”Vuxenutbildningen borde bli en av valets viktigaste frågor”Chefredaktör Helle Klein om utbildningarna i bristyrken som inte leder till jobb.

”Förnekelsen svider för klassresenären”Anneli Jordahl om att förneka sitt ursprung, förakt för kroppsarbete och en fransk författar­e som fått nog.

Framtidens industri

”Den långsiktiga visionen är att dagens skogsindustri blir morgondagens biokemiska fabriker”, säger Lars Berglund, professor som ler forskningen på KTH i Stockholm och Chalmers i Göteborg om nanocellulosa. Foto: Sara Kroon.

”Morgondagens biokemiska fabriker”

Den svenska massan rymmer en jättepotential för nya produkter, hävdar professor Lars Berglund. Men då måste skogsindustrin närma sig kemibranschen när det gäller kompetens.

Nedgång för papper

Den svenska produktionen av tryck- och tidningspapper har sjunkit stadigt de senaste tre åren medan produktionen av wellpapp och kartong stigit något.

Exportvärdet för papper och papp är 65 miljarder kronor, största köparland är Tyskland.

Sverige satsar cirka 3 miljarder kronor årligen på skogsforskning, drygt 40 procent av dem kommer från företag.

Nanocellulosa

Cellulosan finfördelas genom mekanisk bearbetning under högt tryck till mikrofibriller, och kan användas för att skapa mycket hårt papper eller som ytbehandling av kartong.

Det är en smärt, före detta Örnsköldsviksbo, med nära till skratt, som tagit sig an denna livsuppgift. Uppvuxen med Husum och Domsjö in på knutarna har han insupit skogsindustrin sedan barnsben. Fostrad i en lärarfamilj.

I dag leder han Wallenberg Wood Science Center (WWSC)och den forskning som sker på KTH i Stockholm och Chalmers i Göteborg. Hans eget specialområde är nanocellulosa.

– Traditionell forskning har handlat om att gradvis förbättra papper och kartong, säger han.

Små förbättringar som i många fall fått stort ekonomiskt genomslag i dagens industri.

– Men vi sysslar varken med papper eller kartong. Inte heller med konventionell pappersmassa.

I hans forskningsvärld är trädet en ”oljekälla”.

– Vi försöker utvinna beståndsdelar som vi kan använda för att ersätta petroleumbaserade plaster.

Kort sagt; Dagens produkter som baseras på olja ska i morgon kunna ersättas av motsvarande baserade på trä. Och behovet finns. Lars Berglund pekar på tillväxten i Kina, Sydamerika, Asien i stort. Den har lett till en ökning av oljebaserade plaster på 20–30 procent.

– Då växer problemen med exempelvis plastavfallet i havet.

Går det att hitta motsvarande produkter baserade på ved i stället, vore det till gagn även för miljön.

– Utmaningen ligger i att hitta motsvarande produkter som har lika bra egenskaper som plaster, typ fukttålighet.

Att plocka ut komponenter från veden och sätta ihop till helt nya förpackningsmaterial. Det är sånt som han själv forskar på.

”Skogsindustrin behöver närma sig den kemiska industrin i kompetens. De har mycket mer av forskning och utveckling.”

Resultatet av hans egen forskning, runt nanocellulosa, är bland annat ett papper som är fem gånger starkare än ett vanligt.Det är dessutom mer töjbart och elastiskt.

Lars Berglunds fasta övertygelse är att kemiska massafibrer kan användas på ett mycket bättre sätt än vad som görs i dag.

– Den långsiktiga visionen är att dagens skogsindustri blir morgondagens biokemiska fabriker.

Men då gäller det för bruken att vara på hugget.

– Skogsindustrin behöver närma sig den kemiska industrin i kompetens. De har mycket mer av forskning och utveckling och alltså lättare att dra nytta av den forskning vi står för.

Om inte?

– Ja då är det den kemiska industrin som kommer att tjäna pengarna på de nya produkterna.

– Det är vad Stora Enso och andra insett och försöker undvika, genom att bygga upp en egen forskningskompetens.

Ett ”värstascenario” i Lars Berglunds värld är att politikerna hittar på nya subventioner som flyttar fokus mot att göra bränsle av skogen. Medan han och andra forskare sliter med att lägga grunden för nya produkter, sliter de här ”etanolmänniskorna”, som han säger, i cellulosan.

– Det vore rena katastrofen att göra råvaran till bränsle.
– Ur sysselsättningssynpunkt är det mer vettigt att satsa på forskning än bränslen.

Däremot tror han att man ska tänka bort nanocellulosa som en volymprodukt i stil med dagens pappersmassa.

– Vårt sätt att konkurrera med nanocellulosa framöver måste vara genom kompetens och patent.
– När vi pratar nya produkter kommer det att bli mycket mer fokus på patent.

Nyss hemkommen från Japan, berättar Lars Berglund att man där lägger enorma ”patentmattor” på nanocellulosaområdet för att skydda sin forskning.

– Och många svenska företag gör likadant. Du kommer inte att kunna köpa ”teknik från hyllan” i fortsättningen.

När undertecknad började skriva om pappersindustrin i slutet av 1990-talet, hette det att framtiden låg i nya papperskvaliteter. Koka massa kunde vem som helst göra.

– Det blev precis tvärtom. Men många av morgondagens produkter kommer inte att tas fram med samma hastigheter eller volymer som i dag, säger Lars Berglund.

– Det handlar om att använda fibrer i nya material och med hjälp av högre pris få lönsamhet.

Lars Berglund tar Södra Cell Mörrums ”dura pulp” som ett exempel på en vedfiberförstärkt termoplast, som fått en kommersiell användning.

– I dag används detta inom möbelindustrin. Bilinredningar är ju formsprutade termoplaster av olika slag. Där tror jag att vedfibrer har en god framtid som förstärkningsmedel.

Användningen av lignin i polymersammanhang, dvs i lim, härdplaster, bindemedel, är en annan produkt.

– I dag är det mest en avfallsprodukt som eldas upp.

Inom en femårsperiod tror Lars Berglund också på nanocellulosa som pappers­kemikalie.

– I och med att den börjar användas kommer också produktion i gång till en mer storskalig användning.

– Potentialen här är enorm. För mig är nanocellulosan lika stort som vedfibrer.

Omställningen till pappersförpackningar med nanocellulosa kan gå snabbt.

– Problemet med plaster i havet, som jag nämnde tidigare, kommer att slå hårt i miljöopinionen.

– I Italien finns redan förbud mot plastkassar. Får vi en sådan lagstiftning även i andra länder kan omställningen gå snabbt.

Lyckas man lösa de tekniska utmaningarna och förbättra dagens pappersförpackningar, ja då kan den här omställningen skjuta rejäl fart.

– Inom skogsindustrin är alla överens om att en omställning behövs. Problemet är att produkterna inte är färdigutvecklade än.

Men det allra viktigaste är ändå det genombrott för den nya forskningen som uppnåtts på senare år, enligt Lars Berglund.

– Vi är på väg in i en tidsålder där forskning och utveckling kommer att få mycket större betydelse än tidigare.


gw@da.se

1Kommentarer

Thorsten Schütte:

Det ena utesluter inte det andra. Även om större delar av både ligninet och cellulosan har tagits om hand finns det fortfarande organisk material kvar som på ett eller anat sätt kan användas som eller omvandlas till bränsle!

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

DebattAtt skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

"Korta vägen mellan forskning och produktion"

DebattDet krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.

Framtidens pussel går inte ihop

DA reder utSverige är ett land täckt av skog. Eller? Skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det kommer att bli en dragkamp om det gröna guldet. DA:s unika granskning visar att alla inte kan få allt de vill.

1

"Efterfrågan styr även produkter från skogen"

DebattPolitikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

1

"Vi måste få skogen att räcka till"

DebattFörädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

"Skogen måste användas smart"

LedareSkogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

Skogen träder in i framtiden

Cykelhjälmar, fiskfoder, kläder, pappersbatterier, skottsäkra västar, tuggummin... Så vill massaindustrin vill möta hotet från det papperslösa samhället med – en cellulosarikare värld. Slagorden är att "allt som kan göras av olja kan göras av det som finns i skogen".

Karls kasse klarar kylan

En iskall idé som ska erövra världen. Möt Karl Fallgren, mannen bakom Ifoodbag, en bärkasse som håller kylan i upp till 24 timmar.

Karl-Henrik Sundström, vd Stora Enso. Foto: David Lundmark

Han vill borra guld i massans inre

Lim, tuggummin, intelligenta förpackningar. Och så miljövänliga kläder. Stora Enso storsatsar på att raffinera cellulosa­n och utmana kemiindustrin. Det handlar om nya miljardintäkter. "Vi jobbar verkligen i en framtidsbransch", säger vd Karl-Henrik Sundström.

Ulf Hermansson är torkmaskinsförare på bruket i Domsjö. Bakom honom en bred ränna där rå, ångande dissolvingmassa med 98 procents vattenhalt rinner in. Foto: David Lundmark

Träkalsonger – från bruket till fina gatan

Barrträd in – allt utom pappersmassa ut. Domsjöbrukets produkter blir textil­fibrer, värktabletter, korvskinn och kolsyra till brandsläckare. Här finns framtiden och därmed jobben – vd och klubbordföranden har dessutom samma dröm.

1
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Arbetsgivarna verkar bo på en annan planet

KRÖNIKAJag har funderat mycket på hur olika vi och arbetsgivarna ser på saker. När vi läser rapporter och hör uttalanden från olika arbetsgivarföreningar verkar vi inte bo i samma land, eller ens på samma planet.

2

"Pappersindustrin är en framtidsbransch"

LedareFramtiden heter nanocellulosa. Skogen och digitaliseringen kan befrukta varandra. Plötsligt är pappers- och massaindustrin inte längre en krisbransch.

Läs mer från Dagens Arbete:

GS-facket polisanmäler företagshälsa

Känsliga personuppgifter ska ha lämnats ut från företagshälsovården till arbetsgivaren, utan att arbetstagarna hade godkänt det. GS-facket har anmält händelsen till polisen, datainspektionen och inspektionen för vård och omsorg.

”Att skriva känns nästan som ett industrijobb”

Författaren Sven Olov Karlsson, som bland annat skrivit om den stora skogsbranden i Västmanland tar i kväll emot Ivar Lo-priset på 125 000 kronor. "Overkligt och ärorikt" säger han till DA.

Sara Elvelin hör till de anställda som valt färgglada arbetsbyxor. Foto: Tomas Bergman

Här får alla ­välja sina ­arbetskläder

ORDNING OCH REDARosa arbetsbyxor? Inga problem på Svalson i Öjebyn, som tillverkar bland annat specialbyggda balkongräcken. Här får de anställda välja ur ett stort sortiment arbetskläder - och det finns alls inte bara herrmodell.

Jobbet och politiken hänger ihop

KrönikaFackligt arbete och politik hänger ihop. Därför ska GS arbeta för en rättvis fördelningspolitik och motverka alla former av diskriminering.

DET NYA SAMHALL

Samhall anlitar underentreprenörer

Samhall använder underentreprenörer för att klara av de stora städkontrakt man har med mataffärer och biografer. ”Samhalls business kan inte vara att sysselsätta personal utan funktionshinder i privata företag”, säger Marco von Peltzer, vd i ett konkurrentbolag och ordförande i Almega FM-företagen.

2

Har jobb på Samhall – men får inget att göra

Inge har varit anställd på Samhall i över 30 år, men det senaste året har han inte haft några arbetsuppgifter. Han mår dåligt av att inte få jobba, men företaget säger att det är ”väldigt svårt” att hitta något arbete att utföra, eftersom Inge är blind.

5

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4

”Samhall, ta ansvar för er personal”

DEBATT Vi har under 2017 gjort 140 besök på Samhall, ett företag med 345 medlemmar. Tidsmässigt mer än en heltidstjänst, och helt ohållbart, skriver tre ombudsmän på IF Metall i Blekinge.

3

Det goda samhället är för alla

KRÖNIKAAtt vi lever i ett solidariskt samhälle beror inte på tur, utan på politisk vilja. Därför är det extra sorgligt när toppolitiker sprider sitt klassförakt.

Lönerna på pappersbruken

Högsta månadslönen: 134 000 kronor

Pappers löner611 Pappersmedlemmar tjänade över 50 000 kronor i oktober i fjol – flest på Karskärs bruk. Siffrorna från förbundet som DA tagit del, omfattar grundlön och all annan extraersättning.

Södra Mönsterås har en snittlön på 31 078 kr/månaden. Foto: Jan Nordström

Oförändrat i lönetoppen

PAPPERS LÖNERÄven 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

"Ville bli svetsare – kom till en lekstuga"

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft. 

2

C och M: ”Lägg ner ­Arbets­förmedlingen”

Låt andra ta över Arbets­förmedlingens uppdrag och ge mer betalt till de som lyckas få arbetslösa i jobb. Så ska resul­taten förbättras, menar Moderaterna och Centerpartiet.

Ministern: ”Rätt personer ska gå utbildningarna”

Mindre sysselsättning och mer matchning. Så ska Arbets­förmedlingen lyckas bättre med arbetsmarknadsutbildningarna, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Rätt livränta

Ny dom slår fast hur livränta ska beräknas

Livräntan ska beräknas på inkomsten som personen hade då skadan uppstod, oavsett hur lång tid som har gått. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i två domar.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

”Vi har inte tid att vara deprimerade!”

DEBATTVi ser attacker på las, på arbetsmiljöarbetet - på hela den svenska modellen. Borgarna och SD har startat krig mot löntagarna. Dags att börja prata politik på jobbet, skriver Vanja Elsilä, förtroendevald inom GS.

1

Lyser upp bäst i spåret

DA testarTrots tidig solnedgång och mörka kvällar går det att vara utomhus hela vintern. Vad som krävs är en riktigt bra pannlampa. Vi lät tre vana mountainbikecyklister testa åtta olika modeller.

GS-radio från slottet

ÖGONBLICKETKlockan är 17.18 på Hellidens folkhögskola i Tidaholm.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket viker inte om nya regler

Arbetsmiljöverket driver igenom sin hårt kritiserade bantning av antalet föreskrifter, enligt ett beslut av generaldirektör Erna Zelmin-Ekenheim. De nya säkerhetsreglerna kan dock inte träda ikraft förrän om tre år

Träindustrin på jakt efter folk

Fyra av tio företag inom trä- och möbelindustrin uppger att bristen på arbetskraft hindrar dem från att öka produktionen, enligt en ny undersökning. Inom fem år behöver branschen anställa 8 400 personer.

FACKET FÖR UNGA

När Internationalen tystnar, vad gör vi då?

DEBATTMedlemmar med flera olika jobb bör kunna vända sig till vilket fack som helst och få hjälp. Om inte förbunden kan lösa de byråkratiska problem som uppstår kommer facken att dö ut, skriver GS centrala ungdomskommitté.

2

Industridagen 2018

Ferbe utreder krisjobb åt regeringen

KorttidsarbeteIF Metalls förre förbundsordförande Anders Ferbe får regeringens uppdrag att ta fram ett nytt system för korttidsarbete i kristider. Det handlar om att hitta ett sätt där företagen kan behålla sin personal och kompetensutbilda den för att vara beredd när konjunkturen vänder uppå igen.

Domsjö bruk prisas för jämställdhet

Domsjö Fabriker får årets upplaga av industrins jämställdhetspris. Man får det för att man under lång tid varit en ”företagsam föregångare i en traditionellt manlig miljö.”

Riktigt bra. Så tycker Peter Danielsson och Börje Holmblad om yoga, som de testar för första gången under en träff i Falun. Foto: Karin Thoring

Maskinförare med fokus på bättre hälsa

FRISKVÅRDDA möter tretton maskinförare som efter ett träningspass i Falun inte längre tycker att yoga är ”sånt där trams”. De ingår i Stora Ensos hälsosatsning, med pengar från Centralfonden. Alla vittnar om att små grejer kan göra storverk, som att byta kaffebrödet mot ett ägg.

Illustration: Emma Hanquist/form nation

Är det dags att slå larm? 

Koll påHär får du tips om hur du larmar om missförhållanden på jobbet utan att råka illa ut.

1938 Efter hot om lagstiftning kom fack och arbetsgivare överens om hur lönerna skulle bestämmas – utan inblandning av staten. Saltsjöbadsavtalet var startskottet för hur man förhandlar löner i Sverige i dag. Foto: Pressens Bild/TT Nyhetsbyrån

Sveriges unika lönesättning

DA reder utHur låg får en lön vara? Faktiskt hur låg som helst. Sverige har ingen lag som bestämmer en miniminivå. Det är vi nästan ensamma om i Europa.

Robotiseringen av arbetslivet

Tidigare var Johan Karlssons arbetsuppgifter rena hantverket. I dag servar han de robotar som monterar toalettstolarna. Nu ska ännu fler robotar in i produktionen när Ifö Sanitär bygger ut. Foto: David Lundmark

Kamp för jobben i nya robotvågen

RobotarMaskinerna fortsätter att fylla svenska fabriker – i en ny våg av automatisering. Hur behåller man jobben då? Dagens Arbete sökte svaret i Virsbo och Bromölla.

”Kompetensförsörjningen en tickande bomb”

AnalysBland annat GS och IF Metall går med i ett treårigt branschprojekt, där man satsar 75 miljoner för att säkra kompetensförsörjningen i mindre företag. "Det kan behövas", skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

”Brädspelen gör stor nytta”

ProfilenElectroluxmontören Markus Nilsson tror att brädspel får folk att umgås på riktigt. Själv är han helsåld sedan fem år, han har 150 stycken spel i egna samlingen: "Det är kul att pröva nya sätt att tänka."

Hämta mer