”Jag är ganska säker på att även Almegas medlemsföretag är intresserade av sund konkurrens”

Replik För att den svenska modellen ska fungera är rätten till fina sympatiåtgärder en förutsättning, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Tack Stefan, för att du läste min krönika! Min uppfattning är att det är ganska ovanligt att krönikor besvaras med en debattartikel, men när det nu har skett vill jag gärna kommentera.

Du, Stefan Koskinen, ägnar en stor del av din artikel åt att belysa att vi ser på det som sker i avtalsrörelsen på olika sätt, subjektivt – från vart sitt håll. Det kan ändå inte vara förvånande.

När en företrädare för en av de största arbetsgivarorganisationerna uttrycker sig som du blir det alltmer tydligt att Almega tillhör arbetsgivarvärldens outsiders. Den svenska modellen bygger på kollektivavtal, i stället för lag. En förutsättning för att detta ska fungera är rätten till just strids- och, i synnerhet, sympatiåtgärder.

Att arbetsgivare i alla lägen, frivilligt, skulle teckna kollektivavtal är en utopi. Genom att teckna kollektivavtal uppnås konkurrensneutralitet och arbetstagarna garanteras en godtagbar miniminivå.

Partsmodellen blir balanserad. 

Jag är ganska säker på att även Almegas medlemsföretag är intresserade av sund konkurrens i stället för ideologi hämtad från Timbro. 

Och det fina, Stefan, är att vi inom arbetarrörelsen tillsammans står upp för att vårda den partsmodell som levererat arbetsfred och ordning på svensk arbetsmarknad i många år.

Till skillnad från er på Almega.

Läs också

Almega: Sympativarsel är inget fint, Pontus Georgsson

Att straffa dem som har gällande avtal lockar inte nya företag till den svenska modellen, skriver Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega.

Pontus Georgsson