Industriarbetarnas tidning

De små stegens strategi

21 september, 2011

Skrivet av

DA-ANALYS.

Tiden, lönen och makten. Det är vad varje avtalsrörelse kommit att handla om. Nu mer än någonsin. Det blev åter tydligt när Teknikföretagen nu presenterat sig i avtalsförhandlingarna.

Det handlar om de små, små stegens strategi. Droppar som urholkar stenen.

En liten förändring i taget, men över längre tid blir förändringen desto större.

Verkstadsindustrins arbetsgivare – Teknikföretagen – laddar om. Och hoppas på nya små, små steg. Nya droppar.

Visserligen tar de fram storsläggan, så som de gjort från och till de senaste tjugo åren och kräver att kollektivavtalet lokalt ska kunna ställas åt sidan. För visst låter det dramatiskt när de på snårig avtalssvenska kräver ”generell lokal disposivitet i riksavtalens allmänna villkor och i löneavtalen”.

Det vill säga: den lokala arbetsgivaren ska kunna kräva av den lokala fackklubben att ”nu skiter vi i kollektivavtalets regler om löner och anställningsvillkor”. Lönerna ska anpassas till ”verksamhetens situation”.

Så långt storsläggan.

Innerst inne tror arbetsgivarna knappast att det är realistiskt att införa denna svenska variant av öppningsklausuler. Det skulle sannerligen innebära ett radikalt systemskifte av en arbetsmarknad som sedan 1905 reglerats av rikstäckande kollektivavtal.

Det är ingen hemlighet att industrins arbetsgivare vill bestämma. De vill att industrin ska sätta märket för resten av arbetsmarknaden. Avtalen inom exportindustrin ska vara normen, riktmärket.

I den ambitionen behöver arbetsgivarna facket som allierad. Då kan man knappast köra över facket och mosa kollektivavtalet. Arbetsgivarna behöver kollektivavtalet.

Men man kan urholka kollektivavtalet, lite i taget. Skaffa sig mer makt och inflytande.

Steg för steg.

Droppe för droppe.

Behålla och urholka. Däri ligger den lågintensiva, segdragna dramatiken.

Arbetsgivarna eftersträvar ökad flexibilitet. Ökad konkurrenskraft går genom att kunna variera mängden arbetade timmar, variera antalet anställda och helst också variera betalningen till de anställda. Allt varieras med hänsyn till orderingången.

Tjocka orderböcker – mycket övertid, många inhyrda och visstidsanställda, utrymme för löneökningar.

Tunna orderböcker – kortare arbetstid, lägre lön, minimal bemanning.

Hittills har inte lönen gått att göra flexibel. Lönen varierar inte med konjunkturen. Ersättningen per arbetad timme går inte att sänka eftersom kollektivavtalet har ett inbyggt löneskydd. Det kommer inte arbetsgivarna åt.

Bara i ett enda fall har verkstadsindustrins arbetsgivare lyckats urholka ersättningsreglerna i riksavtalet och göra dem till en fråga för de lokala parterna: OB-ersättningen. Den blev lokalt dispositiv i 2004 års avtalsrörelse.

Alltså: tvärstopp för flexibla löner.

Men det finns annat som kan bli mer flexibelt: bemanning och arbetstider.

Bemanning handlar om hur många som ska vara på plats. För företagen gäller det att precisionsbemanna. Rätt antal människor vid maskinerna vid rätt tillfälle. Därför så få fast anställda som möjligt. Därför mer av övertid, mer av bemanningsföretag och visstidsanställningar.

Detta märks inte minst nu under återhämtningen efter finanskrisen: knappt några fasta jobb, men desto mer av övertid, inhyrning och visstidsanställningar.

Den vägen vill arbetsgivarna fortsätta på.

Steg för steg.

När lagen om anställningstid (Las) kom i mitten på 1970-talet var tillsvidareanställning huvudregeln. Men det fanns ändå ett utrymme för flexibilitet. De lokala parterna kunde komma överens om visstidsanställningar upp till sex månader.

Lagen blev avtal. Dåvarande Metall och Verkstadsföreningen tecknade avtal med samma innehåll som i lagen. Lokala fackklubbar och arbetsgivare skulle sätta sig ner och komma överens om eventuella visstidsanställningar från första dagen. Max 6 månader.

Det var då det.

I dag behöver inte arbetsgivaren förhandla med facket de första 12 månaderna. Och den gränsen vill arbetsgivarna nu utsträcka till 24 månader.

Och arbetstiderna? Hur ska de kunna bli mer flexibla?

Arbetsgivarnas långsiktiga projekt heter arbetstidskorridor. Korridoren introducerades i 1998 års avtal. Korridoren har idag ingen större praktisk betydelse ute på företag, men den innehåller en hyfsad laddning strategisk dynamit.

När korridoren kom 1998 fick arbetsgivarna rätt att variera arbetstiden med 24 minuter varje arbetspass – om inte klubben och arbetsgivaren kommit överens om arbetstiderna.

Förrförra avtalsrörelsen förlängdes korridoren till 30 minuter. Och nu vill arbetsgivarna göra den 60 minuter lång.

Arbetsgivarnas mål är att få in så mycket tid som möjligt i korridoren. Steg för steg. Ju mer tid de får in i korridoren desto mer frestande blir det för dem att strunta i att göra upp med det lokala facket om arbetstiderna. Då har arbetsgivarna slutligen tagit makten över arbetstidens förläggning.

Alltså: bemanning och arbetstider är den flexibilitet som arbetsgivarna kan utöka. Inte lönerna.

Och nu, i avtalsrörelsens upptakt, låter det som så många gånger tidigare. Inga löneökningar, säger arbetsgivarna. Ge lokala parterna möjlighet att strunta i kollektivavtalet.

Löneökningar, kräver facket.

Tja, vad får vi för det då, undrar arbetsgivarna och ser möjligheten till nya små, små steg framåt. Något längre visstidsanställningar? En utsträckt arbetstidskorridor?

Du kanske också vill läsa…

Dyrare att sparka och hyra in

Svårare och dyrare att sparka anställda för att sedan hyra in. Det är ett av inslagen i de avtal som IF Metall hittills har tecknat. Facket kan begränsa inhyrning av bemanningsföretag – i alla fall i sex månader. Så står det i de nya avtal som har tecknats mellan IF Metall och arbetsgivarna. Fram till […]

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Slutspurt i förhandlingarna som avgör din trygghet

Slutspurt i förhandlingarna som avgör din trygghet

Imorgon ska parterna vara färdiga med förhandlingarna som kan avgöra framtiden för svensk arbetsmarknad. Vi reder ut vad ett förändrat anställningsskydd kan betyda för dig som anställd.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

Vägrade betala skadestånd – stäms i AD

Ett Skåneföretag vägrade betala skadestånd till IF Metall för avtalsbrott. Nu stämmer facket bolaget inför arbetsdomstolen, AD och kräver 200 000 kronor i skadestånd.

Vägen mot en förändrad las

Vägen mot en förändrad las

Lagen om anställningsskydd ska ändras. Frågan är om det blir politikerna eller fack och arbetsgivare som får bestämma hur.

Så ser ditt anställningsskydd ut

Så ser ditt anställningsskydd ut

Så ser anställningstryggheten ut i dag för visstidare, för inhyrda – och för den som chefen tycker är besvärlig. Här är förändringarna som politiker, fack och arbetsgivare vill se.

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

Jag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Bemannings­anställda: Önskar vi hade samma villkor

Bemannings­anställda: Önskar vi hade samma villkor

Bemanningsanställda rök först när Volvo stängde. När produktionen drar igång igen står de sist i kön för att få tillbaka jobben. Än så länge är Joel Gustafsson och Mikael Olsson utan arbete.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.