Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Byta namn på ett jobb räcker inte”

Publicerad 2015-04-16, 09:15   Uppdaterad 2020-08-25, 14:00

De inhyrda får inte högre värde genom att kallas konsulter.

Jenny Wrangborg
Jenny Wrangborg

Jag satt i väntrummet hos bemanningsföretaget och väntade på min tur att få gå in och bli intervjuad för köksjobbet. Nervositeten satt i väggarna, inpyrd underordning och alla floskelfyllda cv som passerat där innan mig. Min ansökan var inte bättre, arbetsförmedlingens cv-kurser hade gett utdelning i form av mycket flexibla sanningar som att jag ”tyckte om att arbeta under stress” och ”uppskattade utmaningen i en ovanligt välbesökt lunch”.

Chefen som intervjuade mig berättade till min förvåning att han var gammal fackkämpe och förklarade att om de anställde mig så skulle jag få jobba för ett företag som skötte sig.

Bemanningsföretaget tog nämligen sina ”konsulter” på största allvar. Det var viktigt för dem att de kände sig stolta över sitt jobb. Jag blev förvirrad, vilka var dessa ”konsulter”? Kallade de sina kunder för konsulter, eller hade jag råkat komma till ett bemanningsföretag som inte alls specialiserade sig på kök? Den enda konsulten jag stött på i restaurangbranschen var han som kommit i kostym till en personaldag och försökt förklara för oss vilken oerhörd möjlighet det kan vara att få sparken.

Inte förrän jag fick anställningspapperen framför mig en halvtimme senare så förstod jag att det var jag som var konsulten. Jag skulle redan nästa vecka få hoppa in på ett konsultuppdrag som kallskänka i ett storkök. Mina cv-floskler kändes plötsligt bleka och tråkiga i jämförelse, på detta bemanningsföretag var man verkliga ordkonstnärer!

Tråkigt nog visade sig lönen inte leva upp till sin konsulttitel. För när första utbetalningen kom in på mitt konto månaden efter visade det sig att de valt att ge lön enligt arbetsmarknadens sämsta kollektivavtal i stället för det gällande på arbetsplatsen där jag var ”konsult”(bredde räkmackor).

”Det är ett givande och tagande” sa chefen när jag ringde upp innan han la till: ”Det är ju inte så att vi är ute efter att suga ut arbetarna.” Jag minns inte om det var han eller jag som skrattade högst.

Floskelföretaget blev efter lite hot om facket tvunget att betala ut rätt lön men det där var varken första eller sista gången jag stött på folk som uppifrån velat höja statusen för jobb de aldrig själva skulle vilja ha. Men det går inte att uppvärdera ett yrke bara genom att byta namn på det. För att göra det på riktigt krävs högre löner och bättre villkor.

Ge oss konsultlöner och makt att bestämma över vårt arbete så lovar jag att vi kommer ha lätt för att vara stolta över våra arbeten.

Jenny Wrangborg är författare och kallskänka. Hennes senaste bok heter Vad ska vi göra med varandra.

Jenny Wrangborg

Kommentera krönika här.

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.