9 februari, 2023

Skrivet av

Krönika Att förhandla om avtal är en maktkamp och det går inte att vara neutral. Krasst uttryckt: den som inte är med i facket stöttar arbetsgivaren.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Strax före jul gick startskottet för årets avtalsförhandlingar när GS växlade avtalskrav med våra motparter inom industrin. Fram till den 31 mars ska nu förhandlingar pågå för att hitta fram till ett nytt avtal.

Under hösten har det varit mycket fokus på löneökningsutrymmet vilket är självklart i ett läge där inflationen äter upp löntagarnas köpkraft. En avtalsförhandling är dock inte enbart en batalj om lönen. Det är också en förhandling om makt och inflytande på arbetsplatsen.

Sällan blir det så uppenbart som när fack och arbetsgivare presenterar sina krav för varandra. Våra respektive kravlistor speglar drömmen om två helt olika typer av arbetsplatser. Arbetsgivarnas favoritbegrepp är att verksamhetens behov ska styra. Vid en första anblick kan det verka som en självklar utgångspunkt. Om inte så vore fallet skulle väl till slut jobben försvinna?

Det som står i vägen för arbetsgivarnas drömläge är det faktum att verksamheten ska bedrivas av människor som inte enbart har företagets väl och ve för ögonen. Människor som behöver ta hänsyn till andra saker i livet. Till exempel sitt föräldraskap, möjligheten att ha en meningsfull fritid eller för den delen att kunna jobba på arbetstider som inte riskerar att skapa ohälsa.

En avtalsförhandling är en maktkamp om vem som ska bestämma över bland annat arbetstiderna. GS ingång är att skapa rimliga förutsättningar för våra medlemmar att få ihop sitt livspussel.

I bedömningen av vad som är företagets behov behöver alltså de anställdas behov också inkluderas.

En annan fråga som innehåller en tydlig konfliktlinje är ledighet. Inget skynke är rödare för våra motparter än våra medlemmars rätt till betald ledighet. Våra system för arbetstidsförkortning ser lite olika ut, men arbetsgivarnas genomgående krav är att de ska bort.

Det händer ibland att jag möter medlemmar som ifrågasätter värdet av sitt fackliga medlemskap. Det finns flera argument som talar för ett fackligt medlemskap, men det som vi talar alldeles för lite om är det mest uppenbara. Ditt och dina kamraters fackliga medlemskap är det enda som står i vägen för en arbetsmarknad där dina behov helt underordnas arbetsgivarens tycke och smak.

En avtalsrörelse avgörs nämligen inte runt ett förhandlingsbord i Stockholm. Vår framgång är helt beroende av att vi är starka på våra arbetsplatser. Därför måste vi också påtala det uppenbara. Det går inte att vara neutral genom att avstå sitt fackliga medlemskap.

Hur hårt det än låter, så är den krassa verkligheten att den som inte är med sina arbetskamrater är med arbetsgivaren.

En kommentar till “Vår framgång hänger på ditt stöd

  • Det handlar också om att visa att man menar vad man säger och inte bara snackar. Man får ingenting för sina inbetalda avgifter till olika försäkringar som medlemmarna betalar och sedan får man höra att man skall hålla igen.

    Rimmar illa när ingen i toppen ser eller hör hur illa det är på golvet. Facket har inte tagit strid för sina medlemmars villkor vare sig när det gäller lön eller olika försäkringar.

    Mycket snack om solidaritet men när det väl kommer till kritan så försvinner våra förtroendevalda, en efter en. HUr kommer detta sig?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Vi höll ihop och tog vårt ansvar

Vi höll ihop och tog vårt ansvar

Nu är det upp till regering, riksbank och direktörer att göra sin del, så vi snabbt kan komma tillbaka till ett läge där vi kan få mer pengar i plånboken, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi växlar upp lönekraven

Vi växlar upp lönekraven

Vi kommer inte att hålla igen. Vi kommer att plocka ut de löneökningar som är möjliga. Varenda krona som arbetsgivarna kan betala, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

Om arbetarna ska betala för samhällets kriser medan facken tittar på är rörelsen förlorad. Då måste vi bygga något nytt, skriver industrarbetaren Andreas Köhler.

Det är nu vi måste sätta ner foten

Det är nu vi måste sätta ner foten

Ojämlikheten är tillbaka på 1930-talets nivå och skär rakt igenom den svenska arbetarklassen, skriver tre yrkesarbetare inom LO.

Det blev bästa möjliga avtal

Reallöneökningar är vårt självklara mål. Med det här avtalet kan vi nå dit redan nästa år, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Dags att tacka nej, direktörer!

Dags att tacka nej, direktörer!

Vi stod emot kraven på inskränkt makt, men löneökningarna kommer inte att motsvara kostnadsökningarna. Nu är det arbetsgivarnas tur att ta ansvar för sina löner och bonusar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

En magisk gräns spräcktes – men osäkerheten består

En magisk gräns spräcktes – men osäkerheten består

Vi kan komma överens – även när det blåser kallt. Kanske är det det viktigaste budskapet från både fack och arbetsgivare, skriver Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Inte missnöjd, men man hoppas ju alltid på mer”

”Inte missnöjd, men man hoppas ju alltid på mer”

Lite klent, faktiskt nöjd, ett år för långt. Det är några av reaktionerna på helgens avtal.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Så vill justitie­ministern stoppa sprängdåden

Efter Dagens Arbetes granskning: Regeringen vill ändra lagen för att stoppa stölderna av byggdynamit som används i sprängdåden. 

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Richard ville hjälpa till – blev misstänkt för brott

Bergsprängaren Richard Bredin hjälpte en vän att frakta bort dynamit.
Han tyckte att han gjorde samhället säkrare. Men Polisen trodde han var kriminell.