”Vreden mina vänner. Vart ska den riktas?”Krönika, Anneli Jordahl

”Ardis flykt från Afrika är en nutida Utvandrarna”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

Framtidens industri

”Den långsiktiga visionen är att dagens skogsindustri blir morgondagens biokemiska fabriker”, säger Lars Berglund, professor som ler forskningen på KTH i Stockholm och Chalmers i Göteborg om nanocellulosa. Foto: Sara Kroon.

”Morgondagens biokemiska fabriker”

Den svenska massan rymmer en jättepotential för nya produkter, hävdar professor Lars Berglund. Men då måste skogsindustrin närma sig kemibranschen när det gäller kompetens.

Nedgång för papper

Den svenska produktionen av tryck- och tidningspapper har sjunkit stadigt de senaste tre åren medan produktionen av wellpapp och kartong stigit något.

Exportvärdet för papper och papp är 65 miljarder kronor, största köparland är Tyskland.

Sverige satsar cirka 3 miljarder kronor årligen på skogsforskning, drygt 40 procent av dem kommer från företag.

Nanocellulosa

Cellulosan finfördelas genom mekanisk bearbetning under högt tryck till mikrofibriller, och kan användas för att skapa mycket hårt papper eller som ytbehandling av kartong.

Det är en smärt, före detta Örnsköldsviksbo, med nära till skratt, som tagit sig an denna livsuppgift. Uppvuxen med Husum och Domsjö in på knutarna har han insupit skogsindustrin sedan barnsben. Fostrad i en lärarfamilj.

I dag leder han Wallenberg Wood Science Center (WWSC)och den forskning som sker på KTH i Stockholm och Chalmers i Göteborg. Hans eget specialområde är nanocellulosa.

– Traditionell forskning har handlat om att gradvis förbättra papper och kartong, säger han.

Små förbättringar som i många fall fått stort ekonomiskt genomslag i dagens industri.

– Men vi sysslar varken med papper eller kartong. Inte heller med konventionell pappersmassa.

I hans forskningsvärld är trädet en ”oljekälla”.

– Vi försöker utvinna beståndsdelar som vi kan använda för att ersätta petroleumbaserade plaster.

Kort sagt; Dagens produkter som baseras på olja ska i morgon kunna ersättas av motsvarande baserade på trä. Och behovet finns. Lars Berglund pekar på tillväxten i Kina, Sydamerika, Asien i stort. Den har lett till en ökning av oljebaserade plaster på 20–30 procent.

– Då växer problemen med exempelvis plastavfallet i havet.

Går det att hitta motsvarande produkter baserade på ved i stället, vore det till gagn även för miljön.

– Utmaningen ligger i att hitta motsvarande produkter som har lika bra egenskaper som plaster, typ fukttålighet.

Att plocka ut komponenter från veden och sätta ihop till helt nya förpackningsmaterial. Det är sånt som han själv forskar på.

”Skogsindustrin behöver närma sig den kemiska industrin i kompetens. De har mycket mer av forskning och utveckling.”

Resultatet av hans egen forskning, runt nanocellulosa, är bland annat ett papper som är fem gånger starkare än ett vanligt.Det är dessutom mer töjbart och elastiskt.

Lars Berglunds fasta övertygelse är att kemiska massafibrer kan användas på ett mycket bättre sätt än vad som görs i dag.

– Den långsiktiga visionen är att dagens skogsindustri blir morgondagens biokemiska fabriker.

Men då gäller det för bruken att vara på hugget.

– Skogsindustrin behöver närma sig den kemiska industrin i kompetens. De har mycket mer av forskning och utveckling och alltså lättare att dra nytta av den forskning vi står för.

Om inte?

– Ja då är det den kemiska industrin som kommer att tjäna pengarna på de nya produkterna.

– Det är vad Stora Enso och andra insett och försöker undvika, genom att bygga upp en egen forskningskompetens.

Ett ”värstascenario” i Lars Berglunds värld är att politikerna hittar på nya subventioner som flyttar fokus mot att göra bränsle av skogen. Medan han och andra forskare sliter med att lägga grunden för nya produkter, sliter de här ”etanolmänniskorna”, som han säger, i cellulosan.

– Det vore rena katastrofen att göra råvaran till bränsle.
– Ur sysselsättningssynpunkt är det mer vettigt att satsa på forskning än bränslen.

Däremot tror han att man ska tänka bort nanocellulosa som en volymprodukt i stil med dagens pappersmassa.

– Vårt sätt att konkurrera med nanocellulosa framöver måste vara genom kompetens och patent.
– När vi pratar nya produkter kommer det att bli mycket mer fokus på patent.

Nyss hemkommen från Japan, berättar Lars Berglund att man där lägger enorma ”patentmattor” på nanocellulosaområdet för att skydda sin forskning.

– Och många svenska företag gör likadant. Du kommer inte att kunna köpa ”teknik från hyllan” i fortsättningen.

När undertecknad började skriva om pappersindustrin i slutet av 1990-talet, hette det att framtiden låg i nya papperskvaliteter. Koka massa kunde vem som helst göra.

– Det blev precis tvärtom. Men många av morgondagens produkter kommer inte att tas fram med samma hastigheter eller volymer som i dag, säger Lars Berglund.

– Det handlar om att använda fibrer i nya material och med hjälp av högre pris få lönsamhet.

Lars Berglund tar Södra Cell Mörrums ”dura pulp” som ett exempel på en vedfiberförstärkt termoplast, som fått en kommersiell användning.

– I dag används detta inom möbelindustrin. Bilinredningar är ju formsprutade termoplaster av olika slag. Där tror jag att vedfibrer har en god framtid som förstärkningsmedel.

Användningen av lignin i polymersammanhang, dvs i lim, härdplaster, bindemedel, är en annan produkt.

– I dag är det mest en avfallsprodukt som eldas upp.

Inom en femårsperiod tror Lars Berglund också på nanocellulosa som pappers­kemikalie.

– I och med att den börjar användas kommer också produktion i gång till en mer storskalig användning.

– Potentialen här är enorm. För mig är nanocellulosan lika stort som vedfibrer.

Omställningen till pappersförpackningar med nanocellulosa kan gå snabbt.

– Problemet med plaster i havet, som jag nämnde tidigare, kommer att slå hårt i miljöopinionen.

– I Italien finns redan förbud mot plastkassar. Får vi en sådan lagstiftning även i andra länder kan omställningen gå snabbt.

Lyckas man lösa de tekniska utmaningarna och förbättra dagens pappersförpackningar, ja då kan den här omställningen skjuta rejäl fart.

– Inom skogsindustrin är alla överens om att en omställning behövs. Problemet är att produkterna inte är färdigutvecklade än.

Men det allra viktigaste är ändå det genombrott för den nya forskningen som uppnåtts på senare år, enligt Lars Berglund.

– Vi är på väg in i en tidsålder där forskning och utveckling kommer att få mycket större betydelse än tidigare.


gw@da.se

1Kommentarer

Thorsten Schütte:

Det ena utesluter inte det andra. Även om större delar av både ligninet och cellulosan har tagits om hand finns det fortfarande organisk material kvar som på ett eller anat sätt kan användas som eller omvandlas till bränsle!

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

DebattAtt skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

"Korta vägen mellan forskning och produktion"

DebattDet krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.

Framtidens pussel går inte ihop

DA reder utSverige är ett land täckt av skog. Eller? Skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det kommer att bli en dragkamp om det gröna guldet. DA:s unika granskning visar att alla inte kan få allt de vill.

1

"Efterfrågan styr även produkter från skogen"

DebattPolitikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

1

"Vi måste få skogen att räcka till"

DebattFörädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

"Skogen måste användas smart"

LedareSkogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

Skogen träder in i framtiden

Cykelhjälmar, fiskfoder, kläder, pappersbatterier, skottsäkra västar, tuggummin... Så vill massaindustrin vill möta hotet från det papperslösa samhället med – en cellulosarikare värld. Slagorden är att "allt som kan göras av olja kan göras av det som finns i skogen".

Karls kasse klarar kylan

En iskall idé som ska erövra världen. Möt Karl Fallgren, mannen bakom Ifoodbag, en bärkasse som håller kylan i upp till 24 timmar.

Karl-Henrik Sundström, vd Stora Enso. Foto: David Lundmark

Han vill borra guld i massans inre

Lim, tuggummin, intelligenta förpackningar. Och så miljövänliga kläder. Stora Enso storsatsar på att raffinera cellulosa­n och utmana kemiindustrin. Det handlar om nya miljardintäkter. "Vi jobbar verkligen i en framtidsbransch", säger vd Karl-Henrik Sundström.

Ulf Hermansson är torkmaskinsförare på bruket i Domsjö. Bakom honom en bred ränna där rå, ångande dissolvingmassa med 98 procents vattenhalt rinner in. Foto: David Lundmark

Träkalsonger – från bruket till fina gatan

Barrträd in – allt utom pappersmassa ut. Domsjöbrukets produkter blir textil­fibrer, värktabletter, korvskinn och kolsyra till brandsläckare. Här finns framtiden och därmed jobben – vd och klubbordföranden har dessutom samma dröm.

1
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Arbetsgivarna verkar bo på en annan planet

KRÖNIKAJag har funderat mycket på hur olika vi och arbetsgivarna ser på saker. När vi läser rapporter och hör uttalanden från olika arbetsgivarföreningar verkar vi inte bo i samma land, eller ens på samma planet.

2

"Pappersindustrin är en framtidsbransch"

LedareFramtiden heter nanocellulosa. Skogen och digitaliseringen kan befrukta varandra. Plötsligt är pappers- och massaindustrin inte längre en krisbransch.

Läs mer från Dagens Arbete:

Saab-kvinnorna lade i en ny växel

Vad hände sen?Dagens Arbete firar 20 år med ett fullmatat jubileumsnummer. Möt bland andra Pia, Pia och Sylvia som med flera tusen andra förlorade jobben vid Saabs jättekonkurs. Sen dess har det gått sex år.

Sammanhållning på hög nivå

Arbetskompisarna från Lindbäcks husfabrik har planerat och tränat i månader. Nu har dagen kommit, nu ska Kebnekaise bestigas. Dagens Arbete följde med på en tur som bjöd på gnistrande sol men också en ogästvänlig vägg av snö. Läs eller lyssna på reportaget här.

Applechefen kollade in sin kartong i Iggesund

IGGESUNDS BRUKApplechefen Tim Cook var på snabbvisit i Sverige på torsdagen. Då avslöjades en mer än tio år gammal hemlighet – företagets kartong görs bland annat av Iggesunds bruk. Nu fick Cook se tillverkningen på plats.

Håll fingrarna borta från lönerna!

KrönikaAlliansens förslag om inträdesjobb är ett försök att runda kollektivavtalet och införa lagstadgad ingångslön. Det måste stoppas.

Politiker: Lär er jobbet på jobbet!

KrönikaDet borgerliga förslaget om instegsjobb är bara ytterligare ett i raden av försök att sänka lönerna.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Dagens Arbete och Byggnadsarbetaren granskar Arbetsmiljöverket.

”Det ska bli lättare att förstå föreskrifterna”

Arbetsmiljölagen är från början av 70-talet och behöver moderniseras, menar Ywonne Strempl, avdelningschef på Arbetsmiljöverket.

”Det har inte blivit enklare”

Det som är på gång i Sverige genomförde Norge för fyra år sedan. Närmare 50 föreskrifter byggdes ihop till sex. Ingen av arbetsmarknadens parter jublar.

Klart med avtal för Samhall

Sju LO-förbund och Almega har enats om ett avtal för drygt 20 000 anställda på Samhall. Avtalet ger 1 594 kronor mer i månaden efter tre år.

2

Bud lämnat i Samhall-förhandlingarna

Medlarna i förhandlingarna om Samhall-avtalet har lämnat ett bud till LO-förbunden och Almega. De ska svara klockan 17 i dag.

Varje industrijobb skapar ett nytt på annat håll

RapportCentrala löneförhandlingar är inget bra sätt att skapa jämställda löner, skriver Industrins ekonomiska råd i sin rapport. Rådet tillbakavisar den kritik som funnits mot industrins roll att sätta lönenivån.

Försäkringskassans utredningar ska bli mer rättssäkra

Försäkringskassan ska skrota de omdiskuterade så kallade SLU-utredningarna av sjukskrivna. Den nya metoden ska garantera att alla försäkrade behandlas på samma sätt – men förändringen får också kritik.

3

Löfven vill ha bättre korttidsarbete för nästa kris

Under finanskrisen försvann 80 000 industrijobb i Sverige. Nu säger statsminister Stefan Löfven till Dagens Arbete att han vill införa ett nytt system inför nästa stora kris: Företag ska kunna gå ner i tid och samtidigt utbilda personalen för att vara redo när ekonomin vänder.

2

Nobelpriset förklarar faran med skiftarbete

Tre amerikanska forskare delar årets Nobelpris i medicin, för att det har förklarat vad som styr våra inre biologiska klockor. ”Äntligen” kommenterar professor Torbjörn Åkerstedtt, en ledande expert när det gäller hur skiftarbete påverkar hälsan.

1
Charlie Christensen med Arne Anka inklippt i bilden

Arne Ankas skapare får prestigefyllt satirpris

DA:s tecknare Charlie Christensen får den finaste svenska satirmärkelsen, EWK-priset, för sitt 30-åriga arbete med Arne Anka. Christensen är en vass bevakare av vår samtid, om Donald Trump säger han: Det är svårt att göra satir på honom eftersom det går inte att överträffa honom.

Avtal 2017

LO-förbunden varslar om konflikt på Samhall

Sju LO-förbund varslar om konflikt om avtalet för de Samhallanställda, som gick ut i lördags. Orsaken är att LO och motparten Almega har olika syn på låglönesatsningen.

Robert Nyberg får ABF:s kulturstipendium

Satirtecknaren Robert Nyberg, som ritat för DA i mer än 20 år, får årets upplaga av ABF:s litteratur- och kulturstipendium på 100 000 kronor. Kolla in senaste årets bilder här.

Nu vill Tore stötta andra

Vad hände sen?Dagens Arbete har berättat om många människor genom åren. Nu möter vi några av dem igen. En truckolycka på Nordkalk på Gotland kostade tre ungdomar livet. Det var inte föraren Tore Hägboms fel, men skammen gjorde honom så sjuk att han inte klarade att jobba.

Arbetsmiljöverket rättar säkerhetsbroschyr

I flera år har Arbetsmiljöverkets broschyr om säkert skogsarbete prytts av en man med motorsåg – men utan säkerhetsbyxor. Efter DA:s påpekande är omslaget ändrat.

Facket tappar medlemmar i hela världen

Den fackliga organiseringen tappar mark. Det är trenden i världen - så också i Sverige, enligt en ny rapport. Och här hemma är nu tjänstemännen mer organiserade än arbetare.

Får livränta för skada från 70-talet

Han skadades av lösningsmedel på 70-talet, nu har han efter år av värk och utredningar fått livränta på över 1 miljon. Mannen är mycket nöjd med beslutet, även om han ska betala en del av kompensationen till försäkringsbolaget Afa för ersättningar han fått under åren.

2

Facken förbereder strid om låga Samhallslöner

Flera LO-fack förbereder nu stridsåtgärder för att få igenom låglönesatsningen även för Samhall. Arbetsgivaren Almega tycker att det blir för dyrt.

3

Vad hände sedan – Ortviken

Fackbasen blev teplockare

Vad hände sen?Dagens Arbete har en tradition av att berätta berörande historier. Till exempel om när hjärtinfarkten slog till på Ortvikens fackexpedition – två gånger. Nu har det gått ett par år, och allt är ­annorlunda för de tre arbetskamraterna.

Det nya arbetslivet

Bakom den europeiska jobbexplosionen

UtblickSedan 2013 har det skapats 5,4 miljoner nya jobb enbart i de 19 euroländerna. Men fyra av fem av dem är deltidsarbeten eller tillfälliga anställningar – och mestadels lågavlönade. DA visar i ett reportage från journalistnätverket Investigate Europe baksidan av det som kallats det europeiska jobbmiraklet.

"Krisen gav inget systemskifte i Sverige"

AnalysDet försvann 70 000 industrijobb i ett slag i Sverige - men arbetsmarknadens regler förändrades inte, skriver DA:s Harald Gatu. Inhyrningen har ökat, men de korta, otrygga jobben är inte fler och kollektivavtalen har fått extra hängslen och livrem för nästa kris.

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

Nya förhandling om Kvarnsveden

Det blir nya nya förhandlingar i Kvarnsveden efter beskedet i förra veckan att 122 personer får gå. Pappers anser att arbetsgivaren brutit mot Las genom att inte hålla sig till turordningen.

Hämta mer