”Vad ska man tycka om ett armband som kan övervaka dig men också förebygga förslitning?”Krönika, Darja Isaksson.

”Bakom varje klädesplagg finns en livshistoria som alltför ofta handlar om rena slavarbetet”Helle Klein, chefredaktör.

Striden om företrädesrätten

När en kompis frågar Louise Karlgren om de ska hitta på någonting nästa helg har hon alltid svårt att svara. Hon längtar efter att kunna planera sitt liv. Foto: Brita Nordholm
Fiskeby bruk vill ersätta Louise Karlgren och andra inhoppare med bemanningsföretag, trots att de har förtur till jobb. Claes Nöid är fack­avdelningens ordförande. Han tog kampen för sina medlemmars rätt – och förlorade. Foto: Brita Nordholm
Love Mattsson tror inte att en anställning på bemanningsföretag är en tryggare tillvaro. Han har hoppat in på bruke­t i ungefär tre års tid. Foto: Brita Nordholm
Henning Lander blev uppsagd för två år sedan men har fått fast anställning igen. Foto: Brita Nordholm
Claes Nöid är besviken över skiljenämndens beslut. ”Syftet med bemanningsföretag är inte att ersätta befintlig personal. Det är tänkt att användas vid till exempel arbetstoppar och sådana finns inte i vår bransch. Vi producerar alltid 100 procent.” Foto: Brita Nordholm

Tio dagar från ett fast jobb

Strid om företrädesrätten. ”Anställda ska inte kunna sparkas och ersättas av bemannings­företag”, tyckte facket. ”Vi måste ha rätt att vara flexibla”, svarade arbetsgivarna.  Pappers förlorade striden om 12 personer på förturslistan vid Fiskeby bruk.

Då har du förtur till jobb

Om du har jobbat hos samma arbetsgivare i sammanlagt tolv månader under de senaste tre åren, har du företrädesrätt till anställning hos arbetsgivaren. Rätten gäller för jobb du är kvalificerad för, såväl visstidstjänster som fasta tjänster. Du måste anmäla att du vill använda din företrädesrätt.

Exempel: Du får ett års vikariat hos en arbetsgivare. Tre månader efter att vikariatet är slut behöver arbetsgivaren återigen en vikarie. Du har anmält att du är intresserad av att använda din företrädesrätt, och ingen står före dig på förturslistan. Då ska du erbjudas det nya vikariatet. Företrädesrätten gäller i nio månader från den dag det första vikariatet upphörde. Säger du nej till erbjudet jobb har du förbrukat din företrädesrätt.

Då har du rätt till fast jobb

Om du har varit anställd hos en arbetsgivare på visstid eller som vikarie i sammanlagt mer än två år, övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Förutsättningen är att inhoppen och vikariaten ska ha skett under en ramperiod på fem år.

Exempel: Du anställs på ett års vikariat för någon som är föräldraledig. Efter vikariatets slut hoppar du in under helger, vid lov och när någon är sjuk. Efter fyra år visar det sig att du jobbat sammanlagt 24 månader på företaget. Då måste arbetsgivaren erbjuda dig en fast anställning.

Louise Karlgren behöver bara kallas in tio arbetsdagar till. Sedan har hon rätt till en tillsvidareanställning enligt lagen om anställningsskydd. Och fast jobb är precis vad Louise drömmer om. Hon trivs på Fiskeby, jobbarkompisarna är bra. Hon är 24 år gammal och vill kunna ta semester, köpa hus, planera sitt liv. Allt sånt som en fast anställning kan ge.

Louise är inte ensam om att hoppas. På brukets lista om förtur till jobb finns tolv namn. Och det är kring dem en konflikt har blossat upp. Den som har fått ombudsmannen Lars Wåhlstedt på Pappers förbundskontor i Stockholm att börja prata om att strejka igen. Han hänvisar till pappers­strejken 2010. Den som slutade med att förbundet och arbetsgivarna skrev avtal om ”förstärkt företrädesrätt”.

Med ett sånt avtal skulle arbetsgivarna tvingas utgå från vilka som har rätt till jobb enligt turordningen, i stället för att plocka in vem som helst. Det skulle inte gå att sparka folk ena dagen och hyra in från bemanningsföretag nästa. Avtalet skulle gälla. Och avtalet bygger på lagens rättviseprincip som kortfattat går ut på att den som jobbat mest ska ha rätt till anställning i första hand (se faktarutor). Men avtalet visade sig sakna något när det väl gällde. Muskler.

I början av 2014 meddelade ledningen på Fiskeby bruk utanför Norrköping att man vid korttidsfrånvaro ville använda ett bemanningsföretag i stället för att ta in folk från företrädeslistan. Enligt förbundet var det helt i strid med det avtal man strejkat sig till. Konflikten landade till slut i fackets och arbetsgivarnas skiljenämnd. Skiljenämnden är en sorts intern domstol som avgör hur reglerna i kollektivavtalet ska tolkas. Och där åkte Pappers på pumpen. Fiskeby hade rättigheterna på sin sida. Överenskommelsen visade sig därmed inte fungera som det var tänkt, menar Lars Wåhlstedt.

– Arbetsgivarna visar brist på respekt för våra avtal. De kör det juridiska spelet och struntar i relationen. Nu vill vi hitta en förhandlingslösning på det här. Gör vi inte det kommer det att märkas i avtalsrörelsen.

Han tror att skiljenämndens beslut kan få allvarliga konsekvenser, både för jobbkunskaperna och säkerheten på bruken.

– Hur ska vi säkerställa att de som kommer in från bemanningsföretag och jobbar någon dag då och då har rätt kompetens? Inte bara rätt kompetens för jobbet, utan också när det gäller skyddsfrågor?

Claes Nöid är besviken över skiljenämndens beslut. ”Syftet med bemanningsföretag är inte att ersätta befintlig personal. Det är tänkt att användas vid till exempel arbetstoppar och sådana finns inte i vår bransch. Vi producerar alltid 100 procent.” Foto: Brita Nordholm

Claes Nöid är besviken över skiljenämndens beslut. ”Syftet med bemanningsföretag är inte att ersätta befintlig personal. Det är tänkt att användas vid till exempel arbetstoppar och sådana finns inte i vår bransch. Vi producerar alltid 100 procent.” Foto: Brita Nordholm

Fackets avdelningsordförande på Fiskeby heter Claes Nöid. Skiljenämndens beslut sätter hans kamrater i ett svårt läge, säger han. Det handlar inte bara om att arbetsgivarna får rätt att runda reglerna i avtalet. Utan också om hur bantad en organisation kan få bli.

– Vi är inte emot bemanningsföretag, de är en del av samhället nu, vare sig man gillar det eller inte. Problemet för oss är att vi har medlemmar med företrädesrätt. Och företaget vill ersätta personal som borde ingå i grundbemanningen, med bemanningsanställda. Om företaget nu väljer att anlita ett bemanningsföretag kommer de att behöva vara här i princip varje dag, dygnet runt. Syftet med bemanningsföretag är inte att ersätta befintlig personal.

Organisationen har slimmats på bruket. Vid 2013 års slut drog ledningen in tio tjänster, i snitt två på varje skiftlag. Enligt facket ledde detta till att man numera varken klarar sjukdagar, ledigheter, vab eller utbildning utan att ta in vikarier eller beordra övertid.

– Vi har i snitt 1,4 sjuka per dag här, det säger sig självt att det behövs en reserv. Nu är den reserven borta. Men behovet finns kvar, och det märks ju med tanke på hur många som får hoppa in, säger Claes Nöid.

De som sades upp och inte sökte sig till andra anställningar kom fort tillbaka. De och fler därtill.

Louise är ett exempel. Hon som har fått hoppa in så mycket att hon bara har tio dagar kvar till ett fast jobb. Problemet är bara att hon vet hur det har gått för flera av de andra inhopparna som anställts enligt lag. Förmodligen kommer blanketten om fast jobb direkt att följas av en annan: en där hon blir uppsagd med två månaders uppsägningstid. Skälet till uppsägningen kommer att vara arbetsbrist. ”Du behövs inte.”

Skiften består just nu av tio pappersarbetare plus en arbetsledare, och fler fast anställda än så vill ledningen inte ha. I stället är planen att hyra in personal från bemanningsföretaget, vid behov. På så vis slipper bruket binda upp sig. Arbetsgivarna slipper folk som efter att ha kvalificerat sig för fast jobb anställs, blir uppsagda, och har rätt till uppsägningstiden på två månader. De behöver inte heller bekymra sig om att titta på företrädeslistan varje gång en korttidsvikarie ska ringas in.

”Arbetsgivarens våta dröm är ju att betala lön bara exakt när det finns ett behov. Men i vår bransch finns inte riktigt de där topparna och dalarna.”

När LO och arbetsgivarna kom överens om ett bemanningsavtal år 2000 var det med utgångspunkten att flexibilitet krävdes på en marknad där konjunkturerna svängde. ”Arbetstopp” var ett ord i tiden, ett ord för hur snabbt företag behövde rekrytera när ekonomin gick som tåget, och det var just vid arbetstoppar som bemanningsföretagen skulle kallas in. På pappersbruken tog det tid innan de gjorde sitt inträde, men det håller på att förändras.

En undersökning som Dagens Arbete publicerade i november förra året visade att var tionde arbetsplats på Pappers avtalsområde anlitar bemanningsföretag, och att fler är på gång.

I dagsläget är nog de flesta överens om att bemanningsföretag har fått en ny roll på svensk arbetsmarknad. Bemanningskonceptet har spridits från extrema just in time-företag i exempelvis fordonsindustrin, till processindustri (som papper) där orderböckerna utmärks av fler långa kontrakt.

– Arbetsgivarens våta dröm är ju att betala lön bara exakt när det finns ett behov. Men i vår bransch finns inte riktigt de där topparna och dalarna, säger Claes Nöid.

– Ledningen hävdar ändå hela tiden att behovet är ojämnt. De vill inte avlöna någon som går och inte har något att göra. Den verkligheten delar vi inte på golvet, vi är för få, vi har alltid att göra.

Ännu finns inget bemanningsföretag på plats på bruket. Förhandlingar om löneläge och vilken introduktion som krävs för de bemanningsanställda väntar. Även de lättaste jobben på Fiskeby tar tid att lära sig. Inhyrning kan vara en risk, det finns ingen garanti för att man får tag i folk som kan jobbet.

Vad många tror men ingen vet är att bemanningsföretaget nu kommer att vilja rekrytera Louise och de andra in­hopparna. Och från deras perspektiv är det kanske en bra sak? Det är väl tryggare att ha en anställning på bemanningsföretaget än ingen alls?

”Jag kanske blir uppsagd direkt men då vet jag i alla fall hur jag ska jobba de närmaste två månaderna.”

Love Mattsson tror inte att en anställning på bemanningsföretag är en tryggare tillvaro. Han har hoppat in på bruke­t i ungefär tre års tid. Foto: Brita Nordholm

Love Mattsson tror inte att en anställning på bemanningsföretag är en tryggare tillvaro. Han har hoppat in på bruke­t i ungefär tre års tid. Foto: Brita Nordholm

Love Mattsson är 23 och jobbar som bestrykare. Han har hoppat in från och till under tre år.

– Det är olika varje månad. Jag går heltid vissa månader, andra månader går jag bara några dagar. Det funkar för mig för jag bor hemma fortfarande.

Love har inte jobbat så mycket att han finns med på förturslistan. Ändå är han skeptisk till tanken på en bemanningsanställning.

– Det känns otryggt. Varför ska jag vara anställd av någon som hyr ut mig? De kan skicka mig vart som helst utan att jag har något att säga till om. Om Fiskeby ringer, då kan jag faktiskt säga nej om det inte funkar. Jag kan planera för ett liv på sidan om även om jag inte är fast anställd.

Henning Lander blev uppsagd för två år sedan men har fått fast anställning igen. Foto: Brita Nordholm

Henning Lander blev uppsagd för två år sedan men har fått fast anställning igen.
Foto: Brita Nordholm

Henning Lander, 30 år, jobbar på efterbearbetningen och är en av de tio som blev uppsagda för två år sedan. Efter vikariat är han nu fast anställd igen. Inte heller han känner sig lockad av tanken på ett bemanningsjobb, om han nu skulle bli uppsagd igen och erbjudas ett.

– Jag är ju hellre anställd direkt av Fiskeby. Men har man inget val, då tar man väl bemanningsföretaget. Man har ju fortfarande räkningar att betala.

Och Louise Karlgren? Hon tycker att det är svårt att ta ställning. Vad skulle en bemanningsanställning innebära, undrar hon. Känner alla sig lika delaktiga trots att de delas upp i två grupper med olika arbetsgivare? Bollas man runt mellan olika arbetsplatser?

– Det enda jag vill är att kunna planera. Nu ser jag ljuset i tunneln, snart, snart – en fast tjänst. Jag kanske blir uppsagd direkt men då vet jag i alla fall hur jag ska jobba de närmaste två månaderna.

– Ibland undrar jag om hela livet kommer att vara så här. Kommer jag någonsin att kunna planera vad jag ska göra nästa helg?

Därför vann arbetsgivarna i skiljenämnden

  • Enligt arbetsgivarna på Fiskeby ska bemanningsföretaget användas enbart för att täcka upp för korttidsfrånvaro, till exempel när någon blir sjuk. Bemanningsföretaget ska inte användas för att ersätta lediga tjänster. Om en fast tjänst blir ledig är det lagen om anställningsskydd som gäller.
  • Skiljenämnden kom fram till att detta är i linje med det avtal om ”förstärkt företrädesrätt” som parterna träffade strejken 2010.
  • Facket tycker att i praktiken ersätter bemanningsföretaget lediga tjänster i alla fall eftersom skiftens reserver har dragits in. Det får konsekvensen att man kommer att behöva extrapersonal så fort någon är sjuk.


at@da.se

Kommentera artikeln här

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

"Vi lägger mycket tid på att ringa runt"

PersonalchefenMed bemanningsföretag behöver bruket bara ringa en enda person när någon blir sjuk, säger Fiskebys personalchef Åke Pettersson.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

Dagens Arbete prisad för sin journalistik

Dagens Arbetes reporter Anna Julius vann i går Fackföreningspressens pris i kategorin ”Bästa förklarande text”. Hon får den för sin handfasta guide om hur man gör att få rätt ersättning för sina arbetsskador.

Göran blir hög av att dansa

SAMSPELTA STEGPappersarbetaren Göran Larsson och sjuksköterskan Veronica Lind ­brinner för bugg. De sliter med sina skiftscheman för att hinna träna. Möt dem i ett reportage från en tävling, se när de lär ut dans i vår video.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Därför skäller borgarna på facket

KRÖNIKADen nyliberala politiken är inte bara emot stark stat och offentlig sektor. På område efter område lägger de borgerliga partierna sig i det som är parternas avtalsområde.

DEN GLOBALA TEXTILINDUSTRIN

Livet bortom lyxen

TextilindustriDet är vi i rika väst som bär märkeskläderna - men de tillverkas i en helt annan miljö. DA:s Marcus Derland och David Lundmark har besökt Mauritius och Madagaskar och berättar om anställda som plötsligt får sparken och migrantjobbare som måste lämna in sina pass.

”Låt parterna ta hand om las”

Ändrar man en regel i lagen om anställningsskydd uppstår nya problem. Kanske bättre att skrota lagen och låta parterna ta hela ansvaret, föreslår docent Mats Glavå i en ny bok.

En stark röst har tystnat

Vår medarbetare, kollega och vän, Jeanette Herulf, har gått bort efter en tids sjukdom. Saknaden är stor.

Marcus Waldermark håller emot när Fredrik Zetterlund i den grå hjälmen försöker ta sig förbi. Foto: David Lundmark

Svett, spyor och gemenskap

NärkontaktNu har Superserien i amerikansk fotboll dragit i gång. Många tänker då på stora hjälmar och våldsamma krockar, andra kallar det ”schack med närkontakt”. Läs eller lyssna på reportaget om smeden och anfallaren Marcus Waldermark från Uppsala 86:ers.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Var tredje industriutbildning utan behörighet

Var tredje arbetsmarknadsutbildning i industriteknik saknar behörighet att utfärda diplom för svetsning, visar DA:s genomgång.

Nu skärps kraven på industriutbildningar

Arbetsförmedlingen skärper kraven när man nu köper upp ny industriutbildning: 60 procent av deltagarna ska klara kunskapstestet i slutet av utbildningen. För dåliga resultat kan leda till förlorat uppdrag.

2

Hård prispress i industriutbildningen

Priset på arbetsmarknadsutbildningar har pressats, men varierar kraftigt i landet. En vecka på industriteknikutbildning kan kosta 4 800 kronor på en ort och 1 780 på en annan. Statliga Lernia prispressar mest.

1

”Ville bli svetsare – kom till en lekstuga”

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

5
ILLUSTRATION: JENS MAGNUSSON

Dålig koll på nya reglerna

ArbetsmiljöverketNu till helgen har föreskriften om psykosocial arbetsmiljö funnits i två år. DA har gått igenom anmälningarna om stress och mobbning till Arbetsmiljöverket - som uppger att man inte vet hur de nya reglerna används.

”Förr skickades papper hit och dit, då hade få överblick. Nu är det annat; med digitaliseringen har operatörerna full koll på hela produktionen”, säger Eja Jysky, operatör på Fristad Plast. Foto: Anna Sigge

Bojen som räddar framtiden

UTVECKLINGSverige har digitaliseringsfeber. Politiker, konsulter och företag utlovar stora vinster för samhället. Alla pratar om att digitalisera – få vet hur man gör. En av dem är operatören Eja Jysky på Fristad Plast.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Här har du sjuktalen i siffror

Sjukskrivningarna ska ner till i snitt 9 dagar per år, har regeringen bestämt. Men är verkligen sjuktalen historiskt höga? Och vilka är det som blir sjuka? DA ger dig siffrorna bakom sjukförsäkringen.

2

”Politikerna avgör vem som kan arbeta"

Analys”Vem som anses frisk nog att arbeta beror i slutändan på politiska beslut, inte på läkares eller myndigheters bedömningar”, skriver reportern Rasmus Lygner med anledning av den intensiva debatt som dragit igång efter DA:s granskning.

2

”Försäkringskassan måste utgå från verkligheten”

DEBATT ”Försäkringskassan måste utgå ifrån en faktisk arbetsmarknad för att ge den försäkrade de verktyg som krävs. I denna fråga borde det inte finnas några politiska motsättningar. Dagens regler drabbar såväl rik som fattig”, skriver Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd. 

9

Ing-Britt tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

5

Ljunghäll ska bli friskare

Regeringen vill att arbetsgivarna ska få ner sjuktalen. Gjuteriet Ljunghäll har satt i gång – för att det sparar pengar och för att kunna locka nytt folk. De anställda gillar projektet.

Finns det ett jobb åt Ing-Britt?

Vi berättade i går om halvtidsjobbande Ing-Britt Vikström som vägrats sjukpenning, men nu drivit fallet till högsta instans. Hon anses kunna ha ett heltidsarbete som varken ”ställer krav på finmotorik eller god handstryka”. Finns de jobben? DA frågade ett antal personalchefer.

”Det är så otroligt korkat”

Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, menar att såväl Försäkringskassan som svenska domstolar helt har missförstått vad normalt förekommande arbete faktiskt betyder.

2

Försäkringskassan: ”Vår tillämpning följer lagtexten”

Försäkringskassan håller inte med om kritiken mot myndigheten när det gäller att dra in sjukpenningen: Myndigheten säger sig följa den lagstiftning som finns och bedömer visst arbetsförmågan mot riktiga arbeten.

4

”Frågan är om det som regeringen gör är tillräckligt”

Moderaternas talesperson i socialförsäkringsfrågor Johan Forssell menar att en återinförd bortre gräns i sjukförsäkringen skulle vara ett stöd för de sjukskrivna.

6

”Det ska vara ett arbete som finns”

Socialminister Annika Strandhäll (S) konstaterar att sjukförsäkringen inte fungerar riktigt som hon hade hoppats.

7

”Ibland har lagar ett bäst före-datum”

Liberalernas talesperson i socialförsäkringsfrågor Emma Carlsson Löfdahl undrar om lagstiftningen verkligen tolkas rätt.

1

Flera nomineringar för DA:s journalistik

Dagens Arbete har nu nominerats till Fackföreningspressens pris i fem av åtta kategorier. En av dem är "Bästa fotografi", där David Lundmark kan vinna med sin bild av lunchande, fackligt organiserade kvinnor på en soptipp i Indien.

Hamnkonflikten

”Snubblande nära ett statarsystem”

DEBATT”Att hamnkonflikten kan få en lösning ändrar inte att S valt att utreda konflikträtten. Med inskränkt strejkrätt är svensk arbetsmarknad snubblande nära det gamla statarsystemet”, skriver Thomas Nilsson, avdelningsordförande för Pappers i Grycksbo och Patrik Liljeglöd, distriktsordförande för Vänsterpartiet i Dalarna.

2

Ny dom sänker ersättningen från a-kassan

En dom i Högsta förvaltningsdomstolen vänder upp och ned på en av a-kassans regler. Nu blir det svårare för nya medlemmar att få rätt till högre ersättning. ”Fullständigt orimligt”, säger Olle Åkerlund, kassaföreståndare på IF Metall.

1

”Nu är jag bekväm med min dyslexi”

DYSLEXIDaniel Pettersson har förlikat sig med sin dyslexi, men vill helst inte att någon ser när han skriver. Läs- och skrivsvårigheter är ett praktiskt problem men kan också vara förknippat med skam. Men det finns hjälp att få.

8 mars

Så låter lönekampen

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor finns i hela världen. Kampen mot orättvisan drivs fackligt men också med galen humor i en australisk video och av en vass amerikansk countrysångerska. DA ger er också fyra klassiska låtar om ojämställda löner.

Marie Nilsson välkomnar nya jobbformen

IF Metalls ordförande Marie Nilsson välkomnar de nya etableringsjobben för nyanlända och långtidsarbetslösa. Staten betalar hälften, de kan komma igång under andra halvan nästa år. "Vi hade som krav att vi måste nå upp till en skälig nivå på lön, och arbetsgivaren har fått ett enkelt system", säger Marie Nilsson.

2
Hämta mer