Jonna, 31: ”Bästa lönelyftet jag haft var att börja i industrin”

Hur mycket ska lönerna höjas? Diskussionerna går heta mellan fack och arbetsgivare.

För Lena och systrarna Lisa och Jonna kom det största lönelyftet när de lämnade de kvinnodominerade yrkena i närområdet – och klev in som operatörer på industrigolvet på Alleima i Sandviken.

– Lönen här är bra, säger Lena Bernhardsson, 50, som tidigare jobbat som djurskötare på en bondgård.

Lena och systrarna Lisa, 29, och Jonna Tano Ljungkvist, 31, går på samma skift. En intensiv helg med 10-timmarspass väntar, men efter det kommer en hel veckas ledighet.

Jonna började på stålbolaget Alleima i Sandviken i februari 2022. Innan dess jobbade hon först som undersköterska och sedan som brevbärare.  

– Det beror såklart på vad man jämför med. Det var i och för sig ett tag sedan men som undersköterska jobbade jag 75 procent och fick ut någonstans mellan 14 000 och 17 000 beroende på skift och om det var någon storhelg. Här i industrin har jag den bästa lön jag haft hittills, säger hon.

Ännu högre lön välkommet: ”Allt har blivit dyrare”

De senaste årens höga inflation har så klart påverkat även dem. Inte så att de följer utspelen i avtalsrörelsen särskilt noga, men fackets krav på löneökning, 4,2 procent, skulle ge dem – som alla har cirka 30 000 kronor i grundlön – runt 1 300 extra i månaden innan skatt. Välkommet, i så fall.

– Det kan väl aldrig bli för mycket? Nu är inte jag så här superinsatt, men allt har blivit mycket dyrare senaste åren. Maten, elen, bensinen. Man drog i handbromsen, jag åker knappast med bilen som förut, säger Lena.

IF Metall har ställt sig bakom Facken inom industrins gemensamma krav. Lönen upp 4,2 procent, fler timmar till tidbankerna för arbetstidsförkortning och en låglönesatsning.

Gärna jobba mindre – men inte på bekostnad av lön

Jobba mindre vore bra, men det får inte kosta för mycket, tycker de tre kvinnorna. Som skiftarbetare har de redan ganska långa sammanhängande ledigheter i sina scheman.

– Jag skulle inte säga nej till en 32-timmarsvecka. Men lönen får inte stagnera för det, säger Lena.

I eftermiddag ska hon jobba på packningen. Det innebär en hel del kroppsarbete. I söndags natt körde hon kran.

– Under det passet gick jag 15 000 steg. Det blev en dag i soffan efter det.

Lisa håller med.

– När man säger att man jobbar inom industrin så är det många som tror att man sitter och övervakar en maskin. Men här får man ju verkligen slita också. Tunga rör, ibland jättefula, så att man får slipa väldigt mycket. Det tar på en att stå och hålla ner den där maskinen, säger Lisa.

Kommer ni att orka jobba ända till pensionen?

– Vi måste kunna fler maskiner för att inte bli utslitna. Även om vi mestadels jobbar med samma. Som att Lena och Jonna kan packningen och kapline, eller som jag, som i dag ska jobba i betningen. Då får man ju lite variation, säger Lisa.

Viktigt att anpassa jobbet så även kvinnor klarar det

Lika viktigt som arbetstid och lön är att tekniken utvecklas så att arbetsmiljön blir hållbar. Något de också tycker har fungerat förhållandevis bra.

– Industrin har behövt anpassa sig så att också kvinnor ska kunna jobba. Jag skulle hålla på och lyfta en platta som vägde 25-30 kilo när jag bytte kapskiva. Jag fick säga att det här funkar inte. Efter tre månader hade de ju tagit fram en lättare platta på 10 kilo. Det är verkligen avgörande att det tas fram hjälpmedel och det tycker jag de satsar på, säger Lena.