Slopade turordningsregler och lägre lön för äldre. Det var några av de mer kontroversiella förslagen när långtidsutredningen presenterade delrapporterna på temat ”att skapa arbeten”.
Långtidsutredningen ville få in nytt perspektiv i debatten om det svenska anställningsskyddet och lät professor Pierre Cahuc från Paris författa delrapporten.
I Sverige är anställningsskyddet anmärkningsvärt tudelat, skriver han. Skyddet för tillsvidareanställda är väldigt stark, samtidigt som arbetsgivarna har mycket stor frihet att anställa på visstid med ett väldigt svagt skydd mot uppsägning.
Dessutom ger inte det svenska systemet för anställningsskydd arbetsgivarna någon anledning att ta hänsyn till de samhällsekonomiska kostnaderna vid uppsägningar, menar Cahuc.
I rapporten förespråkar Cahuc två stora omvälvande förändringar. Turordningsreglerna bör slopas och en uppsägningsavgift införs. Arbetsgivare som säger upp får på så sätt betala en del av samhällets kostnader samtidigt som skyddet mot uppsägning blir lika stort för visstidsanställda som för fast anställda.
I delrapporten om lönebildningen trycker professor Nils Gottfries vid Uppsala universitet på vikten av fortsatta så kallade koordinerade löneförhandlingar. Han framhöll industriavtalet som har varit viktigt för att hålla löneökningstakten på en rimlig nivå genom att förhindra en kapplöpning mot allt högre nivåer mellan fackförbunden.
Trots det krävs lägre löneökningstakt den närmsta tiden för att höja sysselsättningen, menar Gottfries. Sedan tidigt 90-tal har inflation, produktivitetsökningstakt och löneutveckling varit balanserade, men sysselsättningen har trots detta inte återhämtat sig efter 90-talskrisen. Orsaken är enligt Gottfries en för hög löneökningstakt, som har legat på i snitt 4 procent per år sedan början av 90-talet.
– Fyra procents löneökningstakt är rimligt om man accepterar dagens sysselsättningsnivå. Men om man sänker löneökningarna så får man en snabbare expansion av sysselsättningen.
På individnivå skulle lönebildningen dessutom behöva bli mer flexibel för att höja sysselsättningen, menar Gottfries som förespråkar lönepotter och sifferlösa avtal, men även lägre lön för nyanställda.
Ett av de mer kontroversiella förslagen är att 55- till 65-åringar skulle få lägre lön än 40-åringar, eftersom produktiviteten sjunker med åldern. Den lägre sysselsättningen bland äldre förklaras av att de har för höga löner, anser Gottfries.
Thomas Carlén, utredare på LO-ekonomerna, kallar förslaget oerhört teoretiskt och fullständigt otänkbart i verkligheten. Han tror inte att Nils Gottfries har haft lågavlönade arbetare i tankarna.
– För många LO-grupper är det otänkbart att gå ner i lön. Och om man ska gå ner i lön för att man blir äldre ska man då också gå ner i lön för att man är gravid eller för att man har ont i en fot?
– Dessutom är sysselsättningsgraden bland 55- till 65-åringarna i Sverige bland de högsta i världen.
Enligt Thomas Carlén finns det inte heller något direkt samband mellan lägre generella löneökningar och högre sysselsättning.
– Det är inte alls säkert. Om LO-medlemmarna skulle minska lönekraven så tar det ökade utrymmet vägen någonstans. Antingen till ökade vinster i företagen eller till ökade löner för tjänstemän. Det krävs en samordning mellan alla grupper för att man möjligen skulle kunna göra detta och det är inte helt enkelt.
Pierre Cahucs förslag om slopad turordning och införandet av en uppsägningsavgift tror han inte är rätt väg att gå.
– Man kan säga upp äldre i dag, men det kanske kostar lite mer. Jag undrar om han riktigt har förstått hur flexibla reglerna är. Parterna kan förhandla om turordningen, men det kan kosta pengar.
Fakta/Långtidsutredningen
Långtidsutredningarnas syfte är att arbeta fram underlag för den ekonomiska politiken och att bidra till den ekonomisk-politiska debatten. En central uppgift är att analysera utmaningar och möjligheter för den svenska ekonomin på lång sikt och studera vad de betyder för den ekonomiska politiken.
Sedan 1948 har 20 långtidsutredningar presenterats.
Den pågående långtidsutredningen har fokus på den svenska arbetsmarknadens funktion och sysselsättningspolitikens utformning. Totalt 12 forskningsrapporter har beställts och kommer att ligga till grund för huvudbetänkandet som presenteras i mars 2011.
