Robert Sjunnebo kritisk till nya regler: ”Riskerar att kickas ut”

Fler avslag och anställda på väg tillbaka som riskerar att bli av med jobbet. Det tror Robert Sjunnebo, chefsjurist på Pappers, när regeringen nu föreslår hårdare regler för sjukpenning.

Statistik från Försäkringskassan visar att sjuktalet har gått upp något sedan lättnaderna infördes i sjukförsäkringen 2021. Förra året låg sjuktalet på 12,1 dagar, mot 10,6 dagar år 2020. Den främsta orsaken till ökningen är att fler är sjukskrivna efter dag 180.

Historiskt sett är sjuktalet dock inte särskilt högt, och i sin senaste prognos gör Försäkringskassan bedömningen att sjuktalet inte kommer att fortsätta uppåt under de närmsta åren, utan att en utplaning kommer att ske.

Om regelverket blir hårdare igen kommer däremot avslagen hos Försäkringskassan att öka igen.

– Något annat skulle vara förvånande, säger Robert Sjunnebo, chefsjurist på fackförbundet Pappers och tidigare enhetschef för försäkringsrättsenheten på LO TCO Rättsskydd.

Han menar att huvuddelen av dem som tidigare fick nej till fortsatt sjukpenning i dag får ja, och att det beror på att det är mer som talar för en återgång i arbete än emot, samt att de har en pågående rehabiliteringsinsats.

– Det är de människorna som återigen riskerar att kickas ut från sjukförsäkringssystemet, alltså människor som har ett riktigt arbete och som är på väg tillbaka, säger Robert Sjunnebo.

Att sjuktalet har gått upp är helt i linje med de lättnader som gjordes 2021, säger han. Om fler får avslag vid 180 dagar innebär det inte att de kommer att gå tillbaka till sitt jobb eller jobba heltid i något annat yrke menar han. Statistik från tiden med hårdare regler visar att de som fått avslag hade ”kommit tillbaka till arbete” i stor omfattning, men för att räknas dit räckte enstaka timmar av arbete, vilket gjorde statistiken missvisande, enligt Robert Sjunnebo.

– När man undersökte statistiken visade det sig att de här människorna levde i armod, många hade låga inkomster eller ingen alls. Att återgå i arbete litegrann är ingen lyckad grej.

Den som har ett fast jobb och en läkare som tror att de kommer bli friska släpper ogärna sitt jobb även om sjukpenningen dras in. Därför tror Robert Sjunnebo att man genom att enbart titta på statistiken även denna gång, kan få uppfattningen att återgången till arbete har blivit sämre när fler har fått mer tid på sig att bli friska.

– Det vore en osjyst lek med siffror att påstå att man ser en sämre återgång i arbete och att det tas som intäkt för att 2021 års regler var dåliga.

På LO-TCO Rättsskydd har man märkt en kraftig minskning av antalet sjukförsäkringsärenden sedan reglerna ändrades. Det är inte bara uppmjukningen av 180-dagarsgränsen som har påverkat, säger Styrmir Olafsson, enhetschef för försäkringsrätt på LO-TCO Rättsskydd.

– Försäkringskassan måste också motivera vilken typ av normalt förekommande arbete som personen skulle kunna arbeta med. Det här har gjort det svårare för försäkringskassan att avslå, eftersom man måste inbilla sig ett faktiskt arbete, till skillnad från de här tidigare hitte-på-arbetena som ingen riktigt visste vad de var.

Om regeringen går på utredarens förslag och återinför de hårdare reglerna blir det ett hårt slag för de som i dag har möjlighet att rehabilitera sig i lugn och ro för att komma tillbaka till jobbet, menar Styrmir Olafsson

– Det man såg med tidigare regler var att det fanns väldigt många som tvingades ut i arbete trots att man inte var frisk. Det är klart att stramar du åt en sjukförsäkring så är det färre som blir sjukskrivna. Och det är också självklart att folk då kommer att tvingas arbeta för att skaffa sig en inkomst. Sen får man ställa sig frågan om det är rimligt att fortsätta arbeta trots att man inte borde. Jag är mycket tveksam till om det är så vi ska ha det.

Marie Edholm