Industriarbetarnas tidning

Svenska klädjätten får underkänt

1 april, 2014

Skrivet av Ville Henrik-Klemens

Villkoren för textilarbetarnaInga av de största klädkedjorna i Europa betalar löner som går att leva på till arbetarna som syr deras kläder. Trots steg i rätt riktning är svenska H&M ett av de märken som får underkänt i Clean Clothes Campaigns nya rapport.

– Det är chockerande att inget av Europas 50 ledande textilföretag ännu betalar löner som går att leva på, säger Anna McMullen som är en av författarna till rapporten Tailored Wages som släpptes i måndags.

Om du köper en t-shirt för 259 kronor går i genomsnitt bara 0,6 procent av priset till den som har tillverkat plagget. Klädkedjornas underleverantörer betalar ofta inte mer än de lagstadgade minimilöner som finns i länder som Bangladesh, Indien, Indonesien och Kina. Men dessa ligger långt under nivån för vad som räknas som en rimlig lön att leva på.

Därför startade fackföreningar i Indien 2009 initiativet ”Asia Floor Wage”, en rörelse som snabbt kom att spridas över hela Asien och kämpar för att arbetare ska få vad som kallas för levnadslöner. Till skillnad från de ofta mycket låga minimilönerna ska levnadslönen kunna täcka utgifter för mat, boende, skolgång för barnen och andra grundläggande behov. Nivån beräknas efter en modell som Världsbanken har tagit fram.

De absolut lägsta lönerna finns i Bangladesh, som efter Kina är det land som exporterar mest kläder till väst. Här låg den statliga minimilönen förra året på cirka 255 kronor i månaden. Detta är inte ens en niondel av den levnadslön som beräknas till cirka 2 320 kronor.

Många klädkedjor har de senaste åren antagit uppförandekoder om att arbetarna hos deras underleverantörer ska få löner som går att leva på. Men endast fyra av de undersökta företagen – Inditex, Marks & Spencer, Switcher och Tchibo – har enligt rapporten konkreta åtgärder och riktlinjer för att på sikt öka lönerna.

H&M, som är det enda svenska företag som ingår i studien, får kritik för att inte göra mer för att höja lönerna hos sina underleverantörer. Förra året tog företaget fram en femårsplan med målet att alla deras underleverantörer ska komma att betala skäliga löner senast år 2018. Men H&M har inga riktmärken kring hur hög en lön ska vara för att den ska anses vara vad en ”skälig”.

– Textilarbetarnas egna lönekrav är vår definition av levnadslön. Det är hjärtat i vår plan för att nå rättvisa levnadslöner. Det är viktigt att lönerna fastställs genom förhandlingar mellan de olika parterna på arbetsmarknaden, svarar Anna Eriksson på H&M: pressavdelning via mejl till Dagens Arbete.

Enligt Clean Clothes Campaign är det näst intill omöjligt för arbetarna att höja lönerna tillräckligt mycket enbart genom förhandling. ”När utgångspunkten är en minimilön som bara ligger på en fjärdedel eller sjättedel av levnadslönen blir det mycket svårt för arbetarna att själva förhandla upp sina löner till en sådan nivå att de kan försörja sina familjer på dem”, skriver rapportförfattarna.

Dessutom är fackförbunden på de fabriker där H&M och andra märken tillverkar sina kläder oftast mycket svaga, om de alls finns. Clean Clothes Campaign tycker att H&M måste gå längre i att försöka garantera fackliga rättigheter för arbetarna hos deras underleverantöerer. Som ett första steg föreslår de att H&M ska skriva på det så kallade Play Fair-avtalet i Indonesien, där bland annat tillverkare av sportkläder som Nike och Adidas har förbundit sig att verka för att stärka fackets rättigheter hos alla sina underleverantörer.

– Vi följer Play Fair-avtalets utveckling och det är inget vi utesluter inför framtiden, skriver Anna Eriksson på H&M:s pressavdelning.

Här tillverkas dina kläder

Kina
Minimilön: 1 560 kr (46 % av levnadslönen)
Levnadslön: 3 359 kr 
Antal fabriker
H&M: 262
Kappahl:172
Lindex:140

Bangladesh:
Minimilön: 255 kr (11 % av levnadslönen)
Levnadslön: 2 321 kr 
Antal fabriker: 
H&M: 164
Kappahl: 21
Lindex:18

Indien
Minimilön: 456 kr (26 % av levnadslönen)
Levnadslön: 1 745 kr 
Antal fabriker: 
H&M:104
Kappahl: 20
Lindex:18

Indonesien
Minimilön: 734 kr (30 % av levnadslönen)
Levnadslön: 2 384 kr 
Antal fabriker: 
H&M: 56
Kappahl: 0
Lindex: 2

Kambodja
Minimilön: 649 kr (25 % av levnadslönen)
Levnadslön: 2 553 kr
Antal fabriker: 
H&M: 34
Kappahl: 0
Lindex: 2

Sri Lanka
Minimilön: 447 kr (19 % av levnadslönen)
Levnadslön: 2 314 kr 
Antal fabriker: 
H&M: 30
Kappahl: 0
Lindex: 0

Källor: Clean Clothes Campaign samt leverantörslistor från HM, Kappahl och Lindex
Här hittar du rapporten: Tailored Wages

 

Du kanske också vill läsa…

Kampen för liv

Kampen för liv

Nora Lorek och Maria Loewen skildrar barnmorskornas arbete i Bangladesh.

Water samples reveal extreme levels of chromium

Water samples reveal extreme levels of chromium

The forced move of the tanneries from Dhaka, the capital of Bangladesh, to Savar was supposed to save the environment, but specimens taken by Dagens Arbete reveal that a new catastrophe is in the making.

Miljökata­strofen som flyttade

Miljökata­strofen som flyttade

Lädergarverierna i Bangladesh blev ökända för att ha förorenat en flod och en stadsdel. Staten tvingade dem att flytta från huvud­staden Dhaka. Nu förgiftas ytterligare en flod.

“The money from the meat will go to my daughter’s education.”

“The money from the meat will go to my daughter’s education.”

Tulin Hossain’s dream is to create the world’s most environmentally friendly tannery in his home village where poverty is extensive. One step on his way are machines from Bölebyn in Sweden.

The environment disaster that moved

The leather tanneries in Bangladesh fell into disrepute for having contaminated a river in an urban area. The government forced them to move away from the capital Dhaka. Now yet another river is being poisoned.

DA:s prover avslöjar gifter i vattnet

DA:s prover avslöjar gifter i vattnet

Reningsverket är för litet och gifter läcker ut i floden. Farligt avfall läggs på hög. Dagens Arbetes egna prover avslöjar en ny miljökatastrof. 

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Mitt i miljökatastrofen finns en strimma av hopp. Tulin Hossain drömmer om att skapa världens miljö­vänligaste garveri i sin hemby, med maskiner från svenska Bölebyn.

Miljökatastrofen som flyttade

Lädergarverierna i Bangladesh blev ökända för att ha förorenat en flod och en stadsdel. Staten tvingade dem att flytta från huvud­staden Dhaka. Nu förgiftas ytterligare en flod.

Arbetares rättigheter hotas globalt

Situationen för fackligt aktiva har försämrats i hela världen, visar världsfackets ITUC:s årliga genomgång av arbetares rättigheter. Fackligt aktiva mördas, hotas och förhindras att strejka.

Hoten ökar mot fackligt aktiva

Hoten ökar mot fackligt aktiva

Det blir allt svårare att jobba fackligt i världen, enligt världsfacket ITUC. Ju högre siffra desto större fara. Hoten och våldet ökar – i Colombia mördades 19 stycken fackligt aktiva under fjolåret.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Riksdagen vill ha en oberoende utredning av Samhall

Samhall måste utredas, av någon utifrån. Det anser en samlad opposition som via riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta en extern utredning.

Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen

De ansvariga ministrarna är djupt bekymrade över att unga med funktionsnedsättningar inte platsar på Samhall. Regeringen har nu gett ett tydligt besked om vilka grupper som ska slussas till företaget.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.