Industriarbetarnas tidning

23 år sedan katastrofen i Bhopal

3 december, 2007

Efter katastrofen i Bhopal för 23 år sedan kämpar de efterlevande fortfarande för att de ansvariga ställs till svars och för skadestånd åt efterlevande och skadade.

I dag är årsdagen av historiens största arbetsolycka: Natten till den 3 december 1984 läckte cirka 40 ton metylisocyanat och andra giftiga gaser ut från Union Carbides anläggning i Bhopal i Indien.

Eftersom fabrikens larmsirén var avstängd dröjde det innan de kringboende varnades. Enligt den första bedömningen dog nästan 2 000 barn och vuxna omedelbart i sina sängar, på gatorna och så småningom på sjukhuset.

En undersökning av FN-organet Unicef anger mer än 10 000 döda. I dag finns registrerat skadeståndsanspråk för 16 000 döda och 600 000 skadade. Blindhet och andra synskador, nedsatt lungfunktion, nervskador leverskador, tarmproblem, missfall – skadelistan är lång och växer för varje ny undersökning som görs.

Union Carbides stämdes inför amerikansk domstol. Bolagets jurister lyckades snart föra över processen till Indien, där skadestånden är lägre.

Bolagets styrelseordförande Warren Anderson greps kort tid efter olyckan, släpptes mot en mindre borgen och flög omedelbart till USA. Han vägrar resa tillbaka till Indien för att möta anklagelserna.

I en uppgörelse betalade företaget ut närmare tre miljarder i skadestånd. Men mindre än hälften av dem som har krav har alls fått ut några pengar, och en rad olika organisationer driver de efterlevandes och offrens krav.

Varje årsdag av olyckan demonstrerar man utanför den numera stängda fabriken och bränner en docka föreställande Warren Anderson.

Bhopal har blivit en symbol för hur arbetares rättigheter kränks i fattiga länder och ett omfattande internationellt arbete bedrivs till stöd för de skadade och de omkomnas efterlevande. 2004, på 20-årsdagen av olyckan, publicerade Amnesty en omfattande rapport och uppmärksammade den särskilt på 1 maj.

Union Carbide ägs numera av Dow Chemicals som frånsäger sig allt ansvar för katastrofen och dess följder.

Metylisocyanat finns bland annat i mineralull som används som isolering i spisar och på gjuterier, vilket avslöjades 1998 i Dagens Arbete. Andra isocyanater finns bland annat i polyuretanplast, lim, skumgummi, spånskivor, målarfärg och lacker.

Internationella kampanjen för Bhopal
Amnesty om Bhopal

Du kanske också vill läsa…

”Livet har blivit begränsat”

”Livet har blivit begränsat”

Dagens Arbete berättar gärna om arbetsplatser som blivit säkrare eller mer hälsosamma, men granskar också riskerna som finns i industrin. Ibland märks de inte förrän det är för sent. Majken Lundqvist Eriksson lider ännu av det osynliga giftet.

Isocyanat­forskningen läggs ned

Isocyanat­forskningen läggs ned

Det blir ingen ändring av beslutet att lägga ner forskningen om isocyanater i Hässleholm. I dag beslutade regeringen att inte öronmärka pengar för verksamheten.

Rädda livsviktig forskning

Dagens Arbete har i flera artiklar berättat om att isocyanatforskningen i Hässleholm är hotad. Den här veckan tar regeringen beslut i frågan. ”Det blir beslut på tisdag eller torsdag. Och då kommer det att framgå hur regeringen ser på detta, säger Lars Olof Mikaelsson, handläggare på utbildningsdepartementet. Isocyanater finns i färg och lim bland annat […]

Regeringen beslutar om isocyanaterna

Regeringen avgör denna vecka om forskningen om de hälsofarliga isocyanaterna ska få vara kvar i Hässleholm. Stockholms universitet vill lägga pengarna på andra områden, politiker och fack har protesterat.

Kemiföretag i USA stäms på 880 miljarder

Kemiföretag i USA stäms på 880 miljarder

Fyra kemiföretag i USA har stämts på motsvarande 880 miljarder kronor för att i många år dolt hälsoriskerna med hälsofarliga isocyanater. Stämningen bygger på en unik lag som under åren givit enorma summor till den amerikanska staten.

Fack och kommun vill rädda isocyanatforskning

Fem IF Metall-avdelningar i södra Sverige kräver att regeringen öronmärker pengar för att rädda kvar den nedläggningshotade forskningen om isocyanater i Hässleholm.

IF Metall vill rädda isocyantforskning

IF Metall vill rädda isocyantforskning

IF Metall kommer att kämpa för att värna den forskning som bedrivs i Hässleholm.
– Den vär viktigt för att kunna upplysa våra medlemmar om riskerna. Kunskaperna är låga på arbetsplatserna, säger Lea Skånberg, chef för förbundets arbetslivsenhet.

Forskning om isocyanater läggs ned

Forskningen om allergi-och astmaframkallande isocyanater i Hässleholm ska läggas ned. Stockholms universitet har beslutat att använda pengarna till annan forskning. Ämnena frisläpps bland annat vid slipning och billackering.

ABB:s ”allergifabrik” flyttar

ABB Composites i Öjebyn lägger ner och flyttar till Polen. 110 personer förlorar jobbet på en av de fabriker där isocyanter först upptäcktes i arbetsmiljön.

FÅ KOLL PÅ RISKERNA

Vi river mattor på jobbet. Det luktar väldigt starkt av ammoniak. Är det farligt att andas in det? Efteråt slipar vi alla golv med en betonggolvslip. Vad bör vi tänka på? Snickaren

Skiftarbetets fram- och baksidor

Het näthandel ger helgskift

Het näthandel ger helgskift

Näthandelns uppsving under 2020 ledde till många timmar övertid på DS Smith i Värnamo. Nu har de infört ett nytt helgskift för att hinna med – och över 200 sökte jobben.

”Mycket man måste ha koll på”

”Mycket man måste ha koll på”

August Wieser gick i första kullen på pappersarbetarutbildningen på Polhemsskolan i Gävle. Nu har han fått jobb, och behovet av kompetent arbetskraft inom pappersindustrin är fortsatt stort. Men nu tar utbildningen paus – på grund av för få sökande.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Skiftarbetet gjorde att Nadine Dabo mådde dåligt.
Efter två missfall jobbar hon nu dag och väntar barn.

Så kan nattjobbet bli mer  hälsosamt

Så kan nattjobbet bli mer hälsosamt

Att arbeta flera nätter i rad tär på kroppen. Forskare i Norden har nu vägt samman sina studier. Skiftarbete är ännu sämre för hälsan än vad man tidigare trott.

Måste jag jobba på julen i år igen?

Måste jag jobba på julen i år igen?

Kan samma skiftlag jobba under julen flera år i rad? Juristen Henric Ask svarar.

Julkort från fabriken

Julkort från fabriken

Hur är det att arbeta på julen när alla andra är lediga? DA besökte Rottneros bruk och pratade julskift och traditioner.

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Vissa permitteras, andra sägs upp. Men på medicinteknikbolaget Getinge i Solna kan de anställda lugnt räkna med att de får behålla jobben.