EU-parlamentet och EU:s ministerråd enades i måndags om en ny miljölagstiftning för gruvindustrin. Syftet är att minska de miljöproblem som gruvnäringen orsakar.
EU-parlamentet och EU:s ministerråd kom i veckan överens om en ny lagstiftning för gruvnäringen. Lagstiftningen innebär att miljökraven inom EU:s medlemsländer och deras gruvindustri skärps. Bland annat blir gruvföretagen skyldiga att återställa platsen där de bedrivit gruvdrift till ursprungligt skick. Dessutom tvingas de lämna ekonomisk garanti.
– Det ska inte gå att bara sticka därifrån även om företaget gått i konkurs, säger Jonas Sjöstedt, EU-parlamentariker för vänsterpartiet.
Bakgrunden till det nya direktivet är bland annat den katastrof som inträffade i januari 2000 i Baia Mare i Rumänien. 120 ton cyanid läckte ut i en av områdets största floder när en bassäng med förorenat vatten brast vid en av gruvföretaget AURUL:s anläggningar.
Gruvdammar med höga halter miljögifter som den i Baia Mare kommer inte längre att tillåtas när den nya lagstiftningen träder i kraft. Direktivet innebär även att redan nedlagda gruvor kommer att omfattas av hårdare kontroll och att företagens ansvar för dessa utökas. Det är framför allt gamla gruvor och så kallat historiskt avfall som utgör den största miljörisken, enligt Jonas Sjöstedt.
Direktivet innebär inte några betydande förändringar för svensk gruvdrift. Sverige har kommit förhållandevis långt med miljötekniken inom gruvindustrin.
– Det är bara Canada och Australien som är duktiga på miljöanpassad gruvdrift förutom Sverige. Så svenskt kunnande kommer efterfrågas när den nya lagstiftningen träder i kraft.
Direktivet är i praktiken färdigförhandlat. Nu återstår bara att det röstas igenom i EU-parlamentet i januari.
