Industriarbetarnas tidning

23 år sedan katastrofen i Bhopal

3 december, 2007

Efter katastrofen i Bhopal för 23 år sedan kämpar de efterlevande fortfarande för att de ansvariga ställs till svars och för skadestånd åt efterlevande och skadade.

I dag är årsdagen av historiens största arbetsolycka: Natten till den 3 december 1984 läckte cirka 40 ton metylisocyanat och andra giftiga gaser ut från Union Carbides anläggning i Bhopal i Indien.

Eftersom fabrikens larmsirén var avstängd dröjde det innan de kringboende varnades. Enligt den första bedömningen dog nästan 2 000 barn och vuxna omedelbart i sina sängar, på gatorna och så småningom på sjukhuset.

En undersökning av FN-organet Unicef anger mer än 10 000 döda. I dag finns registrerat skadeståndsanspråk för 16 000 döda och 600 000 skadade. Blindhet och andra synskador, nedsatt lungfunktion, nervskador leverskador, tarmproblem, missfall – skadelistan är lång och växer för varje ny undersökning som görs.

Union Carbides stämdes inför amerikansk domstol. Bolagets jurister lyckades snart föra över processen till Indien, där skadestånden är lägre.

Bolagets styrelseordförande Warren Anderson greps kort tid efter olyckan, släpptes mot en mindre borgen och flög omedelbart till USA. Han vägrar resa tillbaka till Indien för att möta anklagelserna.

I en uppgörelse betalade företaget ut närmare tre miljarder i skadestånd. Men mindre än hälften av dem som har krav har alls fått ut några pengar, och en rad olika organisationer driver de efterlevandes och offrens krav.

Varje årsdag av olyckan demonstrerar man utanför den numera stängda fabriken och bränner en docka föreställande Warren Anderson.

Bhopal har blivit en symbol för hur arbetares rättigheter kränks i fattiga länder och ett omfattande internationellt arbete bedrivs till stöd för de skadade och de omkomnas efterlevande. 2004, på 20-årsdagen av olyckan, publicerade Amnesty en omfattande rapport och uppmärksammade den särskilt på 1 maj.

Union Carbide ägs numera av Dow Chemicals som frånsäger sig allt ansvar för katastrofen och dess följder.

Metylisocyanat finns bland annat i mineralull som används som isolering i spisar och på gjuterier, vilket avslöjades 1998 i Dagens Arbete. Andra isocyanater finns bland annat i polyuretanplast, lim, skumgummi, spånskivor, målarfärg och lacker.

Internationella kampanjen för Bhopal
Amnesty om Bhopal

Du kanske också vill läsa…

”Livet har blivit begränsat”

”Livet har blivit begränsat”

Dagens Arbete berättar gärna om arbetsplatser som blivit säkrare eller mer hälsosamma, men granskar också riskerna som finns i industrin. Ibland märks de inte förrän det är för sent. Majken Lundqvist Eriksson lider ännu av det osynliga giftet.

Isocyanat­forskningen läggs ned

Isocyanat­forskningen läggs ned

Det blir ingen ändring av beslutet att lägga ner forskningen om isocyanater i Hässleholm. I dag beslutade regeringen att inte öronmärka pengar för verksamheten.

Rädda livsviktig forskning

Dagens Arbete har i flera artiklar berättat om att isocyanatforskningen i Hässleholm är hotad. Den här veckan tar regeringen beslut i frågan. ”Det blir beslut på tisdag eller torsdag. Och då kommer det att framgå hur regeringen ser på detta, säger Lars Olof Mikaelsson, handläggare på utbildningsdepartementet. Isocyanater finns i färg och lim bland annat […]

Regeringen beslutar om isocyanaterna

Regeringen avgör denna vecka om forskningen om de hälsofarliga isocyanaterna ska få vara kvar i Hässleholm. Stockholms universitet vill lägga pengarna på andra områden, politiker och fack har protesterat.

Kemiföretag i USA stäms på 880 miljarder

Kemiföretag i USA stäms på 880 miljarder

Fyra kemiföretag i USA har stämts på motsvarande 880 miljarder kronor för att i många år dolt hälsoriskerna med hälsofarliga isocyanater. Stämningen bygger på en unik lag som under åren givit enorma summor till den amerikanska staten.

Fack och kommun vill rädda isocyanatforskning

Fem IF Metall-avdelningar i södra Sverige kräver att regeringen öronmärker pengar för att rädda kvar den nedläggningshotade forskningen om isocyanater i Hässleholm.

IF Metall vill rädda isocyantforskning

IF Metall vill rädda isocyantforskning

IF Metall kommer att kämpa för att värna den forskning som bedrivs i Hässleholm.
– Den vär viktigt för att kunna upplysa våra medlemmar om riskerna. Kunskaperna är låga på arbetsplatserna, säger Lea Skånberg, chef för förbundets arbetslivsenhet.

Forskning om isocyanater läggs ned

Forskningen om allergi-och astmaframkallande isocyanater i Hässleholm ska läggas ned. Stockholms universitet har beslutat att använda pengarna till annan forskning. Ämnena frisläpps bland annat vid slipning och billackering.

ABB:s ”allergifabrik” flyttar

ABB Composites i Öjebyn lägger ner och flyttar till Polen. 110 personer förlorar jobbet på en av de fabriker där isocyanter först upptäcktes i arbetsmiljön.

FÅ KOLL PÅ RISKERNA

Vi river mattor på jobbet. Det luktar väldigt starkt av ammoniak. Är det farligt att andas in det? Efteråt slipar vi alla golv med en betonggolvslip. Vad bör vi tänka på? Snickaren

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.