Industriarbetarnas tidning

Här skördas 
det gröna guldet

11 oktober, 2013

Skrivet av Johan Augustin

ReportageDu köper palmolja nästan varje dag. Den finns i allt från glass till tvättmedel.Det ”gröna guldet” har gett många indonesier ett bättre liv – men är ett stort hot mot miljön. Byborna i Dosan på Sumatra har hittat ett sätt att odla utan att behöva skövla regnskogen.

Snabb ökning av palmoljeplantager

  • 1995 hade Indonesien cirka 2,5 miljoner hektar oljepalmsplantager, förra året var siffran cirka 15 miljoner hektar.
  • Miljöorganisationer pekar ut produktionen av palmolja som en av de största miljöfarorna på jorden just nu. Omvandlingen av skogsområden till plantager spär på växthuseffekten, eftersom koldioxid frigörs när skogen huggs ner och torvmarkerna försvinner. Bekämpningsmedel förgiftar floder, vilket påverkar människors tillgång till färskvatten och förmågan att livnära sig på fiske.
  • 26 miljöorganisationer arbetar i Riauprovinsen. De kämpar bland annat för att lokalbefolkningen ska få ta över mark från storbolagen och odla ekologisk palmolja.

Källor: Greenpeace, Elang

Klockan är åtta och det är redan full aktivitet bland de långa raderna av palmer. Varje morgon när solen har gått upp beger sig Dosans småbrukare ut till oljepalmsplantagerna, och denna söndag är inget undantag.

På smala stigar syns motorcyklar med stora korgar på sidorna, fullastade med klasar av de värdefulla frukterna. Gångvägarna löper längs med kanaler som har grävts för att förhindra översvämningar, och leder sedan ut till en grusväg där män jobbar febrilt med att väga klasarna innan de lastas ombord på de väntande lastbilarna.

Sedan byns småbrukare började äga sina egna plantager har lönsamheten gått spikrakt uppåt. 10 dollar är en vanlig dagslön för mellan fyra och tio timmars arbete, och det ses som bra betalt i ett land som Indonesien där en stor del av befolkningen lever på 1 eller 2 dollar om dagen.

Småbrukaren Rahman är förman och övervakar vägningen. Byborna samarbetar på plantagerna, berättar han:

– Vi skördar markernas frukter tillsammans och säljer dem till fabriken. Sedan delar alla på förtjänsten.

Eftersom plantagerna är RSPO-certifierade (Roundtable on Sustainable Palm Oil) får inga bekämpningsmedel användas, enbart gödning. Tidigare använde småbrukarna insektsgifter som läckte ut i grundvattnet och sedan fördes vidare ut till floden, där fisken dog.

Larmen om palmoljans negativa miljöeffekter avlöser varandra i världens medier.  Dosans småbrukare kan sätta en grön stämpel på sin palmolja, och den är guld värd eftersom certifierad palmolja har ett högre marknadspris.

– Människor här har fått ett bättre liv tack vare inkomsterna som palmoljan ger oss, säger Rahman. Nu kan vi ge våra barn en bra utbildning.

Många miljöorganisationer arbetar intensivt i området och vill lyfta fram Dosan som gott exempel, med odlingsmetoder som resten av Indonesien borde följa. Värdefull natur försvinner när människan tränger allt längre in regnskogen i jakt på nya marker att bruka, men 2011 visade miljöorganisationerna Elang och Greenpeace Dosans småbrukare hur de skulle kunna utöka skördarna av palmolja på de marker de redan hade, utan att skövla nya.

Den lokala miljöorganisationen Elang undervisar byborna i bra odlingsteknik, att ta fram bättre palmfrön och använda rätt bevattningsteknik i plantagerna. Det har gett resultat.

– Markerna ger dubbelt så stor skörd nu jämfört med tidigare och inga bekämpningsmedel används, berättar Elangs grundare Riko Kurniawan. Ingen orörd djungel huggs ner, och vi har börjat återplantera träd, som är sponsrade av regeringen.

Byn Dosan ligger långt ute på landsbygden i Riauprovinsen mitt på Sumatra, i slutet av en dammig och hålig grusväg som är en avstickare från den välskötta huvudvägen.

Den kantas av plantager med oljepalmer, gummiträd och akacia. Lastbilar fullastade med timmer eller oljepalmens lysande orange-färgade klasar kör i skytteltrafik, grävmaskiner gröper ur stycken ur den röda jorden längs med vägen. Ingenstans syns den regnskog som för bara ett par årtionden sedan täckte största delen av Sumatra. 
I stället breder ett landskap med sly och stora ormbunkar ut sig, i väntan på att det ska bli dags att plantera nya oljepalmer.  

260 familjer i ett småbrukarkooperativ har fått tre hektar mark var av regeringen. Det är lokalbefolkningen som bestämmer vad de odlar på sin mark och hur de gör det.

Dahlan är femtio år och har bott i Dosan hela sitt liv. Han är förutom småbrukare även kooperativets manager och leder arbetet på byns oljepalmsplantager. Dahlan berättar att mycket har förändrats sedan 1970-talet, när det inte fanns några vägar i området och alla transporter skedde på floden.

De stora företagen som till stor del ligger bakom skövlingen av regnskogen har mycket makt i Indonesien. Det är inte ovanligt att regeringsmedlemmar har andelar i företagen, och det gör det svårt att driva hållbart miljöarbete eftersom fokus för många inblandade ligger på hur mycket pengar man kan dra in.

Indonesiens blomstrande ekonomi beror till stor del på palmoljan. Och samtidigt som landets finanser har förbättrats har Dahlans situation förändrats. Han bor sedan några år tillbaka i ett möblerat hus, och tjänar ”bra med pengar” sedan marknadspriset på oljan från ”sawit”, eller oljepalmen, har gått upp med över 100 procent de senaste åren.

Av den forna regnskogen återstår i dag bara 400 hektar. Dahlan blickar ut över den mytomspunna Naga Sakti-sjön som breder ut sig där skogen tar vid. Han minns att han som ung fick allt han behövde från den orörda regnskogen. Då försörjde sig de fyrtio familjerna i Dosan på fiske och jakt.

På frågan hur han helst vill ha det, som förr eller nu, tvekar han med svaret.

– Miljön har förändrats helt, jag blir ledsen när jag tänker på det. Då hämtade vi allt vi behövde i skogen; mat, mediciner och byggmaterial …

– Men vi fick arbeta hårt för att överleva. Nu kan vi köpa saker och livet är lättare. Jag föredrar att ha pengar.

För att få människor i Indonesien att vilja bevara regnskogen krävs en möjlighet för dem att tjäna pengar på det. Även om den största delen av den ursprungliga skogen runt Dosan är borta, så bevisar de 400 hektar som finns kvar att det går att odla marken på ett lönsamt sätt och samtidigt värna om skogen. Och det finns idéer för hur regnskogen kan komma byn till godo.

– Vi planerar att starta med ekoturism, här ska vi bygga ett vandrarhem, säger Dahlan och pekar på en dunge intill sjön.

Illegal avverkning är ett av de största hoten mot Sumatras nationalparker och de regnskogar som är kvar, men Dahlan är övertygad om att det inte kommer att drabba Dosan.

– Folk lyssnar på mig. Så länge jag lever kommer ingen hugga ner den här skogen.     

Kan skördas två gånger i månaden

  • De orangefärgade frukterna sitter i klasar i toppen av oljepalmen. Två sorters olja kan utvinnas: palmkärnolja från palmkärnan, och palmolja från fruktköttet. Biprodukten används som djurfoder.
  • En oljepalm kan bli upp till 30 meter hög och producerar palmfrukt som kan skördas två gånger i månaden – sammanlagt cirka 150 kilo per palm i månaden. En oljepalm producerar olja i 25 år, sedan huggs plantagerna ner och återplanteras.
  • Redan på 1800-talet tog köpmän med sig oljepalmen till Sydostasien från tropiska Västafrika, där den växer naturligt.
  • På 1970-talet tog dåvarande indonesiske presidenten Suharto med sig palmoljefrön hem efter ett besök i Afrika, och ett re-searchprojekt med odlingar 
sattes i gång på norra Sumatra.
  • Indonesien förlorar 1,5 procent av sin skogsareal varje år – enbart 20 procent av den ursprungliga regnskogen återstår på Sumatra, och på Borneo har hälften av regnskogen huggits ner.
  • Omvandlingen av skog till plantager och användningen av bekämpningsmedel har gjort att många djurarter försvunnit helt, och andra balanserar på gränsen till utrotning som till exempel sumatratiger, sumatranoshörning, elefant och orangutang.
  • Det finns än så länge bara två ekologiska oljepalmsplantager på Sumatra – den i Dosan, och en i Jambiprovinsen. Dessa är certifierade genom Indonesian Sustainable Palm Oil foundation, vilket ger högre marknadspris och större inkomster till småbönderna.
  • Den konsument som vill handla klimatsmart och undvika palmolja har det inte lätt. Oljan finns nämligen i en mängd produkter, i allt ifrån matolja, glass och kex till hudkräm och tvättmedel. Oftast står det bara ”vegetabiliskt fett” i ingredienslistan.
  • Allt fler livsmedelsproducenter säger sig vilja satsa på att ersätta den konventionellt odlade oljan i varorna med miljöcertifierad, men arbetet går långsamt. 2012 importerade Sverige cirka 97 000 ton palmolja.

26,5 miljoner ton palmolja produceras varje år i Indonesien. Det gör landet till 
den största producenten i världen. Målet är 40 miljoner ton år 2020.

Du kanske också vill läsa…

När Roger blev Regina

När Roger blev Regina

I hela sitt liv har skogsarbetaren Regina Hoberg samlat mod till att berätta vem hon är.

Han var i gruvan när det rasade

Han var i gruvan när det rasade

Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Två timmar senare skulle de ha varit flera hundra.

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

Volvo Cars har tillhört Geely i tio år och bilförsäljningen har slagit rekord på rekord. Det borde vara klang och jubel över jubileet.

I väntan på skygg gris

I väntan på skygg gris

Två fjolårsgrisar äter av bondens grödor och skyddsjägaren Rasmus Wedin höjer sin bössa. Ett skott går av.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

”Kul att göra något tillsammans”

”Kul att göra något tillsammans”

På pappersbruket i Husum kan de anställda baka tunnbröd om de vill. En gammal bagarstuga står öppen för dem året om.

Tryggare med jobb hos bolagen

Tryggare med jobb hos bolagen

Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag. 

Ångesten tog över Tommys liv

Ångesten tog över Tommys liv

Människor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

Skiftschemat delar Grycksbo

Skiftschemat delar Grycksbo

Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Mitt i miljökatastrofen finns en strimma av hopp. Tulin Hossain drömmer om att skapa världens miljö­vänligaste garveri i sin hemby, med maskiner från svenska Bölebyn.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.