"Vi ska ta en dag i taget, så vi hinner vila utHanna Persson på Lamiflex i Nyköping om sommarens planer.

"Förändringens vindar"Helle Klein tycker ordförandebytet i IF Metall är nästan lika stort som VM-guldet

Striden om företrädesrätten

När en kompis frågar Louise Karlgren om de ska hitta på någonting nästa helg har hon alltid svårt att svara. Hon längtar efter att kunna planera sitt liv. Foto: Brita Nordholm
Fiskeby bruk vill ersätta Louise Karlgren och andra inhoppare med bemanningsföretag, trots att de har förtur till jobb. Claes Nöid är fack­avdelningens ordförande. Han tog kampen för sina medlemmars rätt – och förlorade. Foto: Brita Nordholm
Love Mattsson tror inte att en anställning på bemanningsföretag är en tryggare tillvaro. Han har hoppat in på bruke­t i ungefär tre års tid. Foto: Brita Nordholm
Henning Lander blev uppsagd för två år sedan men har fått fast anställning igen. Foto: Brita Nordholm
Claes Nöid är besviken över skiljenämndens beslut. ”Syftet med bemanningsföretag är inte att ersätta befintlig personal. Det är tänkt att användas vid till exempel arbetstoppar och sådana finns inte i vår bransch. Vi producerar alltid 100 procent.” Foto: Brita Nordholm

Tio dagar från ett fast jobb

Strid om företrädesrätten. ”Anställda ska inte kunna sparkas och ersättas av bemannings­företag”, tyckte facket. ”Vi måste ha rätt att vara flexibla”, svarade arbetsgivarna.  Pappers förlorade striden om 12 personer på förturslistan vid Fiskeby bruk.

Då har du förtur till jobb

Om du har jobbat hos samma arbetsgivare i sammanlagt tolv månader under de senaste tre åren, har du företrädesrätt till anställning hos arbetsgivaren. Rätten gäller för jobb du är kvalificerad för, såväl visstidstjänster som fasta tjänster. Du måste anmäla att du vill använda din företrädesrätt.

Exempel: Du får ett års vikariat hos en arbetsgivare. Tre månader efter att vikariatet är slut behöver arbetsgivaren återigen en vikarie. Du har anmält att du är intresserad av att använda din företrädesrätt, och ingen står före dig på förturslistan. Då ska du erbjudas det nya vikariatet. Företrädesrätten gäller i nio månader från den dag det första vikariatet upphörde. Säger du nej till erbjudet jobb har du förbrukat din företrädesrätt.

Då har du rätt till fast jobb

Om du har varit anställd hos en arbetsgivare på visstid eller som vikarie i sammanlagt mer än två år, övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Förutsättningen är att inhoppen och vikariaten ska ha skett under en ramperiod på fem år.

Exempel: Du anställs på ett års vikariat för någon som är föräldraledig. Efter vikariatets slut hoppar du in under helger, vid lov och när någon är sjuk. Efter fyra år visar det sig att du jobbat sammanlagt 24 månader på företaget. Då måste arbetsgivaren erbjuda dig en fast anställning.

Louise Karlgren behöver bara kallas in tio arbetsdagar till. Sedan har hon rätt till en tillsvidareanställning enligt lagen om anställningsskydd. Och fast jobb är precis vad Louise drömmer om. Hon trivs på Fiskeby, jobbarkompisarna är bra. Hon är 24 år gammal och vill kunna ta semester, köpa hus, planera sitt liv. Allt sånt som en fast anställning kan ge.

Louise är inte ensam om att hoppas. På brukets lista om förtur till jobb finns tolv namn. Och det är kring dem en konflikt har blossat upp. Den som har fått ombudsmannen Lars Wåhlstedt på Pappers förbundskontor i Stockholm att börja prata om att strejka igen. Han hänvisar till pappers­strejken 2010. Den som slutade med att förbundet och arbetsgivarna skrev avtal om ”förstärkt företrädesrätt”.

Med ett sånt avtal skulle arbetsgivarna tvingas utgå från vilka som har rätt till jobb enligt turordningen, i stället för att plocka in vem som helst. Det skulle inte gå att sparka folk ena dagen och hyra in från bemanningsföretag nästa. Avtalet skulle gälla. Och avtalet bygger på lagens rättviseprincip som kortfattat går ut på att den som jobbat mest ska ha rätt till anställning i första hand (se faktarutor). Men avtalet visade sig sakna något när det väl gällde. Muskler.

I början av 2014 meddelade ledningen på Fiskeby bruk utanför Norrköping att man vid korttidsfrånvaro ville använda ett bemanningsföretag i stället för att ta in folk från företrädeslistan. Enligt förbundet var det helt i strid med det avtal man strejkat sig till. Konflikten landade till slut i fackets och arbetsgivarnas skiljenämnd. Skiljenämnden är en sorts intern domstol som avgör hur reglerna i kollektivavtalet ska tolkas. Och där åkte Pappers på pumpen. Fiskeby hade rättigheterna på sin sida. Överenskommelsen visade sig därmed inte fungera som det var tänkt, menar Lars Wåhlstedt.

– Arbetsgivarna visar brist på respekt för våra avtal. De kör det juridiska spelet och struntar i relationen. Nu vill vi hitta en förhandlingslösning på det här. Gör vi inte det kommer det att märkas i avtalsrörelsen.

Han tror att skiljenämndens beslut kan få allvarliga konsekvenser, både för jobbkunskaperna och säkerheten på bruken.

– Hur ska vi säkerställa att de som kommer in från bemanningsföretag och jobbar någon dag då och då har rätt kompetens? Inte bara rätt kompetens för jobbet, utan också när det gäller skyddsfrågor?

Claes Nöid är besviken över skiljenämndens beslut. ”Syftet med bemanningsföretag är inte att ersätta befintlig personal. Det är tänkt att användas vid till exempel arbetstoppar och sådana finns inte i vår bransch. Vi producerar alltid 100 procent.” Foto: Brita Nordholm

Claes Nöid är besviken över skiljenämndens beslut. ”Syftet med bemanningsföretag är inte att ersätta befintlig personal. Det är tänkt att användas vid till exempel arbetstoppar och sådana finns inte i vår bransch. Vi producerar alltid 100 procent.” Foto: Brita Nordholm

Fackets avdelningsordförande på Fiskeby heter Claes Nöid. Skiljenämndens beslut sätter hans kamrater i ett svårt läge, säger han. Det handlar inte bara om att arbetsgivarna får rätt att runda reglerna i avtalet. Utan också om hur bantad en organisation kan få bli.

– Vi är inte emot bemanningsföretag, de är en del av samhället nu, vare sig man gillar det eller inte. Problemet för oss är att vi har medlemmar med företrädesrätt. Och företaget vill ersätta personal som borde ingå i grundbemanningen, med bemanningsanställda. Om företaget nu väljer att anlita ett bemanningsföretag kommer de att behöva vara här i princip varje dag, dygnet runt. Syftet med bemanningsföretag är inte att ersätta befintlig personal.

Organisationen har slimmats på bruket. Vid 2013 års slut drog ledningen in tio tjänster, i snitt två på varje skiftlag. Enligt facket ledde detta till att man numera varken klarar sjukdagar, ledigheter, vab eller utbildning utan att ta in vikarier eller beordra övertid.

– Vi har i snitt 1,4 sjuka per dag här, det säger sig självt att det behövs en reserv. Nu är den reserven borta. Men behovet finns kvar, och det märks ju med tanke på hur många som får hoppa in, säger Claes Nöid.

De som sades upp och inte sökte sig till andra anställningar kom fort tillbaka. De och fler därtill.

Louise är ett exempel. Hon som har fått hoppa in så mycket att hon bara har tio dagar kvar till ett fast jobb. Problemet är bara att hon vet hur det har gått för flera av de andra inhopparna som anställts enligt lag. Förmodligen kommer blanketten om fast jobb direkt att följas av en annan: en där hon blir uppsagd med två månaders uppsägningstid. Skälet till uppsägningen kommer att vara arbetsbrist. ”Du behövs inte.”

Skiften består just nu av tio pappersarbetare plus en arbetsledare, och fler fast anställda än så vill ledningen inte ha. I stället är planen att hyra in personal från bemanningsföretaget, vid behov. På så vis slipper bruket binda upp sig. Arbetsgivarna slipper folk som efter att ha kvalificerat sig för fast jobb anställs, blir uppsagda, och har rätt till uppsägningstiden på två månader. De behöver inte heller bekymra sig om att titta på företrädeslistan varje gång en korttidsvikarie ska ringas in.

”Arbetsgivarens våta dröm är ju att betala lön bara exakt när det finns ett behov. Men i vår bransch finns inte riktigt de där topparna och dalarna.”

När LO och arbetsgivarna kom överens om ett bemanningsavtal år 2000 var det med utgångspunkten att flexibilitet krävdes på en marknad där konjunkturerna svängde. ”Arbetstopp” var ett ord i tiden, ett ord för hur snabbt företag behövde rekrytera när ekonomin gick som tåget, och det var just vid arbetstoppar som bemanningsföretagen skulle kallas in. På pappersbruken tog det tid innan de gjorde sitt inträde, men det håller på att förändras.

En undersökning som Dagens Arbete publicerade i november förra året visade att var tionde arbetsplats på Pappers avtalsområde anlitar bemanningsföretag, och att fler är på gång.

I dagsläget är nog de flesta överens om att bemanningsföretag har fått en ny roll på svensk arbetsmarknad. Bemanningskonceptet har spridits från extrema just in time-företag i exempelvis fordonsindustrin, till processindustri (som papper) där orderböckerna utmärks av fler långa kontrakt.

– Arbetsgivarens våta dröm är ju att betala lön bara exakt när det finns ett behov. Men i vår bransch finns inte riktigt de där topparna och dalarna, säger Claes Nöid.

– Ledningen hävdar ändå hela tiden att behovet är ojämnt. De vill inte avlöna någon som går och inte har något att göra. Den verkligheten delar vi inte på golvet, vi är för få, vi har alltid att göra.

Ännu finns inget bemanningsföretag på plats på bruket. Förhandlingar om löneläge och vilken introduktion som krävs för de bemanningsanställda väntar. Även de lättaste jobben på Fiskeby tar tid att lära sig. Inhyrning kan vara en risk, det finns ingen garanti för att man får tag i folk som kan jobbet.

Vad många tror men ingen vet är att bemanningsföretaget nu kommer att vilja rekrytera Louise och de andra in­hopparna. Och från deras perspektiv är det kanske en bra sak? Det är väl tryggare att ha en anställning på bemanningsföretaget än ingen alls?

”Jag kanske blir uppsagd direkt men då vet jag i alla fall hur jag ska jobba de närmaste två månaderna.”

Love Mattsson tror inte att en anställning på bemanningsföretag är en tryggare tillvaro. Han har hoppat in på bruke­t i ungefär tre års tid. Foto: Brita Nordholm

Love Mattsson tror inte att en anställning på bemanningsföretag är en tryggare tillvaro. Han har hoppat in på bruke­t i ungefär tre års tid. Foto: Brita Nordholm

Love Mattsson är 23 och jobbar som bestrykare. Han har hoppat in från och till under tre år.

– Det är olika varje månad. Jag går heltid vissa månader, andra månader går jag bara några dagar. Det funkar för mig för jag bor hemma fortfarande.

Love har inte jobbat så mycket att han finns med på förturslistan. Ändå är han skeptisk till tanken på en bemanningsanställning.

– Det känns otryggt. Varför ska jag vara anställd av någon som hyr ut mig? De kan skicka mig vart som helst utan att jag har något att säga till om. Om Fiskeby ringer, då kan jag faktiskt säga nej om det inte funkar. Jag kan planera för ett liv på sidan om även om jag inte är fast anställd.

Henning Lander blev uppsagd för två år sedan men har fått fast anställning igen. Foto: Brita Nordholm

Henning Lander blev uppsagd för två år sedan men har fått fast anställning igen.
Foto: Brita Nordholm

Henning Lander, 30 år, jobbar på efterbearbetningen och är en av de tio som blev uppsagda för två år sedan. Efter vikariat är han nu fast anställd igen. Inte heller han känner sig lockad av tanken på ett bemanningsjobb, om han nu skulle bli uppsagd igen och erbjudas ett.

– Jag är ju hellre anställd direkt av Fiskeby. Men har man inget val, då tar man väl bemanningsföretaget. Man har ju fortfarande räkningar att betala.

Och Louise Karlgren? Hon tycker att det är svårt att ta ställning. Vad skulle en bemanningsanställning innebära, undrar hon. Känner alla sig lika delaktiga trots att de delas upp i två grupper med olika arbetsgivare? Bollas man runt mellan olika arbetsplatser?

– Det enda jag vill är att kunna planera. Nu ser jag ljuset i tunneln, snart, snart – en fast tjänst. Jag kanske blir uppsagd direkt men då vet jag i alla fall hur jag ska jobba de närmaste två månaderna.

– Ibland undrar jag om hela livet kommer att vara så här. Kommer jag någonsin att kunna planera vad jag ska göra nästa helg?

Därför vann arbetsgivarna i skiljenämnden

  • Enligt arbetsgivarna på Fiskeby ska bemanningsföretaget användas enbart för att täcka upp för korttidsfrånvaro, till exempel när någon blir sjuk. Bemanningsföretaget ska inte användas för att ersätta lediga tjänster. Om en fast tjänst blir ledig är det lagen om anställningsskydd som gäller.
  • Skiljenämnden kom fram till att detta är i linje med det avtal om ”förstärkt företrädesrätt” som parterna träffade strejken 2010.
  • Facket tycker att i praktiken ersätter bemanningsföretaget lediga tjänster i alla fall eftersom skiftens reserver har dragits in. Det får konsekvensen att man kommer att behöva extrapersonal så fort någon är sjuk.


at@da.se

Kommentera artikeln här

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

"Vi lägger mycket tid på att ringa runt"

PersonalchefenMed bemanningsföretag behöver bruket bara ringa en enda person när någon blir sjuk, säger Fiskebys personalchef Åke Pettersson.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

En given plats på scenen

Hon har vunnit Dansbandskampen, Körslaget och Let’s Dance och drivit det populära dansbandet Elisa's - i höst gör hon sin första musikalroll. Mångsysslaren Elisa Lindström som triggas av att gå utanför sin bekväma zon – läs eller lyssna på DA:s reportage.

Stopp ett tag

ÖGONBLICKETKlockan är 13.30 på Billerud Korsnäs i Skärblacka.

Nu är hon här – låt det sjunka in

Gästkrönika"Vi är starka, och ska inte underskattas. Sakta men säkert tar vi plats. De 130 år som har passerat visar att trägen vinner", skriver Sara Flink om att IF Metall nu leds av en kvinna.

Billigare att sparka än säga upp

Vårdade familjen – fick sparken

En släkting dog, en annan behövde skjuts till sjukhuset. Ove Pettersson sa nej till övertid två ­söndagar i rad. Då blev han avskedad.

4

Förbundsjuristen: Lagen behöver ändras

Brister i lagen gör det möjligt för arbetsgivare att sparka folk utan saklig grund, hävdar IF Metall. Nu rustar förbundsjuristen för strid i Arbetsdomstolen, AD.

2

IKEM: ”Att avskeda kan vara en praktisk lösning”

Arbetsgivare sparkar anställda av praktiska och ekonomiska skäl. Det säger Lars Askelöf, förhandlingschef på IKEM – Innovations- och kemiindustrierna.

”Som att baka pepparkakor”

DET HÄR GÖR JAG Thomas Johansson är maskin­operatör på Stora Enso i Skene.

Eftermiddagssnack i manöverrummet

ÖGONBLICKETKlockan är 13.48 på Stora Enso i Skutskär.

Göran Widerberg får Pappers kulturstipendium

Kulturstipendiat Göran Widerberg, mångårig reporter och bildredaktör på Dagens Arbete, tilldelas Pappers kulturstipendium 2017.

2

Arbetsförmedlingens kontroller

Utredare föreslår tuffare tag mot bidragsbrott

Dagens Arbete visade i en granskning i vintras hur arbetslösa jagas, samtidigt som bedrägliga företag kommer undan. Nu föreslår regeringens specielle utredares en rad nya åtgärder mot bidragsfusket – en del av dem kan vara på plats nästa år.

1

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

1

”Personalen är vår viktigaste resurs”

– Det ser ju ut som om branschen skulle vara mer skadetyngd än övriga och det tror jag hänger ihop med att vi inte är en utan många branscher. Det säger Ann-Kari Edenius, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen, som välkomnar en genomlysning av arbetsmiljön.

Klart med nytt bemanningsavtal

Bemanningsavtalet är klart. Ett treårigt avtal på 6,5 procent. Två nyheter är avsättningar till extrapension och en arbetsgrupp som ska se över arbetsmiljön.

Var är debatten, var är kraven?

Krönika"Bemanningsavtalet är mer eller mindre ett bevis på att facket har misslyckats med att kontrollera villkoren", skriver Sara Flink om avtalet som löpte ut i dag.

Lönerna på pappersbruken

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor har svårt att nå de bäst betalda jobben, visar lönestatistik från Pappers som DA har bearbetat. Vi har träffat två kvinnor på Billerud Korsnäs Gävle som inte tvekar att sträva uppåt.

3

Hörselskydden som proppar till bäst

DA TESTARÖronproppar ska vara diskreta, dämpa ljud och vara lätta att rengöra. I alla fall om tre tvätteri­arbetare får bestämma. De bästa i DA:s test är inte avsedda för industrijobb.

Fikarumshatet

”Artiklarna träffade hjärtat på mig”

Dagens Arbetes reportage om kampen mot rasismen i fikarummen har engagerat många läsare. Här publicerar vi en av berättelserna från industrigolvet.

3

Så ska Volvo mota rasismen

För att mota rasistisk jargong arbetar fack och ledning på Volvo Cars i Olofström förebyggande, både på arbetsgolvet och i fikarummen. Ledstjärnan är företagets uppförandekod.

Kampen om fikarummet

Rasismen har blivit ett arbetsmiljöproblem. Arbetare ställs mot arbetare i fientliga samtal under rasterna. Nu ändrar facket strategi - följ med DA på kurs i Blekinge.

11

Machokulturen kan döda

ArbetsmiljöAtt vara en hård karlakarl kan kosta dig eller dina arbetskamrater livet. Arbetsmiljöverket skriver i en ny rapport att attityderna på industrigolvet måste ändras för att förebygga arbetsmiljöskador.

Pappers blir husbyggare

Pappers satsar 70 miljoner i ett fackförbundsägt bostadsbolag som ska producera hyresrätter. De fyller ett bostadsbehov och är en bra placering, enligt förbundets ekonomiansvarige Henry Heiniö.

2

Cancerdrabbad får full ersättning av Afa

Industriarbetaren fick cancer på sitt nu konkursade företag, och hade svårt att bevisa sin rätt till full ersättning från Afa. Då fick han hjälp av sitt gamla skyddsombud - och nu år mannen rätt av den så kallade Vållandenämnden .

1

Avtal 2017

LO-facken säger upp bemanningsavtal

(UPPDATERAD) LO-förbunden säger upp bemanningsavtalet, eftersom de bemanningsanställda inte erbjuds samma villkor som fast anställda.

6

Pappers varslar om sympatiåtgärder

Pappers varslar om sympatiåtgärder som ett stöd för Fastighetsanställdas konflikt om låglönesatsningen.

Dubbla prestigepriser till Dagens Arbete

Dagens Arbetes Anna Tiberg och Elinor Torp kammade hem varsitt pris vid Fackförbundspressens dag. De belönas för bästa avslöjande respektive berättande text.

En folklig teaterapa

Han har varit tjuvjägare, pistvakt och hushållsmixer. Gett röst åt Pettson och Mulle Meck men också spelat i Romeo och Julia. Lennart Jähkel har rötter i skogsindustrin, han skulle bli ingenjör som brorsorna men blev istället en folkkär skådis.

”Jag lär mig något nytt hela tiden”

DET HÄR GÖR JAGEva Vencel är resurslaborant på Stora Enso i Hylte.

Bläddra i magasinet

Alla Dagens Arbetes tryckta magasin finns som blädder-PDF. Här kan du välja utgåva du vill läsa.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Vad vill den oheliga alliansen?

KRÖNIKAAlliansen upprepar gång på gång att regeringens politik för att stötta de svaga är skadlig för Sverige. Men den egna sakpolitiken har man lämnat därhän.

På randen till inbördeskrig

Gnistan tändes i Västervik under dessa dagar för 100 år sedan, och hungerkravallerna och strejkerna spreds över landet. Men i stället för ett upptrappat våld och inbördeskrig föddes - demokratin.

2
Hämta mer