Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Vi kräver mer makt över tiden

16 mars, 2023

Skrivet av

KRÖNIKA Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna. Nu ligger makten över ledigheten på förhandlingsbordet, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Pontus Georgsson
Pontus Georgsson är förbundsordförande för Pappers.

I förhandlingarna med Industriarbetsgivarna är det tydligt att vi har olika syn på människor. Vi är i många frågor varandras motsatser.

Arbetsgivarnas avtalskrav stärker min övertygelse om att den motkraft som vi i Pappers utgör behövs, mer än någonsin.

I arbetsgivarnas avtalskrav syns en maktförskjutning till deras fördel tydligt. De vill begränsa det lokala fackliga inflytandet, där förtroendevalda kan göra bra överenskommelser, och i stället bestämma själva. Villkor och arbetstider ska anpassas till verksamheten, människan ska anpassa sig till maskinen. Ett angrepp mot oss som kollektiv.

Arbetsgivarna går, precis i detta nu, omkring och känner sig generösa när de låter dig göra vad du vill med din fritid.

När jag arbetade i Skärblacka för 20 år sedan skojade vi att cheferna ville att vi skulle stå beredda med matsäck i hand, vid telefonen, på våra lediga dagar.

Nu är det inget skämt längre.

Min fasta tro är att människor gör ett bättre jobb om det råder balans mellan arbete och fritid och att andan ”finns du där för oss, finns vi där för dig” leder till hög produktivitet.

Pappers kräver balans mellan jobb och fritid; orörd ledighet med tid för återhämtning.

Om arbetsgivarna får igenom sina avtalskrav ska du vara flexibel och tillgänglig – jag sträcker mig så långt faktiskt som att säga att du blir livegen. Arbetsgivarna går, precis i detta nu, omkring och känner sig generösa när de låter dig göra vad du vill med din fritid. Din fritid ligger i deras schema och är för dem tid som de vill förfoga över. Här kommer en lösning på merparten av arbetsgivarnas problem – sluta att slimma organisationen och anställ fler!

Ett annat av Pappers avtalskrav är att om man arbetat länge i yrket och det finns hälsoskäl, så ska det göras individuella anpassningar för att kunna jobba kvar. Arbetsgivarna hävdar att detta redan hanteras på ett bra sätt vilket inte var vår bild. Så vi bestämde oss för att fråga medlemmarna hur de såg på det hela.

Vi fick in över 1 300 enkätsvar. 18 procent uppger att det fungerar bra att arbeta skift, övriga 82 procenten säger att de har svårare att ställa om dygnsrytmen med åren, har svårt att sova eller har tappat sociala kontakter. På frågan om det finns möjlighet att göra anpassningar i schemat svarar 6 procent ja, 71 nej och 23 uppger att de inte vet. Vi konstaterar att frågan inte hanteras bra av arbetsgivarna i dag och tar med oss svaren till förhandlingsbordet.

Från den 1 april, eller när vi blir överens, kommer vi ha ett avtal som innebär höjd lön och bättre villkor. Paradoxalt nog bidrar vi då, mot deras vilja, till att göra branschen och företagen mer attraktiva och till bättre arbetsgivare.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

De vill ha makt över din tid – igen

De vill ha makt över din tid – igen

Jag kan inte låta bli att förvånas över arbetsgivarnas ovilja att ta oss på allvar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Du har faktiskt rätt att åka till fjällen

Det är dags att ge individerna mer makt över arbetstiden. Och där kan du ge dig på att arbetsgivarna inte håller med.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Oro och kval, efter detta val

Jag är uppriktigt oroad för de kommande fyra åren. Det blir alltid förändringar med en ny regering, men nu blir det nog mer än vi är vana vid – och bekväma med, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Är det här vår kisspaus i avtalsrörelsen?

Lika svårt som att neka busschaufförer rätten att gå på toa bör det vara att neka pappersarbetare rätten att få ut sin ledighet.

Industri med framtid – och utmaningar

Klimatfrågan är ibland obekväm att diskutera men läget är akut. Nu måste vi alla hjälpas åt, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Tack, Svanskogs fackliga hjältar

En nedläggning drabbar både individen och hela orten. Det är fackets hjältar som kämpar, och särskilt hårt kan det vara på en liten avdelning, som Svanskogs, skriver Pontus Georgsson.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.