Drömmen om kärnkraft gagnar inte industrin

Helle Klein svarar:Det är en trist debatteknik att utmåla den som inte delar ens åsikter som ”okunnig och dåligt uppdaterad”. Vi borde väl ändå kunna tro varandra om gott? Min utgångspunkt är precis som Öhman/Larssons att värna svensk industris konkurrenskraft och skapa en långsiktigt hållbar tillväxt för både miljö och medborgare.

Tron att kärnkraften är så billig är ett hjärnspöke som tyvärr fortfarande behärskar energidebatten. Det finns inget som tyder på att ny kärnkraft kommer att bli billig. Inte heller är den särskilt stabil som energikälla längre.

Sverige har Europas mest ålderstigna reaktorer och vi står oavsett om vi vill det eller inte inför en avveckling. Antingen är den kontrollerad eller så kommer den ske i panik då en olycka har inträffat. Detta insåg statsminister Göran Persson då han började omställningen av energisystemet – det han kallade tillväxtens nästa språng.

Poängen med min ledare var att jag saknar en energidebatt som ser till långsiktighet – något som efterlyses från både industri och hushåll. Det är synd att den alltid fastnar i för eller mot kärnkraft.

Efter den förfärliga kärnkraftskatstrofen i Japan där konsekvenserna för människors hälsa och miljö ännu inte är överblickbara beslöt den kärnkraftsvänliga Angela Merkel att Tyskland skulle avveckla all sin kärnkraft. Detta sker nu i stort samförstånd politiskt och med inte minst IG Metalls uppbackning. Det är förstås bra för tillverkningsindustrin om ny energiteknik ska tas fram.

Säkerhetskraven har med nödvändighet ökat och därför skulle satsningar på ny kärnkraft bli oerhört dyr. Det visar färska exempel från Finland och England. Det var detta som föranledde SEB-ekonomen Klas Eklund att i en krönika i Fokus ifrågasätta kärnkraftens framtid. Han kanske också är ”okunnig och dåligt uppdaterad”?

Öhman/Larsson pekar på att den tyska kärnkraftsavvecklingen kommer att leda till en massiv utbyggnad av gas- och kolkraft. Det stämmer att kolanvändningen har ökat på senare år (brunkol och stenkol har ökat tillsammans ungefär 2,4 procent). Det beror delvis på att nya kolkraftverk ersatt mindre effektiva (något som varit planerat sen lång tid tillbaka) och att kolpriset pressats av den nordamerikanska gasmarknaden. Svenska Vattenfall är i högsta grad medansvarigt för denna utveckling. Det har inte med kärnkraftsavvecklingen att göra.

Gasanvändningen har minskat i Tyskland. Liksom kärnkraften som mellan 2010 och 2013 gått från 22,2 procent till 15,4 procent, dvs tappat 7 procentenheter! Och märk väl den förnybara energin har ökat från 16,6 till 24,1 procent. Dessutom har exporten av el från Tyskland ökat med drygt 12 TWh.

Varken jag eller Öhman/Larsson vet förstås om tyskarna kommer att klara sin energiomställning där en rejäl minskning av det fossila också ingår. Men ett är säkert: Tyskland kommer att bli ledande i ny energi- och miljöteknik. Det vore bedrövligt om Sverige missade detta tåg på grund av orealistiska kärnkraftsdrömmar. 

Helle Klein