Undersökningen sades bevisa sjukfusk – men tydde snarare på hög arbetsmoral

Utifrån en opinionsundersökning förklarade Svenskt Näringsliv de ökade sjukskrivningskostnaderna i slutet av 90-talet med slapp attityd och överutnyttjande. Men i undersökningen framträder även en annan bild – något som arbetsgivarorganisationen valde att bortse ifrån.

I slutet av nittiotalet exploderade Sveriges sjukskrivningskostnader. Steg från 75 till 132 miljarder på fem år. Den vanliga förklaringen till sjukbomben var att arbetsmiljön var dålig och att stressen löpte amok efter krisåren. Men i början av 2000-talet höjdes röster bland politiker och skribenter för att det var en myt.

Svenskt Näringsliv var en av de tunga opinionsbildare som började argumentera för att de ökade kostnaderna till stor del kunde förklaras med dåliga kunskaper, slapp attityd och ett överutnyttjande.

År 2002 beställde Svenskt Näringsliv en egen opinionsundersökning från Temo där man undersökte attityder till sjukskrivning. I en debattartikel förklarade sedan organisationen att folk hade dåliga kunskaper: ”Många anser att det finns situationer då det är okej att sjukskriva sig trots att man egentligen inte är sjuk.”

I debattartikeln framhölls att 25 procent av de svarande tyckte att det var helt rätt att sjukskriva sig om man mår dåligt på grund av problem i familjen. 10 procent tyckte att det var rätt om man ”vantrivs på jobbet” och 5 procent hade varit hemma någon dag under det senaste året, utan att vara så sjuka att de inte kunnat jobba.

Men vad som inte nämndes i debattartikeln, men som framgår av svaren i opinionsundersökningen, var att hela 60 procent även svarade att de gått till jobbet någon gång det senaste året trots att de varit så sjuka borde ha stannat i sängen. Arbetsmoralens härdiga folk överträffade slappisarna med råge i arbetsgivarorganisationens egen undersökning. Det valde varken tidningar eller Svenskt Näringsliv att lyfta fram.

– En debatt är ju en debatt. Man vill framhålla en tes och jag tror samtidigt att attityder, kunskaper och överutnyttjande var ett problem då, säger Anders Morin som är ansvarig för välfärdspolitiska frågor på Svenskt Näringsliv.

Men att endast 5 procent stannade hemma trots att de inte var sjuka och att 60 procent gick till jobbet trots att de var sjuka. Motsäger inte det hela ert resonemang?
­ Nej, det tycker jag inte. Jag tror ändå att det fanns ett problem med attityder på den tiden och jag tror att det var en del i att kostnaderna ökade. Jag tror också att en debatt som skapades var positiv och medverkade till att den typen av överutnyttjanden minskade.

Vår granskning har visat att sjukfusket endast utgör 0,04 procent av utbetalningarna. Är det verkligen relevant att framhålla fusket som en förklaring till sjukskrivningskostnaderna?
– I vår opinionsbildning i dag drar vi inte fram överutnyttjandet som en stor orsak. Vi tycker inte att det finns belägg för att så är fallet.

Men ni gjorde det då, och på den tiden måste ni ha haft ännu mindre på fötterna.
– Jag tror som sagt att den debatten var nyttig och att den hjälpte till att förändra attityderna. I kombination med striktare regler och bättre kontroll tror jag att den har hjälpt till att minska överutnyttjandet i dag.

Men fortfarande tror två av tre svenskar att fusket i sjukförsäkringen är mycket eller ganska omfattande enligt attitydundersökningar. Vilket ansvar har ni för att den bilden är utbredd?
– Vi har såklart ett ansvar som opinionsbildare. Vi tror inte att överutnyttjandet är utbrett i dag och om allmänheten har den uppfattningen så är det olyckligt. Men jag tror att omfattningen var större då och att debatten bidrog till att det har begränsats.

Marcus Derland