Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Ingen tackar våra utslitna kroppar

16 oktober, 2015

Skrivet av

Jenny Wrangborg
Jenny Wrangborg är kallskänka och poet. Hennes senaste bok är diktsamlingen Vad ska vi göra med varandra.

Köket låg bortom huvudgatan, första morgonvagnen transporterade dit oss genom ett regnvått centrum.

När degarna stod på jäsning och kockarna stämplat in samlades vi uppe vid värmerierna, följde beställningslistornas mönster med blickarna, la upp en anfallsplan för dagen. De första kopparna kaffe redan urdruckna, tre bloss på lastbryggan och dagen var
i gång.

E stank alkohol och trasiga familjeförhållanden, nätternas skrik satt fast i hans kropp som skrapsår längs tinningen. De första timmarna innan bakfyllan hann ifatt, dansade han mellan stimkittlarna som en konståkare på speed, timmen innan lunch tog adrenalinet över och lagom till klockan två byttes dansen mot dova svordomar i trögflytande rörelser ner mot omklädningsrummet. Alltid lite lättare steg när han kom upp igen.

Så försökte vi alla att hitta våra sätt att orka – alkoholen, ett försök att laga den perfekta såsen, tanken på utstämpling.

Så gick dagarna medan våra kroppars tysta skrik dövades av veckornas snabba rörelser, alkoholens dova lätthet, vardagens alla måsten. Utmattningen efter arbetsdagarna som en räddning från tankarna om vi verkligen skulle orka ett år till, två år till, ta oss förbi lunchstressen i morgon också. Så blev dagarna en cirkel vi inte kunde, inte vågade röra oss utanför.

Där bortom fanns frågorna om vad vi skulle göra när våra kroppar inte klarade mer. När knivarna bakom skulderbladen vässats av alla lyft och upprepningar. När stryptagen kring våra handleder dragits åt av frityrkorgar och gjutjärnsgrytor. När armbågarnas ilska vägrade släppa taget om våra rörelser. Frågorna lika skrämmande som svaren. De brände till i löpsedlar och i historierna som cirkulerade på lunchrasterna och över ölen efter kvällsskiften. Någons syster som blivit utförsäkrad, någons kusin som vid 40 försökte hitta skrivbordsjobb.

Arbetsförmedlingens labyrinter av väntan, cv-kurser och räknande av a-kassedagar.
Verkligheten höll smärtan i schack, höll oss positiva där inga andra tankar skulle få hitta in. En överlevnadsstrategi in i arbetsskadornas och utförsäkringarnas land.

Det är ett par år sedan nu, tiden har lagt sig emellan. Sedan jag stämplade ut för sista gången från det köket så har en del av mina gamla arbetskamrater blivit sjukskrivna, bytt bransch eller så harvar vi vidare med ryggproblem och ont i handlederna.

För oavsett om vi vågar tänka tanken eller inte så är det där vi hamnar ifall vi inte protesterar mot dålig arbetsmiljö, underbemanning och högt tempo. Och de vinster som företagen gjort på att vi blivit utslitna, tackar ingen oss för när våra arbetsskador sedan ska bedömas.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

”Vi måste hjälpas åt att skruva ner tempot”

”Vi måste hjälpas åt att skruva ner tempot”

Det var inte vi som beslutat om den schemalagda underbemanningen. Som sett till att timmarna inte räckte till alltsom skulle göras.

”Ett skyddsnät hade hjälpt mig ur mörkret”

”Ett skyddsnät hade hjälpt mig ur mörkret”

Jenny Wrangborg.

Kampen går före hem­försäkringen

Kampen går före hem­försäkringen

Jenny Wrangborg.

”Byta namn på ett jobb räcker inte”

Jenny Wrangborg

Rörelsen väntar på din riktning

Rörelsen väntar på din riktning

Jenny Wrangborg

Köket jag ville fly ropar mig tillbaka

Våra arbetsplatser och arbetskamrater formar oss, vare sig vi vill det eller inte. Men vilka minnen finns kvar när vi stämplat ut och hängt undan uniformen?

Jag minns blicken av förändring

Sommaren kommer mellan två andetag. Mina gamla arbetsplatser värker i mig. Jag lägger mig raklång på sängen och sträcker ut ryggen. Framför mig när jag sluter ögonen; ett löpande band av latte och smörgåsar där människan alltid var den svagaste länken. Någonting som enkelt kunde bytas ut och ersättas när handlederna svek eller tempot knäckte psyket.

Rätt inställning minskar inte faran

Det var tidig vår, jag jobbade mina första dagar i ett storkök i stadens centrum. Inhyrd och inte riktigt tillhörande.

”Det är inte vårt fel att vi bara får otrygga anställningar”

Vad händer med kärleken när stämpelklockan och bostadsbristen styr livet? Med debuten Kallskänken blev DA-krönikören Jenny Wrangborg en av Sveriges mest lästa poeter. Med nya boken Vad ska vi göra med varandra vill hon ge folk kraft att orka kämpa.

Morgontoalett i riksdagshuset

Bostadspolitiken väcker mig tidigt. En oro i kroppen sträcker sig från drömmarna in i verkligheten. Det ligger en politisk betingad känsla av obehag över mig när jag slår upp ögonen.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?