"Orättvisorna finns någon annanstans"Jeanette Herulf i en ledare om debatten kring premiepensionen.

"Vi har vant oss vid en ideologisk empatistörning"Krönika, Kristian Lundberg.

I Bagarmossen, där Anneli Jordahls särbo bor, har någon gjort ”gerillaslöjd” vid lekplatsen. Från nästa nummer skriver hon krönikor i DA. ”Det blir väl mina vanliga ämnen som  …ja, klass. Och det blir vissa typer av nyheter jag ska läsa extra noga.” Foto: MADELEINE ANDERSSON

”Arbetarklassen får aldrig vara spännande”

Anneli Jordahl

Gör: Författare och kulturskribent i bland annat Aftonbladet

Bor: I Sigtuna, särbo i Bagarmossen i Stockholm.

3 x aktuell: Fick tidningen Vi:s kulturpris, tar i dag emot  fackföreningsrörelsens Ivar Lo-pris och är ny krönikör i DA.

Läs också Anneli Jordals första krönika i DA:

Arbetsplatser lider brist på omsorg

Arbetare dör på sina jobb, tjänstemän gör det sällan. Dagens Arbetes nya krönikör Anneli Jordahl ställer klassamhället på sin spets i sin senaste bok.

Klass. Anneli Jordahl kommer inte ifrån ämnet, vad hon än skriver. Som barn såg hon sin mamma slita ut kroppen som kallskänka och kokerska, sedan som undersköterska i hemtjänsten.

Att hon älskade sitt jobb hjälpte inte. Under nedskärningarna på nittiotalet föll mamman igenom, och blev till slut sjukpensionerad.
– Det där har satt sig på mig, jag blir arg. Det var ett högt pris för en låg lön.

Mammans historia fick vara med i boken Klass, är du fin nog? där hon vrider och vänder på klassbegreppet med hjälp av henne, journalisten David Lagercrantz och poeten Ragnar Thoursie.

Sedan dess har Anneli Jordahl varit ”Fru klass”. Även när hon tänkt skriva om annat, har klassperspektivet smugit sig in. Som i romanen om överklasskvinnan Ellen Key, där hushållerskan gick och fick en stor roll.

I dag är Anneli Jordahl författare och kulturskribent – hon har gjort resan till kulturmedelklass. In i de finkulturella salongerna har hon med sig en hyperkänslighet för klasskillnader och maktspråk.

Hon ser en ocean mellan arbetarklassen och medelklassen. För klass är mer än utbildning och inkomst, det handlar också om självförtroende. Medan en person ur medelklassen vågar ifrågasätta vad läkaren säger, finner sig kanske en arbetare i det utlåtande man får. Och man kanske blir osäker när man ska hjälpa sina barn med läxan.

– Det finns många som tycker att detta samhället är inte för mig. Allt det där gör saker med självförtroendet.

Ändå får Anneli Jordahl ibland höra att klass inte längre finns – ”för en industriarbetare kan ju tjäna så bra”.

– Visst. Men han kanske har fyra fingrar på ena handen. Arbetarklassen har sämre hälsa, och dör tidigare.

Risken att dö blev startpunkten för hennes senaste roman, Som hundarna i Lafayette Park. I Dagens Nyheter läste hon hur en projektledare för Citybanan i Stockholm berättade hur lyckat bygget var. Det som inte stod var att sex personer hade dött. Det berörde henne starkt.

– Hur känns det att öppna morgontidningen om man har förlorat en anhörig? Hade man skrivit så om tjänstemän?

I romanen skildras döden på jobbet genom Jeanette, som förlorat sin man i en olycka på ett stålverk. Besviken över att ingen ser arbetardöden börjar hon föra bok över alla som omkommer på sina jobb.

Jeanette är sorgsen, intelligent, kärv och nyfiken på världen. Alltså en sammansatt person – vilket Anneli Jordahl sällan tycker att arbetarkvinnor får vara i böcker.

– Arbetarklassen får aldrig vara spännande. Men som många andra är Jeanette rädd för akademiker, hon tror att de är supersmarta. Men intelligensen är väldigt proportionerligt fördelad, säger Annelie Jordahl, och berättar att hennes eget barndomshem var fyllt av böcker.

I boken kommer Jeanette i kontakt med Svarta Pantrarna i rasförtryckets USA, och hon ser hur olika rörelser, olika människors kamp, kan flätas samman.

Det är bra om de kan göra det, tycker hon. Identitetspolitik och antirasism är också viktigt. Annars, säger hon, är det ”en klassiker” att utsatta grupper fajtas mot varandra.

Klyftan mellan medelklass och arbetarklass märkte hon direkt på reaktionerna på Jeanettes berättelse.

– När de jag umgås med nu läser boken säger de, att så här illa kan det väl inte vara?

Vad gör man för att minska klassgapet? Är det ens möjligt?

– Jag tror det handlar om att återupprätta arbetarklassens status. På sjuttiotalet var det fint att arbeta i vården. Fritidsledare och frisör var statusyrken. Sedan ville alla jobba med media.

När Anneli Jordahl nu skriver krönikor i DA är det en viss typ av nyheter hon kommer att följa extra noga.

– Det blir väl mina ämnen, som, ja… klass! Jag bär en sorg och ilska över att det ska vara så tuffa arbetsförhållanden för vissa.

I Hundarna i Lafayette Park finns en blinkning till en DA-medarbetare, reportern Elinor Torp, vars bok Döden på jobbet får vara med på ett hörn. Den handlar om arbetsolyckor och om Gustaf Seppelin Solli, som skadades svårt i en kalkugnsolycka, och nu föreläser om arbetsmiljö.

– Jag högaktar det projektet. Det var lite kul att Jeanette gick igång på den boken, det fick vara en hälsning.

När Anneli Jordahl närmade sig ämnet klass i början av 2000-talet fick hon höra att det var mossigt – feminismen var coolare. I dag är läget ett annat – klass skildras på film, och arbetarförfattare som Susanna Alakoski, Eija Hetekivi Olsson och Åsa Linderborg är i ropet. När det kommer en Pisarapport om skolan pratas det om ojämlikhet och klassbakgrund.

– Alla pratar klass – utom politikerna. Vänsterpartiet kan säga lite, men det sitter pinsamt långt inne för Socialdemokraterna.

Skulle hon rekommendera andra att göra den resa hon själv gjort? När hon skrev Klass – är du fin nog? tolkade vissa det som att hon uppmanade alla att göra en klassresa. Så var det inte.

– Jag hade själv ingen dröm om att lämna arbetarklassen. Jag ville studera. Var och en måste få följa sin dröm.


aj@da.se

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Pappers lämnade förhandlingarna

Avtal 2017Pappers och tjänstemännens gemensamma avtal om allmänna anställningsvillkor är i gungning. Dagens förhandlingar slutade med att facken lämnade förhandlingsbordet.

Rättegången mot Nordkalk

Nordkalk överklagar Gustaf-domen

Nordkalk överklagar domen för kalkolyckan i Luleå för drygt fem år sedan. Företaget går emot tingsrättens bedömning att de drabbade var inhyrda och att arbetsmiljöansvaret låg hos Nordkalk.

Viktigt att hålla balansen i avtalet

KRÖNIKAAvtalen ska hantera arbetsgivarnas behov av flexibel produktion – men det måste gå att förena med de anställdas möjlighet att planera sin fritid.

Engagemanget börjar i det lilla

KRÖNIKAOrättvisorna på jobbet finns kvar. Fler behöver kliva fram och aktivera sig.

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

”Personalen är vår viktigaste resurs”

– Det ser ju ut som om branschen skulle vara mer skadetyngd än övriga och det tror jag hänger ihop med att vi inte är en utan många branscher. Det säger Ann-Kari Edenius, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen, som välkomnar en genomlysning av arbetsmiljön.

Utnyttjandet av unga oacceptabelt

LEDARE"Låt inte inhyrning bli ett sätt för företagen att strunta i dålig arbetsmiljö", skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Dagens Arbetes AFA-granskning nominerad till grävpris

Dagens Arbetes granskning av försäkringsbolaget Afa har nominerats för bästa avslöjande till Fackföreningspressens dag i nästa månad.

Avtal 2017

Pappers vill ha ny modell för lönebildningen

Pappers ordförande Matts Jutterström säger att det tjugo år gamla Industriavtalet måste göras om: – Ibland undrar man varför inte Pappers och Gruv får sätta "märket". Vi är ju lika mycket exportberoende basindustri som verkstadsindustrin.

Förhandlingar igång om tryckeriavtal

Nu har förhandlingarna börjat om villkoren för anställda på tidningstryckerier. GS-facket kämpar återigen för deltidspension och mot hyvlade tider. Arbetsgivaren Medieföretagen vill sänka OB-ersättningar och är emot en låglönesatsning.

Ja till treårigt avtal

De opartiska ordförandena, Opo, föreslår ett treårigt avtal för parterna inom industrin, där det sista året kan sägas upp. Både arbetsgivare och de fem industrifacken säger ja.

1

"Inget avtal under sex procent i ren lön"

Pappers kommer inte att skriva under på ett treårigt avtal som ger mindre än sex procent i ren löneökning, plus 0,8 procent till ATK:n varje år. Det säger Pontus Georgsson, avtalsansvarig på Pappers i en kommentar till dagens förslag från Opo. Han säger att de egna förhandlingarna går mycket trögt.

2

IF Metall fick nej om avsked i AD

IF Metall förlorade första ronden i Arbetsdomstolen, AD, om två medlemmar som fått sparken. Facket ville att de skulle ha kvar sina jobb till dess tvisten har lösts.

Löneläget på pappersbruken

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här - se var man tjänade allra mest.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

"Arbetsgivarna ska betala för det du offrar"

KRÖNIKADet är självklart att pappersarbetare ska ha bra betalt - och rimliga arbetsscheman, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

"Dubbelskift ska undvikas"

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

1

Här finns arbetarna med högst löner

Unik lönelista577 pappersmedlemmar (varav 17 kvinnor) tjänade i oktober 2016 över 50 000 kronor i månaden. Det är fem procent av medlemmarna.

"Det är lätt att dras med i skitsnacket"

ArbetsmiljöFrån stress till arbetsglädje – labbet på Stora Enso Hylte har lyckats vända trenden. Till hjälp tog de en whiteboardtavla, egentillverkade girlanger och en modig före detta polis.

Jag kom ensam

BildreportageZanyar, Masarra, Mahmoud och Gert. Helt olika åldrar och ursprung, men med ett gemensamt - de kom till Sverige som barn. Möt dem och andra flyktingar i fotografen Kenny Bengtssons bildreportage.

Fem fack vill utreda industriavtalet

Fem LO-förbund ska nu utreda ett alternativ till industriavtalet, som i 20 år styrt löneutvecklingen för andra yrkesgrupper. Förbunden, bland annat Målarna och Byggnads vill ha en modell som ger mer jämställdhet och minskade löneklyftor.

Klockan är 10.15, Vallviks bruk

ÖgonblicketPå Vallviks bruk slår paketen in sig själva.

Striden om tiden

”Det är ingen tvekan om vem som ska böjas”

GÄSTKRÖNIKAFlexibel betyder anpassbar och böjlig och när det gäller arbetstiden är det ingen tvekan om vad det är som ska anpassas och böjas, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Vem ska äga din tid?

Striden om tiden är det hetaste slaget i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Dagens Arbete har tillsammans med 10 andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. Den har aldrig varit tuffare än nu.

2

"Är det 60-tal igen?"

Ökad anpassning till produktionen står mot rätten att bestämma över det egna livet. Läs eller lyssna på DA:s tidsresa vintern 2017.

Illustration:Rémy Médard/Noun Project

Podd: Makten över klockan

Tidningen Arbetets senaste avtalspodd handlar om den allt hårdare kampen om arbetstiden. Deltar gör bland andra DA:s reporter Marie Edholm.

Är du flexibel lille vän?

LedareArbetstid och arbetsmiljö hör ihop. Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Så undviker du a-kassans fallgropar

Koll påÅttio procent av lönen upp till taket – så ska a-kassan funka. Men se upp – ibland blir det mindre. För Jan Larsson i Hjo blev det en chock när han insåg vad han skulle klara sig på.

2

"I början hade man respekt”

DET HÄR GÖR JAGCaroline Fredholm om att tämja en specialutrustad truck i Skoghall.

Avtal klart för lärlingar

IF Metall och Teknikföretagen har tecknat avtal om lärlingsutbildning för gymnaiseutbildning. Avtalet har dröjt för att parterna varit oense om ersättningen

Drabbad av blygsel på Dada-caféet

Krönika"Nästa gång ska jag läsa ur kärlekens katekes med mitt eget påhittade språk", skriver Carl-Einar Häckner.

Hämta mer
Close