Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Handelsrekord – men inte för verklighetens folk

10 januari, 2014

Skrivet av Crister Enander

Crister EnanderÄntligen är helgerna förbi. Vardagen är tillbaka. Varje år upprepas samma sak. Med glädje eller tålamod tar man sig igenom julhelgerna och förmår även att fira nyåret med vederbörlig stilfullhet.

Champagnekorkarna smäller, leendena blixtrar, kristallkronorna gnistrar. Frackskörtarna sticker styvt och vasst ut i dansen och klänningarna frasar sig som för hårt stärkta gardiner.

Sedan pustar man ut. Äntligen! Det gick ju även i år! Trött på umgänge, trött på fet mat, utmattad av dryckenskap och festande ser man med tillfredsställelse rutinerna återvända. Dagarna börjar likna sig själva och man repar och fylls med tillförsikt. Sedan kommer Trettonhelgen som ett hårt slag i nacken. Jag är ingen vän av moderna tiders jular.

Mitt inre motstånd mot onödig konsumtion är för stort. Överflödet, vältrandet i prylar som ingen förnuftig människa behöver och allt dyrbart krimskrams som köps enbart för att det ska bytas presenter finner jag i grunden frånstötande, ja – om jag ska vara helt ärligt; jag finner det skändligt. Alla dessa prydnadssaker – julgåvorna – som ställs fram för en kort tid. Sedan åker de undan, göms i något skåp och får under några år samla damm tills de hamnar i en skräplåda som ställs ner i sopprummet.

Årets julhandel satte rekord. Svenska folket handlade för 65,6 miljarder kronor. Det blir i siffror 65 500 000 000 kronor. Som jämförelse kan till exempel anföras att i årets budget, framlagd för Riksdagen den 16 december, motsvarade julhandeln ungefär kostnaderna för den samlade kostnaden för ”hälsovård, sjukvård och social omsorg”.

Jag citerar ”Betänkande 2013/14:SoU1 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg”: ”Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 62,2 miljarder kronor till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2014. De största anslagen går till statlig assistansersättning (23,2 miljarder kronor), läkemedelsförmåner (21,2 miljarder kronor) och tandvårdsförmåner (5,7 miljarder kronor).” Och längst ner står det: ” Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.”

Slår man sedan ut julhandelns enorma summor per invånare så handlade varje enskild person för 6 825 kronor. Siffran är självfallet absurd, och ännu groteskare blir den om man tänker på hur verkligheten ser ut och inte låter sig luras av statistiken.

De hundratusentals och åter hundratusentals människor i landet som inte hade några pengar över till något större överflöd under julhelgerna – hur ser dessa summor ut i deras ögon? Hur kan de förstå dem när de saknar flera tusenlappar till januarihyran? De handlade inte för nästa sjutusen spänn per person. Det kan jag lova. Så vem hade råd med att avvara alla dessa pengar? Vem drog sina kontokort så de glödde i de flotta affärerna och chica boutiquerna? Ja, inte var det ”verklighetens folk”, det är en sak som är säker.

Mot den bakgrunden hoppas jag att mitt motstånd blir mer förståeligt. Och inte heller är jag, det min bestämda uppfattning, ensam i denna känsla av att slöseriet är orättfärdigt, en orättvisa som svider i skinnet inte minst på varje förälder som tvingats ge barnen rent symboliska julklappar.

Jag är nu ingen motvalls tråkmåns som inte tycker att vi ska fira jul. För Kristi födelse, för familjegemskapen skull, för att under en tid ägna varandra extra tid, omsorg och vänlig omtanke. Men jag känner däremot vrede över samhällets orättvisor som blir så tydliga. Och julhandelns summor blir till ett hån mot stora delar av landets befolkning.

Mejla gärna synpunkter till författaren!

Du kanske också vill läsa…

Vem törs stå upp för gästarbetarnas rättigheter

Vem törs stå upp för gästarbetarnas rättigheter

Gästkrönika, Crister Enander.

”En skrämmande tanke om Sverige”

Utan tydliga ideologier är demokratins byggstenar urholkade, betydelselösa. Och då måste frågan ställas om Sverige är ett demokratiskt land.

I vårt sargade land

De har skurit för djupt. Så enkelt är det. Ingen kan förneka det, inga floskler eller retoriska utläggningar kan längre skyla vad som skett.

Kunskapen är valfri men ger dig makt

Först tänkte jag försöka skriva ett försvar för historisk kunskap. Tankarna låg redan klara, välordnade och på rad, när jag gick ut på min morgonpromenad. Staden var nästa öde, gatorna tomma bortsett från några morgontidiga cyklister. Efteråt, då regnet upphört, satte jag mig som alltid på en bänk. Jag såg mig runt. Få människor korsade torget. Ingen av torghandlarna hade ännu kommit. Jag tände en cigarrett och tänkte på vad jag skulle skriva när jag kom tillbaka.

När makten blivit likgiltig

Lyssnar makten? Hör de styrande längre den kritik eller de vädjanden som framförs? Bryr de sig? När fattigdomen ökar, när detta rika land får allt fler och fler medborgare som har svårt att få pengarna att räcka till mat, är då makten lyhörd? Försöker de ändra på missförhållandena?

Vi måste slåss för våra sinnens rätt!

Det pågår ett svek som gäller alla. Språket är ockuperat. Reklamen belägrar de viktigaste orden.

Högt pris för maktens människor

Att tvingas leva i ruinerna av folkhemmet är smärtsamt. Alla dessa enskilda som drabbas så hårt och skoningslöst. Varje dag rapporteras det i nyheterna om att regeringen beslutat genomföra fler inskränkningar i den allmänna välfärden eller att de tagit långsiktiga beslut som i längden kommer att försämra livet för de redan fattiga och hårdast utsatta.

Med perfekt vita tänder ska vi dö

Ibland blir man bara trött. Så där riktigt bottenlöst trött att armar och ben känns som spagetti som kokats alldeles för länge. När det är som om all kraft rinner ur kroppen och det enda man vill är att hitta en maläten ful gammal filt, ta sig till närmaste soffa med taskig fjädring och sedan lägga sig ner med en duns, dra den där raggiga filten över huvudet och glömma såväl världen som vardagen.

Demokratin är hotad – vi måste säga ifrån nu!

Vad väntar vi på? Vill vi att rasismen ska bli en våldsam del av vår vardag? Väntar vi på upploppen? De blodiga gängkrigen? De omkullvälta bilarna som brinner på gatorna? Gatstenar som viner hårt genom luften?

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.