Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Vi måste hjälpas åt att skruva ner tempot”

17 juni, 2016

Skrivet av

Jenny Wrangborg
Jenny Wrangborg är kallskänka och poet.

Krönika Det var inte vi som beslutat om den schemalagda underbemanningen. Som sett till att timmarna inte räckte till allt
som skulle göras.

Det var alltid mörkt när man kom ut från restaurangköket. Kvällsskiften kastade ut en under gatlyktorna, rakt in i stadens nattliv. Tunnlar av ljus bort mot spåren, korridorer av människor över broarna. Pendeltågssus och stillastående rulltrappor vid perrongerna. Där gick jag med blicken nedsänkt i ett försök att undvika ögonkontakt med de överförfriskade ungdomsgängen. De som antingen ville ha med en på fest eller kände ett stort behov av att berätta att man luktade grillad kyckling och inlagd sill.

Man hatade dem och ville vara en av dem, en av de lyckliga lediga på väg ut i nattens äventyr. I stället var jag oftast fortfarande fast i dagens arbetsdag där jag stod och balanserade mellan sätena med tio timmars köksjobb i vaderna.

Stressen flyttade in i en. Allting susande inuti på väg hem. Människornas röster över beställningssmattret, skriket av metall mot metall i disken, det öronbedövande vrålet från att-göra-listans alla ogjorda arbetsuppgifter. Allting ropade på en, kröp som en kall oro inuti när man slöt ögonen på tåget hem. Alla arbetsmoment flimrade förbi genom pendeltågsrutan, jagade en inför morgondagen. Varje mikrosekund bar på en lösning på hur vi skulle kunna hinna med mer nästa dag: Kunna stryka momenten från listan. Bli färdiga. Äntligen kunna andas ut på väg hem.

En del lyckades lämna jobbet när de stämplade ut, men de flesta av oss försökte förgäves skaka av oss känslan av otillräcklighet. Ibland med blicken fäst i sovrumstaket när vi väl kommit hem, andra försökte tysta rösterna med ett par tre öl efter stängning.

Men arbetsdagen satt kvar i kroppen som en tyngd och som en oro. De osäkra anställningarna och viljan att göra ett bra jobb, kunna känna stolthet, jagade en.

Oavsett hur vi försökte hantera känslan av otillräcklighet så reflekterade vi sällan kring hur den blivit vår. Som om det var vi som styrde hur många händer som skulle klara av arbetsuppgifterna, vi som beslutat om den schemalagda underbemanningen och stressen. Vi som sett till att timmarna inte räckte till allt som skulle göras.

Men tiden, bemanningen och stressen var aldrig vår att besluta om. Hade den varit det hade vi sett till att göra det möjligt att göra ett bra jobb, känna oss stolta över det vi åstadkommit vid dagens slut. Tills det blir verklighet måste vi hjälpa varandra att skruva ner tempot. För våra kroppars skull, för våra psykens skull, för den skull att skulden inte är vår när inte allting blir gjort.

En kommentar till “Vi måste hjälpas åt att skruva ner tempot

  • stämmer bra. Man får likväl rannsaka sig själv hur man tacklar jobb. Genom åren har jag undrat varför många kvinnor sprungit likt ”stressade möss” utefter väggar o pallställ när de ska göra nåt, har ej sett någon av dem va jagade.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Ett skyddsnät hade hjälpt mig ur mörkret”

”Ett skyddsnät hade hjälpt mig ur mörkret”

Jenny Wrangborg.

Industrin måste bli energismart

Industrin måste bli energismart

Det stora slöseriet finns inte hos hushållen utan i industrin, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

De vill ha makt över din tid – igen

De vill ha makt över din tid – igen

Jag kan inte låta bli att förvånas över arbetsgivarnas ovilja att ta oss på allvar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Ta chansen att plugga vidare!

Ta chansen att plugga vidare!

Det är vi som står för den svenska produktionen, i praktiken, på industrigolven. Snacka om yrkeskunskap, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Så skapas hållbara arbetsvillkor för natt­arbetare”

”Så skapas hållbara arbetsvillkor för natt­arbetare”

Nattarbete är ett arbetsmiljöproblem som ska tas på allvar. Det är en win-win både för arbetsgivare och fack, skriver Göran Kecklund, forskare på Stockholm universitet.

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”