– Kortare arbetstid är bra. Men lönekraven är alldeles för höga. Det säger Göran Mossberg, vice vd för Herdins Färgverk i Falun. Han är en av tre företagsledare inom industrin som ger sin syn på Industrifackets avtalskrav.
Göran Mossberg tror på kortare arbetstid, men han är kritisk till modellen med tidkonton som gäller nu. I dag samlar de anställda sina lediga timmar i en tidbank och tar ut dem när de själva vill (och kan) ta ledigt.
– Ska arbetstiden kortas mer borde det ske generellt, varje vecka, säger Göran Mossberg. Modellen som gäller nu är krystad och leder till en himla massa administration för företaget. Och de anställda verkar totalförvirrade. De har ingen aning om hur de ligger till i tidbanken.
– Arbetstidsförkortning är bra. Här på vårt företag jobbar vi mycket med stress. Det visar sig att den största stressen är kopplad till det som sker utanför jobbet, i samband med hämtning och lämning av barn.
– Kortare arbetstid hjälper både föräldrar och barn. Jag tror dessutom att vi producerar bättre om vi mår bra. Vi införde en halvtimmes fysisk aktivitet för alla anställda för några år sedan. Det har inte minskat produktionen ett uns, snarare tvärtom.
– Lönekravet är orimligt högt, om man ser det krasst företagsekonomiskt. En annan sak är att de anställda är värda det.
– Våra löner på kollektivsidan ligger i snitt på 17 000 kronor i månaden. Det lever man inte gott på.
Ulf Hilding, vd på Nolato Sunne AB i Sunne, med 125 anställda, kommenterar avtalskraven så här:
– Mer arbetstidsförkortning är inte bra. Vi jobbar i treskift och har kontinuerlig drift. Vi har fått trixa mycket för att få in den arbetstidsförkortning som gäller nu. Kräver Industrifacket mer blir det förbannat knepigt att få ihop med verksamheten.
– Lönepotter är ett elände. För det är ju inte rena potter det handlar om, utan en kombination med regler om att alla ska ha så och så mycket. När alla har fått sitt har vi inte längre råd att plussa på de duktiga. Det ger signaler till de anställda att det inte lönar sig att göra något extra. Det är inte bra.
– Kravet på företagshälsovård är överflödigt. Alla sunda företag jobbar systematiskt med arbetsmiljö och hälsa. Ett tvingande avtal skulle bara formalisera det hela och komma med pekpinnar.
Roland Berg, vd för Berg Kapell i Umeå, med tio anställda, är förvånad över det ”höga lönekravet”:
– 560 kronor? Jag har tio anställda, det blir 5 600 kronor i månaden. Det låter väldigt mycket. En sådan löneökning blir svår för oss.
– Arbetstidsförkortningen har fungerat bra, hittills. Mina anställda tar ut en dag emellanåt, utan några större problem. Blir det mer arbetstidsförkortning hänger det på vad det blir för löneökningar. För ledigheten har ju alltid en kostnad.
– Blir det krav på företagshälsovård kostar det förstås också. Jag tycker inte att det är rätt att ställa sådana krav på ett litet företag med tio anställda. Vi har väldigt lite sjukskrivningar. Förra året hade vi sammanlagt, för alla tio gubbar, tio sjukdagar.
– Kompetensutveckling? Om du menar kurser och sånt har vi inte utrymme för det. För varje nytt avtal kommer det nya grejer, och allt kostar.
– Man kan också säga att det blir en automatisk kompetensutveckling på små företag. Alla anställda får lära upp sig på företagets olika jobb. Det måste man göra. En anställd kan ju bryta benet samtidigt som en annan ska ha pappaledigt. Då måste en tredje kunna hoppa in.
(Texten korrigerad 18/1 2004)
