”Vuxenutbildningen borde bli en av valets viktigaste frågor”Chefredaktör Helle Klein om utbildningarna i bristyrken som inte leder till jobb.

”Förnekelsen svider för klassresenären”Anneli Jordahl om att förneka sitt ursprung, förakt för kroppsarbete och en fransk författar­e som fått nog.

Rättegången mot Nordkalk

Publiktrycket är starkt och tingsrätten fick öppna ännu en sal under rättegången. Foto: David Lundmark.

”Entreprenören hade ju ansvaret”

Uppdaterad I dag fredag var det dags för förhör med Nordkalks förre platschef om olyckan för fem år sedan. Luleå tingsrätt fick öppna ännu en sal för att klara trycket från press och allmänhet.

– Fem år. Det är tragiskt att det tar så lång tid innan den här saken prövas. Sånt som påverkar den mentala hälsan för vem som helst, säger platschefen i början av förhöret.

Den förre platschefen står åtalad för grovt arbetsmiljöbrott. Först i sin slutplädering den sista rättegångsdagen (10 februari) kommer åklagaren Stig Andersson att meddela vilket straff han yrkar på.

Platschefen har bearbetat händelsen genom samtal med företagets psykologer.

Han är bergsingenjör från KTH, men svarar åklagaren Stig Andersson att han inte har någon särskild utbildning i just kalk eller kalkproduktion.

Har du fått någon internutbildning av Nordkalk om kalk?

– Inte varit så mycket av det innan olyckan inträffade.

1986 blev han rekryterad till SSAB. Länge var han chef på stålverket innan han flyttades över till Nordkalk som tog över anläggningen av ståljätten 2002.

– Vi hade problem att få anställda att skriva in riskobservationer. Det var inte fullt utbyggt när olyckan hände, erkänner platschefen.

Han har gått två basutbildningar i arbetsmiljö, samordningskurser i projektering och utförande. Två skyddsronder hölls per år på kalkugnen i Luleå.

– Efter olyckan ökade vi till fyra.

Entreprenören Empower hyrdes in för att göra underhållet på kalkugnen.

Deltog entreprenören i Nordkalks arbetsmiljöarbete?

– Nej, de deltog inte i våra möten.

– Det här blev annorlunda efter olyckan då vi fick en arbetsledare på 100 procent  på vår anläggning. Då deltog han i skyddsronderna och skyddskommittemötena, säger platschefen.

Hade du synpunkter på vilken personal entreprenören skulle leverera?

– Ja, det tror jag, men på montörerna var det bara timpris, det var inte specificerat i avtalet.

Stod det entreprenören fritt att ta in underleverantörer, alltså firmor under sig i sin tur?

– Ja det tror jag. Jag är inte säker.

Han la sig inte i detaljerna, förtydligar platschefen.

Underleverantörer ska godkännas av kunden, står det i avtalet, läser åklagaren upp.

– Jaha då var det så, säger platschefen.

– Men entreprenören hade ju arbetsgivaransvaret för sin personal. De hade samtal som vi hade för vår personal vad gällde personlig skyddsutrustning.

Men de skulle ju följa dina regler sa du ju just?

– Nordkalks regler, ja.

Åklagaren pausar länge mellan frågorna när han vill att platschefens svar ska sjunka in i rätten, men också för att han tappat bort sina anteckningar. Platschefens försvarsadvokat har skjutit upp sina glasögon i pannan och antecknar febrilt. Blir det frågor kvar till hans klient att ställa vid slutet av dagen så gör han det, annars inte.

Åklagaren uppehåller sig länge vid dokumenten kring säkerhet och risker på anläggningen, och avtalet med entreprenören.

Om ni ska jobba här så måste ni skaffa er den här grundläggande kompetensen. Fanns det såna krav?

– Jag vet inte.

Nordkalks egen personal hade flamsäkra arbetskläder, framkommer i förhören.  Vilka skydd entreprenörer som jobbade på anläggningen skulle ha hade Nordkalk inga synpunkter på. Det står inget specificerat om flamsäkra kläder, understryker åklagaren.

– De hade frihet, säger platschefen.

Åklagaren pekar på att det i formulären står att kunden ska stå för anläggningsspecifik skyddsutrustning. Kunden är Nordkalk, understryker han.

Tystnad.

– Står det så så är det så, svarar platschefen.

 

 

 

Platschefen kom tillbaka till arbetsplatsen vid lunchtid på olycksdagen efter en minisemester och säger att det då hade hänt mycket som han inte  förstod, men inte heller satte stopp för. Konsulten, tegel- och keramikexpert, var kvar och entreprenörer på plats med vatten och rör för att få bort kalkklumparna i den ännu heta ugnen.

– När jag kommer tillbaka så står det en större brandspruta på arbetsplatsen. Jag blir förvånad att det fortfarande är aktivitet på ugnen. Att de inte hade ställt ugnen. Men man hade planer på att starta igen.

Frågade du hur de hade tänkt sig att det här skulle gå till?

– Nej, inte i detalj. Man hade isolerat schakt två som jag förstod för att behålla värmen, stängt luckorna. De hade för avsikt att kunna köra igång igen.

Att schaktet var igång kan det ha påverkat skeendet, lett till olyckan?

– Ja, det är en av teorierna.

På frågan om platschefen kontaktar sin överordnade på Nordkalk igen om vad som är på gång svarar han svävande:

– Första förhöret med mig sker först 2,5 år efter olyckan. Det gör ont i mig att vara osäker på saker och inte minnas klart. Sedan tar det ytterligare 2,5 år tills vi sitter här.

Platschefen jobbade under olycksdagen på sitt kontor tills att inhyrda Mehmet Arpaci kom utspringande. Han förstod att något hade hänt honom och följde med honom ut. Efter att entreprenörsanställde Mehmet fått en frätande puff i ansiktet samlade platschefen konsulten och entreprenörernas arbetsledare till ett möte. Konsulten och en av arbetsledarna påstår då att Mehmet stått på fel ställe, hävdar platschefen i förhören.

Vad är fel ställe?

– De sa att han hade någon uppgift med belysning.

Han hade väl fått den uppgiften i så fall. Vad menar du med fel ställe?

– Det vet jag inte. Han hade kommit i kontakt med någon puff där han inte borde vara. Det var den uppfattningen jag fick. Ingen ansåg att det var en allvarlig olycka.

Var det någon som ringde Mehmet och frågade?

– Nej, inte vad jag vet.

Hade du undersökt att ugnen var kallställd?

– Det var ju redan klarlagt när vi hade mötet att ugnen inte var kallställd utan att man hade för avsikt att göra det här jobbet ändå.

Och det var inget beslut som du ansåg borde ändras?

– Det var något min chef kört igång medan jag var borta.

Kunde ni göra det här utan instruktioner? Hade du några reflektioner kring det?

– Nej, inte då. Jag var småstressad. Det var månadsskifte och mycket kring det administrativa. De ekonomiska bitarna. Jag jobbade med den månatliga lagerbalansen. Vi producerade inte prima produkt.


hs@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Nordkalk överklagar Gustaf-domen

Nordkalk överklagar domen för kalkolyckan i Luleå för drygt fem år sedan. Företaget går emot tingsrättens bedömning att de drabbade var inhyrda och att arbetsmiljöansvaret låg hos Nordkalk.

2

Därför fälldes Nordkalk

ANALYSLuleå tingsrätt har i den fällande domen mot Nordkalk pedagogisk rett ut fallets centrala frågor. DA har granskat tre av dem och försökt dra lärdomar av svaren.

"Inte ens smäll på fingrarna"

Gustaf Seppelin Solli är nöjd med att företaget fälls, men reagerar på platschefens villkorliga dom och på att Nordkalk fick rabatt på företagsboten.

3

Nordkalks böter: 4 promille av omsättningen

Gårdagens dom gav Nordkalk en företagsbot på 3 miljoner kronor. Det motsvarar fyra tusendelar av företagets omsättning, eller 1,5 dags försäljning. Kritikerna pekar på Norge där det inte finns något tak för bötesbeloppen.

"En oerhört viktig dom"

IF Metalls ordförande Anders Ferbe tycker att dagens dom visar att arbetsplatsolyckor tas på allvar. – Domen kan få arbetsgivare som inte är så noggranna att tänka sig för innan man utsätter människor för risker, säger han.

4

Nordkalk fälls i Gustaf-fallet

Nordkalk fälls för olyckan i Luleå för drygt fem år sedan. Den dåvarande platschefen på anläggningen i Luleå fälls också för grovt arbetsmiljöbrott.

Håller de svartaste tankarna för sig själv

Gustaf Seppelin Solli är fortfarande förbannad på Nordkalk och tycker att straffet som åklagaren yrkar på är för mesigt. – Jag kommer alltid att bära det här med mig.

Ensidigt drev mot Nordkalk enligt försvaret

Nordkalk har fått hela skulden för det som gick fel, trots att ansvaret låg på andra, menar försvaret. Deras slutplädering fick avsluta rättegången. Dom meddelas den första mars.

"Platsledningen borde ha insett riskerna"

Efter tio dagar är Nordkalkrättegången inne på sitt avslut. Kammaråklagaren yrkar på villkorlig dom och böter för Nordkalks dåvarande platschef.

"Huvudentre­prenören ska ha ansvaret"

Debatt”Olyckan på Nordkalk i Luleå är ett tydligt exempel på hur uppluckringen av arbetsgivarens ansvar kan få ödesdigra konsekvenser”, skriver Ali Esbati, V, och vill bland annat införa lag på att företaget som tar in underleverantörer är ansvarigt för säkerheten, se fler inspektioner och krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.

3

"Jag såg skinnet rinna av dem"

Torsdagen var vittnenas dag i Nordkalkrättegången i Luleå. Det blev berättelser om dålig information vad man skulle göra olycksdagen, om ångest och social fobi – och om stor sorg.

"Varmt är bara förnamnet"

Mehmet Arpaci var det första vittnet som framträdde vid Nordkalkrättegången. Han berättar hur han fick order om att rengöra kalkugnen utan att veta vad han gjorde och utan riktig skyddsutrustning.

Nordkalk förnekar brottslighet

Både Nordkalk och den förre arbetsledaren förnekar att de har ansvar för kalkolyckan för fem år sedan, när en person dog och fyra skadades.

"Nordkalk gav inga instruktioner"

Åklagaren anser att Nordkalk på flera sätt grovt bröt mot lagen under olycksnatten för drygt fem år sedan. Nordkalk förnekar anklagelserna i en rättegång som ibland blir mycket känsloladdad.

Stort medietryck vid rättegången

Nu har rättegången mot Nordkalk och den förre platschefen startat i Luleå tingsrätt. Nu väntar tio dagars rättegång. Intresset från allmänhet och medier är mycket stort.

Nu börjar rättegången om Johan och Gustaf

Rekordlång väntanNordkalkolyckan 2011 dödade Johan Löfroth (till höger) och gav Gustaf Seppelin Solli skador för livet. I dag startar tio dagars rättegång i Luleå. DA:s Elinor Torp har följt fallet från start och förklarar varför det har upprört så många.

"Uppvärdera arbetsmiljöbrotten – reformera rättsväsendet"

LEDAREKnappt tre procent av anmälda arbetsmiljöbrott går vidare till åtal. Oerhört få leder till fällande dom. Åklagarna skyller på att polisutredningarna är för dåliga. Poliser kritiserar i sin tur domstolarna som har för dåliga kunskaper i ämnet. Det här håller inte, skriver Helle Klein med anledning av att rättegången mot Nordkalk nu börjar mer än fem år efter den svåra kalkugnsolyckan i Luleå.

1

"Vi har en nollvision för olyckor"

Nordkalk ser inte några problem med att fortsätta använda samma rengöringsmetod som vid olyckan, säger kommunikationschef Eva Feldt i en intervju med DA. Företaget säger att man numera jobbar betydligt mer med förebyggande arbetsmiljöarbete.

"Vi hade nästan slutat hoppas"

Det är nu fem år sedan branden i vid Nordkalk i Luelå, som kostade en människa livet och brännskadade en annan. Nu är det klart att det blir rättegång i hela nio dagar i början av nästa år.

1

"Vi kan inte bara säga att vi haft otur"

Samma koncern – men arbetsmiljöstatistiken skiljer kraftigt. På SSAB:s område i Luleå har fem personer dött de senaste fem åren, på anläggningen i Borlänge är siffran noll under samma tid. DA frågar huvudskyddsombuden om skillnaderna på det som ska vara "världens säkraste stålföretag".

Nordkalk åtalas för kalkugnsolycka

Nästan fyra och ett halvt år efter den omtalade kalkugnsolyckan i Luleå 2011 åtalas Nordkalk och en tidigare arbetsledare. "Det har varit enormt frustrerande att det tagit så vansinnigt lång tid", säger Lars-Erik Löfroth, pappa till Johan Löfroth som omkom i olyckan.

"Med lite tur har jag spelat roll"

FÖRELÄSAREKalkolyckan för fyra år sedan tog jobbarkompisen Johans liv - men Gustaf Seppelin Solli undkom döden. Nu föreläser han om sin olycka på industrier och skolor runtom i landet. Se DA:s drabbande bildspel. Läs Elinor Torps reportage - eller ladda ner hennes inläsning.

3

Åtal för dödsolycka vid SSAB

DödsolyckaSSAB riskerar fyra miljoner i företagsbot för dödsolyckan i Luleå 2013 då två arbetare dränktes i stenkolstjära. Dessutom åtalas en ansvarig chef för vållande till annans död.

1
Foto: TOR JONSSON

Gustafs historia berättas i skolor

Gustafs och Pernillas historia måste berättas. Det tycker regissören Margaretha Wikholm. I en dokumentär som riktar sig till ungdomar berättar paret om olyckan som förändrade livet.

Dödsolyckorna – om sorg och kamp för upprättelse

LäsningElinor Torps nyutkomna bok "Döden på jobbet", som ges av Dagens Arbete, har satt fokus på dödsolyckor på svenska arbetsplatser. Dagens Arbete har sedan starten 1997 skrivit om långa rättsprocesser, sorg och anhörigas kamp för upprättelse. Här följer ett urval av texterna: 

Bilder ur Döden på jobbet. Foto: TOR JOHNSSON

Bok om kalkolyckan väcker debatt

Elinor Torps bok Döden på jobbet har lyckats väcka debatten om arbetsmiljön till liv. I en ny intervju i Aftonbladet efterfrågar skadade Gustaf Seppelin Solli att någon ska ta ansvar för vad som gick fel.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Att skriva känns nästan som ett industrijobb”

Författaren Sven Olov Karlsson, som bland annat skrivit om den stora skogsbranden i Västmanland tar i kväll emot Ivar Lo-priset på 125 000 kronor. "Overkligt och ärorikt" säger han till DA.

GS-facket polisanmäler företagshälsa

Känsliga personuppgifter ska ha lämnats ut från företagshälsovården till arbetsgivaren, utan att arbetstagarna hade godkänt det. GS-facket har anmält händelsen till polisen, datainspektionen och inspektionen för vård och omsorg.

Sara Elvelin hör till de anställda som valt färgglada arbetsbyxor. Foto: Tomas Bergman

Här får alla ­välja sina ­arbetskläder

ORDNING OCH REDARosa arbetsbyxor? Inga problem på Svalson i Öjebyn, som tillverkar bland annat specialbyggda balkongräcken. Här får de anställda välja ur ett stort sortiment arbetskläder - och det finns alls inte bara herrmodell.

Jobbet och politiken hänger ihop

KrönikaFackligt arbete och politik hänger ihop. Därför ska GS arbeta för en rättvis fördelningspolitik och motverka alla former av diskriminering.

Vi behöver en svetsare i ledningen

KRÖNIKAValet kommer att vinnas från fikarummen. Vi industriarbetare behöver inte bara en offensiv industripolitik, utan även en aktiv välfärdspolitik.

Ulrika Lindberg på Alimak Hek i Skellefteå. Foto: David Lundmark

Svarvar hissdetaljer

ÖgonblicketKlockan är 14.43 på Alimak Hek.

DET NYA SAMHALL

Samhall anlitar underentreprenörer

Samhall använder underentreprenörer för att klara av de stora städkontrakt man har med mataffärer och biografer. ”Samhalls business kan inte vara att sysselsätta personal utan funktionshinder i privata företag”, säger Marco von Peltzer, vd i ett konkurrentbolag och ordförande i Almega FM-företagen.

2

Har jobb på Samhall – men får inget att göra

Inge har varit anställd på Samhall i över 30 år, men det senaste året har han inte haft några arbetsuppgifter. Han mår dåligt av att inte få jobba, men företaget säger att det är ”väldigt svårt” att hitta något arbete att utföra, eftersom Inge är blind.

5

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Det goda samhället är för alla

KRÖNIKAAtt vi lever i ett solidariskt samhälle beror inte på tur, utan på politisk vilja. Därför är det extra sorgligt när toppolitiker sprider sitt klassförakt.

Lönerna på pappersbruken

Högsta månadslönen: 134 000 kronor

Pappers löner611 Pappersmedlemmar tjänade över 50 000 kronor i oktober i fjol – flest på Karskärs bruk. Siffrorna från förbundet som DA tagit del, omfattar grundlön och all annan extraersättning.

Södra Mönsterås har en snittlön på 31 078 kr/månaden. Foto: Jan Nordström

Oförändrat i lönetoppen

PAPPERS LÖNERÄven 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

"Ville bli svetsare – kom till en lekstuga"

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft. 

2

C och M: ”Lägg ner ­Arbets­förmedlingen”

Låt andra ta över Arbets­förmedlingens uppdrag och ge mer betalt till de som lyckas få arbetslösa i jobb. Så ska resul­taten förbättras, menar Moderaterna och Centerpartiet.

Ministern: ”Rätt personer ska gå utbildningarna”

Mindre sysselsättning och mer matchning. Så ska Arbets­förmedlingen lyckas bättre med arbetsmarknadsutbildningarna, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Rätt livränta

Ny dom slår fast hur livränta ska beräknas

Livräntan ska beräknas på inkomsten som personen hade då skadan uppstod, oavsett hur lång tid som har gått. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i två domar.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

”Vi har inte tid att vara deprimerade!”

DEBATTVi ser attacker på las, på arbetsmiljöarbetet - på hela den svenska modellen. Borgarna och SD har startat krig mot löntagarna. Dags att börja prata politik på jobbet, skriver Vanja Elsilä, förtroendevald inom GS.

1

Lyser upp bäst i spåret

DA testarTrots tidig solnedgång och mörka kvällar går det att vara utomhus hela vintern. Vad som krävs är en riktigt bra pannlampa. Vi lät tre vana mountainbikecyklister testa åtta olika modeller.

Charlie Lindström: ”Jag sökte utbildningen för att jag ville ha jobb och för att bilar var ett intresse. Man måste visa hur kul det är, och att det är ett yrke för alla, även kvinnor, fast det är så mansdominerat.” Foto: Per Groth

Statusskolor ska locka fler att bli bilmekar

REKRYTERINGLätt att få jobb och bra betalt. Ändå vill för få bli bilmekaniker. Nu tar skolorna hjälp av företagen för att locka unga och vässa utbildningen. DA har besökt ett certifierat motorcollege i Västerås.

2

GS-radio från slottet

ÖGONBLICKETKlockan är 17.18 på Hellidens folkhögskola i Tidaholm.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket viker inte om nya regler

Arbetsmiljöverket driver igenom sin hårt kritiserade bantning av antalet föreskrifter, enligt ett beslut av generaldirektör Erna Zelmin-Ekenheim. De nya säkerhetsreglerna kan dock inte träda ikraft förrän om tre år

Träindustrin på jakt efter folk

Fyra av tio företag inom trä- och möbelindustrin uppger att bristen på arbetskraft hindrar dem från att öka produktionen, enligt en ny undersökning. Inom fem år behöver branschen anställa 8 400 personer.

FACKET FÖR UNGA

När Internationalen tystnar, vad gör vi då?

DEBATTMedlemmar med flera olika jobb bör kunna vända sig till vilket fack som helst och få hjälp. Om inte förbunden kan lösa de byråkratiska problem som uppstår kommer facken att dö ut, skriver GS centrala ungdomskommitté.

2

Industridagen 2018

Ferbe utreder krisjobb åt regeringen

KorttidsarbeteIF Metalls förre förbundsordförande Anders Ferbe får regeringens uppdrag att ta fram ett nytt system för korttidsarbete i kristider. Det handlar om att hitta ett sätt där företagen kan behålla sin personal och kompetensutbilda den för att vara beredd när konjunkturen vänder uppå igen.

Domsjö bruk prisas för jämställdhet

Domsjö Fabriker får årets upplaga av industrins jämställdhetspris. Man får det för att man under lång tid varit en ”företagsam föregångare i en traditionellt manlig miljö.”

Verklighetens Science Fiction

”En enorm kraft att förändra”

Framtidsforskaren Anders Sandberg tror att science fiction haft stort inflytande på vår faktiska teknikutveckling.

IG Metall har träffat nytt avtal

Tyska IG Metall har träffat en ny uppgörelse efter en hård konflikt med arbetsgivarna. Facket fick släppa delar av lönekravet för att få igenom kravet att kunna gå ner i arbetstid vid behov.

Staten stöttar Nortvolts batterifabrik med 146 miljoner

Northvolt har fått ytterligare en finansiär. Den statliga Energimyndigheten skjuter till 146 miljoner kronor till projektet.

Svenska industrijättar satsar på grönt stål

SSAB, LKAB och Vattenfall vill bygga en testanläggning för att tillverka stål utan utsläpp av klimatgaser. Målet är att nå industriell skala till 2035.

Hämta mer