Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Det krävs lagarbete, sa konsulten

12 mars, 2013

Skrivet av

Första morgonvagnen tog mig genom Göteborgs regnvåta förorter. Miljonhusen sov, torgen vi passerade var tysta, fönstrena målade i mörker. Medan jag stämplade in i köket och satte dagens första degar på jäsning höll staden fortfarande på att vakna.

Oftast gick den första timmen smärtfritt, men de mornar då vi från början visste att vi var kort om folk eller hade alldeles för mycket beställningar var annorlunda. Och ju bättre vi blev på vårt arbete, desto fler blev de. Det var en schemalagd underbemanning som gjorde det svårt att känna sig lugn när man satt på vagnen till jobbet.

Trots det lyckades vi varje dag genomföra det omöjliga; att få maten klar i tid till lunch. Det var också därför vi bestämt oss för att kalla till fackmöte på arbetsplatsen, vi ville ges en ärlig chans att faktiskt göra ett bra jobb.

Det var ett stort kök och när säsongen närmade sig sitt slut fick vi veta att vi skulle få fortbildning. För första gången någonsin skulle vi få sitta ner på betald arbetstid. Vi stämplade in som vanligt den morgonen och blev mottagna av en konsult i kostym. När han berättade att hans enda erfarenhet från restaurangkök var som gäst blev vi lite konfunderade. Det visade sig att det inte alls var köksarbete, beställningssystem eller livsmedelshygien vi skulle få lära oss mer om.

I stället berättade han att det fanns två sorters människor; de positiva och de negativa. De senare såg allting på fel sätt, de protesterade och hade svårt med förändring. De positiva var viktiga för företaget och insåg att man måste anpassa sig ”för allas bästa”. Vi tittade på varandra och insåg att det därfackmötet hade fått effekt redan innan vi fått hålla det. Lite okonventionellt med indoktrinering men vi fick ju betalt för att sitta ner så det var väl lugnt.

Konsulten fortsatte med att berätta att eftersom företaget tog oss på allvar så fick vi såklart vara med och påverka. Om vi föreställde oss företaget som en bil, vilken bil såg vi? Kanske en Porsche eller en Rolls Royce?

När vi bestämde oss för en rostig gammal Volvo utan förare eller dörrar fortsatte han snabbt sin föreläsning med att berätta om hur fantastiskt det kan vara med förändring; ett exempel på förändring kan vara att bli uppsagd sa han. Sen fortsatte han med att berätta om hur viktigt det var att behålla ett gott humör även när det var mycket att göra, att företaget såg sig som ett lag och att det krävdes lagarbete för att det skulle fungera.

När de två dagarna var till ända verkade konsulten lättad över att slippa oss och vi kunde väl egentligen bara hålla med, även om det kändes lite konstigt att gå tillbaka till köket och inte veta hur länge vi skulle få åka med i den där rostiga bilen.

Fast en sak kunde vi i alla fall hålla med konsulten om; det finns två sorters människor på arbetsmarknaden. Fast där han såg positiva och negativa människor såg vi de som tjänar pengar på vår underbemanning och vi som sliter ut våra kroppar på grund av det. Och den konflikten kan inget prat om ”lagarbete” förändra.

Du kanske också vill läsa…

”Vi måste hjälpas åt att skruva ner tempot”

”Vi måste hjälpas åt att skruva ner tempot”

Det var inte vi som beslutat om den schemalagda underbemanningen. Som sett till att timmarna inte räckte till alltsom skulle göras.

”Ett skyddsnät hade hjälpt mig ur mörkret”

”Ett skyddsnät hade hjälpt mig ur mörkret”

Jenny Wrangborg.

Ingen tackar våra utslitna kroppar

Jenny Wrangborg.

Kampen går före hem­försäkringen

Kampen går före hem­försäkringen

Jenny Wrangborg.

”Byta namn på ett jobb räcker inte”

Jenny Wrangborg

Rörelsen väntar på din riktning

Rörelsen väntar på din riktning

Jenny Wrangborg

Köket jag ville fly ropar mig tillbaka

Våra arbetsplatser och arbetskamrater formar oss, vare sig vi vill det eller inte. Men vilka minnen finns kvar när vi stämplat ut och hängt undan uniformen?

Jag minns blicken av förändring

Sommaren kommer mellan två andetag. Mina gamla arbetsplatser värker i mig. Jag lägger mig raklång på sängen och sträcker ut ryggen. Framför mig när jag sluter ögonen; ett löpande band av latte och smörgåsar där människan alltid var den svagaste länken. Någonting som enkelt kunde bytas ut och ersättas när handlederna svek eller tempot knäckte psyket.

Rätt inställning minskar inte faran

Det var tidig vår, jag jobbade mina första dagar i ett storkök i stadens centrum. Inhyrd och inte riktigt tillhörande.

”Det är inte vårt fel att vi bara får otrygga anställningar”

Vad händer med kärleken när stämpelklockan och bostadsbristen styr livet? Med debuten Kallskänken blev DA-krönikören Jenny Wrangborg en av Sveriges mest lästa poeter. Med nya boken Vad ska vi göra med varandra vill hon ge folk kraft att orka kämpa.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.